Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdomar ökar och vÄrdpersonal kommer i kontakt med demenssjuka pÄ mÄnga kliniker. UtifrÄn de demenssjukas nedsatta kognitiva förmÄga stÀlls dagligen stora krav pÄ personalens förmÄga att behandla dem med vÀrdighet. Syfte: Syftet var att belysa hur vÄrdpersonal upprÀtthÄller demenssjukas vÀrdighet i vardagliga omvÄrdnadssituationer. Metod: Författarna valde att göra en litteraturöversikt och fann nio artiklar varav sju var kvalitativa och tvÄ var kvantitativa. Resultat: För att upprÀtthÄlla demenssjukas vÀrdighet krÀvs kunskap om mÀnniskan bakom sjukdomen sÄsom kunskap om bakgrund, vanor, livsstil, sjukdomshistoria, intressen och personlighet.

I denna reflekterande rapport beskrivs processen av arbetet med att skapa en introduktion till spelet Dreamlords the Reawakening (vidare benÀmnt som Dreamlords). Verket bestÄr av ett designdokument (se bilaga), tre spelbara uppdrag samt en serie texter som syftar till att instruera spelaren om hur Dreamlords gÄr till. Inledningsvis ges en bakgrund till Dreamlords historia, genre och mÄlgrupp samt syftet med verket och de mÄl som har satts upp. Rapporten beskriver sedan förarbetet, planeringen, designdokumentet och det praktiska arbetet. En reflektion kring de val som gjorts under framstÀllandet av verket belyser sedan den kreativa processen.

FrÄgan om hur lÀrares arbete ser ut, och hur deras professionella utveckling gestaltar sig, har blivit allt viktigare för utbildningen av lÀrare. En ökad förstÄelse för undervisningens komplexitet, har medverkat till att diskussionen om vad lÀrare mÄste kunna och vad lÀrarkompetens Àr, har fÄtt en ny inriktning, inte minst nu nÀr lÀrarutbildningen Äterigen ligger under lupp. FrÄn att under flera Ärtionden frÀmst ha handlat om att faststÀlla en kunskapsbas för olika lÀrare, dÀr olika paradigm har presenterats, har nu intresset ökat för lÀrares eget vetande och deras möjligheter att lÀra i och av sin egen undervisningspraktik. Syftet med denna undersökning Àr att, med utgÄngspunkt frÄn studenternas studiesammanfattningar och utifrÄn ett genusperspektiv, undersöka hur lÀrarstudenterna utvecklar ett reflekterande lÀrande. De frÄgestÀllningar som lyfts i rapporten Àr följande: Vilka förmÄgor att reflektera över sitt eget lÀrande visar studenterna? Vilka kopplingar finns mellan studentens eget lÀrande under inriktningens gÄng och den lÀrarroll som de successivt utvecklar? GÄr det att utifrÄn studenternas studiesammanfattningar se skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrarstudenters reflektioner av sitt eget lÀrande och vad Àr det i sÄ fall som skiljer dem Ät? Resultatet visar att att det finns skillnader mellan de kvinnliga och de manliga studenternas reflektioner av sitt eget lÀrande, frÀmst nÀr det gÀller fokuseringen pÄ lÀrarrollen men ocksÄ betrÀffande hur de ser pÄ sig sjÀlva och sitt eget lÀrande.

NÀr vi hör ordet coachning associerar vi det ofta med idrott. NÀr vi tÀnker pÄ en coach tÀnkervi ofta pÄ en hockeytrÀnare eller en fotbollstrÀnare. Studien som du nu hÄller i din handkommer att redogöra för en aspekt av coachning som inte Àr lika vÀlkÀnt i vidare kretsarnÀmligen ledarcoachning. Ledarcoachning syftar till att hjÀlpa den coachade ledaren attutvecklas och bli mer effektiv i sitt arbete genom aktiv coachning som karaktÀriseras avfeedback och utveckling. Fokus ligger alltsÄ pÄ en relation mellan coachen och deltagaren ochinte pÄ att coachen ska lÀra deltagaren om rÀtt och fel sÀtt att sköta saker.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka effekter av coachning pÄ ledare inom professionellaorganisationer och jÀmföra coachningeffekterna med förÀndrade personlighetsdrag hosdeltagarna, samt dra slutsatser om vilka coachningeffekter som kan kopplas till förÀndradepersonlighetsdrag.OvanstÄende leder oss till följande frÄgestÀllning: hur förÀndras en ledare genom ettcoachningprogram?Den teoretiska referensramen inkluderar tidigare studier angÄende effekter av ledarcoachningsamt ett verktyg för att mÀta personlighetsdrag kallat NEO PI-R vilket baseras pÄfemfaktormodellen.Studien har genomförts som en fallstudie pÄ coachen Thomas Karlssons företag TKLedarguide AB och dess coachningverksamhet.

