Syftet med detta arbete har varit att studera tre huvudfrÄgor, utveckling, bedömning och synen pÄ kreativitet, utifrÄn lÀrarens perspektiv. Resultatet har sedan jÀmförts med existerande litteratur kring Àmnet samt skolans styrdokument. FrÄgestÀllningarna har angripits med hjÀlp av efterforskningar, kvalitativa intervjuer och analys. VÄrt vetenskapliga förhÄllningssÀtt har inspirerats av den hermeneutiska forskningsprocessen. LÀrarna vi intervjuat Àr utbildade och arbetar i Àmnet svenska, musik respektive bild.

Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka coaching utifrÄn ett lÀrande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det Àr en vÀxande marknad dÀr fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgÄtt ett coachingförlopp. Resultatet visar pÄ att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en pÄ sitt sÀtt har uppnÄtt resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero pÄ coachens metoder, frÄgemetodiken och samtalet.

Studiens syfte var att fÄ en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att arbeta med fÀrg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger pÄ tvÄ bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av fÀrgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tÀnkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med fÀrg i förskolan inte bara gÄr ut pÄ att göra rÀtt utan mycket bestÄr av att fÄ prova och se vad man kan Ästakomma. En del forskning sÀger att det har varit fokus pÄ att mÀta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att mÄlningen i sig har blivit Äsidosatt.

FörbrÀnningspannor som anvÀnds i syfte i att producera elektrisk kraft eller Änga som sedan anvÀnds i olika processer i ett kraftverk utgör en stor andel i vÀrldens elektricitetsproduktion. För att göra pannorna mer effektivare och minska andelen utslÀpp pÄgÄr en stÀndig forskning och utveckling. Resultatet av denna studie bestÄr av utformningen av en simuleringsmodell av en förbrÀnningspanna för att kunna anvÀndas till utbildningssyfte och behandlar brÀnsleanalyser, rökgasmÀngder samt effektivitet. Det som modellen simulerar Àr: verkningsgrad, den effekt som genereras, andelen syre samt koldioxid i rökgaserna baserat pÄ anvÀndarens parameterinstÀllning. Modellen Àr gjord i programvaran Microsoft Office Excel för att tillgodose tillgÀnglighet. .

Idag finns mÄnga nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ÀndamÄl. En del har övergÄtt till att bli bostadsomrÄden medan andra har blivit omrÄden för handel. Gustavsbergs hamn Àr en del av ett historiskt industriomrÄde för porslinstillverkning. OmrÄdet ligger i Gustavsberg som Àr centralort i VÀrmdö kommun. Kommunens geografiska lÀge Àr Stockholms lÀns inre skÀrgÄrd.

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

I dag Àr företag hÄrt konkurrensutsatta dÄ de agerar pÄ en globaliserad marknad med mÄnga aktörer. För att företag ska överleva och vara lÄngsiktigt lönsamma mÄste de stÀndigt förbÀttra sin verksamhet vilket stÀller krav pÄ ett framgÄngsrikt kvalitetsarbete. Ett sÀtt att förbÀttra verksamheten Àr att mÀta och kontrollera sina processer för att pÄ sÄ sÀtt upptÀcka och minska spridning vilket i sin tur sÀnker företagets kvalitetsbristkostnader.Företag som lackerar trÀprodukter har svÄrt att mÀta sina processer och för att komma till rÀtta med problemet har vissa företag intresserat sig för en teknik kallad vibrationsspektroskopi (VS). Det Àr dÀrför intressant att utreda om tekniken Àr anvÀndbar för att mÀta de kvalitetsparametrar som efterfrÄgas. VS Àr en teknik som med hjÀlp av IR-ljus kan bestÀmma vilken kemisk sammansÀttning ett prov har.

Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för rekryteringskonsulters syn pÄ jÀmstÀlldhet och deras roll i arbetet för jÀmstÀlldhet. Studien fokuserar pÄ rekryteringar av ingenjörer till stÄl- och verkstadsindustrin. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ?Vilken utbildning har rekryterare i jÀmstÀlldhetsfrÄgor??, ?Vilka direktiv fÄr rekryteringskonsulter frÄn kundföretaget??, ?Vilken instÀllning har rekryterare till jÀmstÀlldhet?? och ?Hur ser rekryterare pÄ sina möjligheter att bidra till en mer jÀmstÀlld stÄl- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning pÄ omrÄdet finns bland annat inom projektet JÀmVÀxt vid Karlstad universitet inom vilket den hÀr uppsatsen skrivits. VÄr teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhÀllet Àr könssegregerat och vilka instÀllningar individer och företag kan ha till genusfrÄgan.

AbstractMaterial collected or created through observations, discussions and interviews with a group of students studying theatre in the fist year of upper secondary school formed the base for this paper. The students that took part in the observations showed a variety of motivations for the studies in theatre, but the major aim was to obtain qualifications for further studies at university. Special focus was put on a student with dyslexia attending the course in theatre from the perspective to strengthen general learning abilities. The training and teaching in acting skills as performed in the theatre studio provided the arena for the observations. The aim was to investigate if an interactive process as defined by Lev Vygotskij and the acting method created by Constantin Stanislavski would create social and artistic development among the students in the study.

Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

Leanproduction börjar i allt större utstrÀckning appliceras inom olika verksamheter. Filosofins fokus pÄ kundvÀrde samt dess skapade av effektiva och felförebyggande processer lockar mÀngder av aktörer inom olika sektorer av marknaden. DÄ kundvÀrde bör vara fokus för samtliga verksamheter och effektiva, kvalitetssÀkra processer Àr nÄgot att efterstrÀva bör filosofin lÀmpa sig inom fler omrÄden Àn just produktion. TjÀnsteverksamhet Àr ett marknadssegment dÀr kundvÀrde Àr sÀrskilt viktigt. DÄ mÄlet med tjÀnsteverksamhet vanligen Àr att skapa en bra service och pÄ sÄ sÀtt addera kundvÀrde bör leankonceptet framgÄngsrikt kunna appliceras inom verksamheten.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för rekryteringskonsulters syn pÄ jÀmstÀlldhet och deras roll i arbetet för jÀmstÀlldhet. Studien fokuserar pÄ rekryteringar av ingenjörer till stÄl- och verkstadsindustrin. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ?Vilken utbildning har rekryterare i jÀmstÀlldhetsfrÄgor??, ?Vilka direktiv fÄr rekryteringskonsulter frÄn kundföretaget??, ?Vilken instÀllning har rekryterare till jÀmstÀlldhet?? och ?Hur ser rekryterare pÄ sina möjligheter att bidra till en mer jÀmstÀlld stÄl- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning pÄ omrÄdet finns bland annat inom projektet JÀmVÀxt vid Karlstad universitet inom vilket den hÀr uppsatsen skrivits. VÄr teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhÀllet Àr könssegregerat och vilka instÀllningar individer och företag kan ha till genusfrÄgan.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan anvÀndas som arbetsmetodik i nÀringslivet för att arbeta med sjÀlvkÀnsla i en personalgrupp. Den frÄgestÀllning jag anvÀnt mig av Àr vilket vÀrde en personalgrupp finner i att arbeta med sjÀlvkÀnsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag anvÀnt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama dÀr man fokuserar pÄ individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att fÄ svar pÄ detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp pÄ ett företag i Malmö dÀr jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med tvÄ av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama Àr en utmÀrkt metod att anvÀnda sig av i syfte att arbeta med sjÀlvkÀnsla.