I en rapport frÄn 2005 framtagen av FoU-VÀst i samverkan med Centrum för management i byggsektorn (CMB) konstateras att en betydande del av allt slöseri i byggsektorn Àr kopplat till fel och konsekvenserna av dessa, med andra ord felkostnader. Studien visar att felkostnader stÄr för cirka 10 % av ett projekts produktionskostnad.   Byggsektorn stÄr nu, Är 2012, inför förÀndringar i sitt arbetssÀtt för att minska antalet fel, öka kvaliteten och effektiviteten. BIM ? Building Information Modeling, möjliggör ett smartare sÀtt att skapa, anvÀnda och förvalta information genom hela bygg- och förvaltningsprocessen. BIM ger möjligheten att anpassa informationen i varje delprocess och dÀrigenom effektivisera arbetet.

Syftet med undersökningen Àr att ge en bild av hur de tidiga folkskolelÀrarna i slutet av 1800?talet sjÀlva sÄg pÄ sitt yrke samt att utifrÄn detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tÀnkas omgÀrda denna. I uppsatsens analyseras folkskollÀrarnas egnahistorieskrivning utifrÄn 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollÀrare och insÀnda underÄren 1889-1933 till SAF, Sveriges AllmÀnna FolkskollÀrarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. UtifrÄn tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad sÄ har folkskollÀrarnas historieskildringar presenterats.

UtvÀrderingar anvÀnds idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgÄr frÄn utvÀrderandet men ocksÄ innefattar ett tillvaratagande av utvÀrderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att vÀcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som mÄlsÀttning..

Pedagogisk dokumentation har fÄtt en allt större del i förskolans lÀroplan, syftet Àr att tillÀmpa den som ett verktyg frÀmst för att utveckla verksamheten. Det handlar ocksÄ om att synliggöra barnens lÀroprocesser och skapa reflektion med syfte att utveckla barnens lÀrande. Syftet med den hÀr studien var dels att lyfta viktiga delar inom arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Dels att lyfta konkreta exempel pÄ hur pedagoger arbetar med verktyget pedagogisk dokumentationen i förskolan. Resultatet i studien visar att arbetet bör begrÀnsas och att man bestÀmmer vad man ska reflektera kring, samt att reflektionen sker tillsammans med barn och kollegor.

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Ma?let med studien a?r att underso?ka vilka konsekvenser tillva?xt har pa? sma?- och mellanstora fo?- retags ICT-system samt hur de bo?r ga? till va?ga fo?r att hantera de problem som uppsta?r. Genom en fallstudie har det framkommit att snabbt va?xande organisationer prioriterar vinstgi- vande processer. Allt fo?r ofta bortprioriteras ICT-systemen och till fo?ljd av detta blir ett ineffek- tivt arbetssa?tt en stor kostnad.Denna fa?ltstudie bevisar va?r tes om prioritetshandlingar och ineffektivitet samt leder till en stra- tegisk plan fo?r hur en organisation ska sammanla?nka sitt aktivitetssystem med deras ICT-system med hja?lp av gemensam inriktning fo?r ICT- samt affa?rsstrategier..

I dagslÀget Àr det svÄrt för företag att behÄlla en stark marknadsposition och utmaningen ligger dels i att regelbundet presentera nya produkter pÄ marknaden och stÀndigt skapa nya innovationer. Genom att anvÀnda sig av Lean Product Development i produktutvecklingsprocessen kan företagen anta utmaningen. Det kan dock vara svÄrare för smÄ och medelstora företag dÄ de kan ha begrÀnsade resurser. Syftet med denna studie var dÀrför att ta fram en projektmodell för produktutvecklingsprojekt i smÄ och medelstora företag. Studien bygger pÄ kvalitativa forskningsmetoder dÀr sekundÀrdata samlades in genom bÄde bibliotekskatalogen vid Mittuniversitetet och sökningar i forskningsdatabaser pÄ Internet.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Allteftersom marknaden för massa – och pappersindustrin vĂ€xer, samtidigt som vĂ€rlden blir allt mer globaliserad, ökar den internationella konkurrensen inom industrin. Svenska företag drivs till att konkurrera med internationella företag, som ofta har mer gynnsamma förutsĂ€ttningar vad det gĂ€ller rĂ„varor och arbetskraft. För att bedriva framgĂ„ngsrika verksamheter under dessa förutsĂ€ttningar krĂ€vs effektiva relationer till kunder och leverantörer dĂ„ företag konkurrerar som en del i en försörjningskedja. Möjligheten att bedriva en konkurrenskraftig försörjningskedja förutsĂ€tts av effektiva processer och arbetsrutiner inom respektive företag och det finns dĂ€rmed stora fördelar i att se över hur processer och flöden inom företaget leds och fungerar. Planeringen av leveranser och lastning Ă€r processer hos Smurfit Kappa Kraftliner som i dagslĂ€get Ă€r förenad med en del problem som leder till ineffektivitet samt fel vid lastning av produkter.

Allteftersom marknaden för massa ? och pappersindustrin vÀxer, samtidigt som vÀrlden blir allt mer globaliserad, ökar den internationella konkurrensen inom industrin. Svenska företag drivs till att konkurrera med internationella företag, som ofta har mer gynnsamma förutsÀttningar vad det gÀller rÄvaror och arbetskraft. För att bedriva framgÄngsrika verksamheter under dessa förutsÀttningar krÀvs effektiva relationer till kunder och leverantörer dÄ företag konkurrerar som en del i en försörjningskedja. Möjligheten att bedriva en konkurrenskraftig försörjningskedja förutsÀtts av effektiva processer och arbetsrutiner inom respektive företag och det finns dÀrmed stora fördelar i att se över hur processer och flöden inom företaget leds och fungerar.

Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.

Olika internationella och nationella studier visar pÄ bekymret med att elever redovisar allt sÀmre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lÀrmiljö bland annat pÄ grund av att eleverna fÄr för lite trÀning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning elever ges möjlighet att lÀra sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig pÄ en förstÄelse för hur och varför nÄgot görs, till skillnad frÄn andra typer av resonemang som inriktar sig pÄ en förstÄelse för endast hur nÄgot görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lÀrares genomgÄngar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lÀrargenomgÄngar pÄ gymnasienivÄ till skillnad frÄn tidigare studier av lÀrargenomgÄngar pÄ högstadiet, gymnasiet samt universitetet.

Syfte: Huvudsyftet för denna studie ligger i att skapa en grundlÀggande förstÄelse för förhÄllandet mellan kostnader och nytta inom benchmarking. Detta gör vi inom ÀmnesomrÄdet verksamhetsstyrning. I denna studie behandlas benchmarking som ett styrverktyg. Delsyftena i denna studie blir dÀrmed att belysa de olika kostnader som uppstÄr genom anvÀndandet av benchmarking och reflektera över vilken nytta som anvÀndningen kan resultera i. Metod: Denna studie bygger pÄ en abduktiv ansats dÀr det inledningsvis skapas en teoretisk referensram genom bearbetning av litteratur frÄn böcker och vetenskapliga artiklar.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer pÄ den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr följande: ?hur identifierar sig kvinnliga vÀktare med sin yrkesroll??. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förvÀntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ studie dÀr vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga vÀktare.