Denna studie syftar till att framhÄlla ett perspektiv pÄ reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de kÀnslor som uppdagats dÄ de beskÄdat reklambilder. Uppsatsen behandlar nÄgra av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sÀtts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrÄn ett ontologiskt nÀrmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprÀtthÄllandet av en gemensam förestÀllningsvÀrld..

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgÄtt flera stora förÀndringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fÄtt ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar pÄ svÄrigheter att rekrytera och behÄlla chefer, dÀrför Àr viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsÀttningar inom arbetsinnehÄll, arbetstillfredsstÀllelse, samt arbetsförhÄllanden. I chefsyrket ingÄr tre roller varav en Àr medarbetarrollen som enligt teorin inte Àr speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte Àr att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas.

Konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvÀrdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebÀr att förstÄ vÀrlden i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvÀrdering gÄr ut pÄ att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehÄllet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet Àr systemtÀnkande dÀrför lika tillÀmpbart.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Bakgrund: HÄrskyddet Àr ett viktigt element för att kunna upprÀtthÄlla en aseptisk miljö vid en operation. Men dess betydelse verkar inte uppmÀrksammas tillrÀcklig noga och inga undersökningar gÀllande hÄrskyddet som barriÀrskydd, har författaren inte kunna fÄ fram. Syftet: Syftet med denna studie Àr att undersöka operationspersonalens motiv till val av hÄrskydd vid olika typer av operationer. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats, strukturerade frÄgeformulÀr och deduktiva analysmetoder anvÀndes vid denna studie. Resultat: Studien visar att det som mest har pÄverkat deltagarna vid val av hÄrskydd, Àr komforten och nÀrheten till operationssÄret.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en lokal skada i huden som uppkommer till följd av tryck och/eller skjuv. TrycksÄrsprevalensen Àr 12,1 % inom kommunal vÄrd i Sverige (2014). TrycksÄr Àr en vÄrdskada som leder till lidande, smÀrta, nedsatt livskvalitet, men ocksÄ till ökad arbetsbelastning och höga kostnader för samhÀllet. Den viktigaste faktorn för att förebygga trycksÄr Àr tidig riskbedömning. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor har bristande kunskaper om trycksÄr och trycksÄrsprevention.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanstÀllda upplever det informella lÀrandet pÄ arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som Àr verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lÀrandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och Àr starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lÀrande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet Äterfinns att den utökade kunskap som hÀmtas frÄn kollegor, leverantörer och kunder Àven leder till att individens yrkesstolthet och sjÀlvkÀnsla stÀrks..

Denna studie Àr en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt Àr mer eller mindre direkt citerade frÄn uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid pÄ Linköpings Universitet.Kapitlet Identitet och de andra ? vi och dom Àr direkta överföringar frÄn tidigare arbeten vilka gÄr att Äterfinna KÀllförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fÀlt dÄ det Àr hÀr mitt intresse ligger..

AbstraktMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, 4FE91E, VT13 Författare: Linda KĂ€mpferHandledare: Åsa Gustafsson Titel: Effektivisering av materialflöde med VSM ? En fallstudie pĂ„ DuoBad Bakgrund: Fokusering pĂ„ effektiva materialflöden har ökat i betydelse de senaste decennierna. Traditionellt organiserade företag har ifrĂ„gasatts till förmĂ„n för utvecklandet av en processorienterad syn. Genom att fokusera pĂ„ företagets processer ges vĂ€rdefulla insikter om vad som skapar vĂ€rde för kunden. De aktiviteter i företgaget som inte skapar vĂ€rde för kunden kan benĂ€mnas slöseri.

IT service management (ITSM) Àr ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten pÄ bÀstasÀtt kan hanteras och förbÀttras. I detta ingÄr att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgÄ ifrÄn, ett av dem Àr ITIL. ITIL Àr enuppsÀttning principer för att hantera IT-infrastruktur pÄ ett standardiserat sÀtt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjÀnster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjÀnster sompassar alla organisationer.