Ett allt allvarligare problem i dagens samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomstillstÄnd till följd av mÀnniskans nuvarande livsstil. En livsstil vilken Àger rum i stadens informationssamhÀlle, dÀr hjÀrnan stÀndigt utsÀtts för intryck som buller liksom nyhetsflöden. För att dessa intryck inte skall övergÄ i stress krÀvs reflektion och ÄterhÀmtning, nÄgot som naturen har visat sig utgöra en effektiv miljö för. Det Àr dÀrför av vikt att stadens gröna miljöer bevaras trots dagens rÄdande hÄllbarhetsstrategi, vilken föresprÄkar förtÀtning. Med denna vetskap stÄr det ocksÄ klart att kvaliteten i utformningen för de gröna urbana miljöerna, Àr avgörande för stadsinvÄnarens stresslindring.

Den övergripande frÄgestÀllningen i uppsatsen utgörs av att utröna vilka risker och förtjÀnster som Àr kopplade till ett ökat anvÀndande av marknadsmekanismer, i form av B/U-modell, konkurrens, valfrihet och alternativa driftsformer, som styrsystem inom akutsjukvÄrden i den s.k. Stockholmsmodellen. Hur pÄverkas de olika aktörernas agerande vad avser mÄl om att Ästadkomma kostnadseffektivitet, kvalitetsutveckling, ÀndamÄlsenliga prioriteringar samt kostnadskontroll? Resultatet av studien Àr att det föreligger stora tveksamheter kring om det skapats en intern sjukvÄrdsmarknad i enlighet med de ambitioner som stÀlldes upp vid införandet. Idag sker istÀllet en ÄtergÄng mot tidigare styrformer.

Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen om golfbanans roll i landskapsplanering för att öka eller bevara biologisk mÄngfald. Tidigare har det i litteraturen framlagts att golfsektorn kan bli en viktig del för att bevara processer i ekosystemen och den biologiska mÄngfalden. Genom en litteraturstudie undersöks hur golfbanor pÄverkar den biologiska mÄngfalden. Genom en fallstudie av en golfklubb undersöker uppsatsen hur klubben har arbetat med biologisk mÄngfald och vad förutsÀttningarna för det har varit. Dessa tvÄ studier tillsammans har gjort det möjligt att hitta kopplingar mellan hur golfbanan pÄverkar den biologiska mÄngfalden och orsakerna som pÄverkar golfbanans förmÄga att skapa biologisk mÄngfald. Det ökar förstÄelsen för planerare för var och hur en golfbana kan anvÀndas i planeringen och vilka faktorer som pÄverkar för att golfbanan kan bli ett redskap i bevarandet av biologisk mÄngfald och processer i ekosystemen. Litteraturen visar att golfbanan kan anvÀndas för att öka den biologiska mÄngfalden i övrigt artfattiga miljöer men den kan ocksÄ bidra till bevarandet av hotade arter. Fallstudien visar att frivilligt engagerade och potenta medlemmar i stor utstrÀckning Àr avgörande för golfklubbens arbete mot ökad biologisk mÄngfald.

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) stÄr att skönlitteraturen Àr en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och vÀrderingar. LÀsning av skönlitterÀra texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. SvenskÀmnets utveckling har prÀglats av olika grundskolereformer och debatter.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

De snabba förÀndringarna i dagens arbetsliv gör att det stÀlls ökade krav pÄ den anstÀlldes förmÄga att lÀra och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien Àr att analysera nÄgra personalvetares egna uppfattning om sina förutsÀttningar och hinder för lÀrandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det Àr flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. pÄverkar deras lÀrande och utveckling av kompetens..

Banverket ICT Àr en relativt ny enhet med de sammanslagna enheterna Banverket IT och Banverket TelenÀt. För att fÄ ihop det nya arbetssÀttet finns lÄngt gÄngna tankar pÄ att jobba enligt ITIL. ITIL Àr ett arbetssÀtt som skall hjÀlpa organisationer att arbeta mer organiserat och dÀrmed öka effektiviteten för IT-processen. ITIL utgÄr frÄn processarbete och varje process har sina speciella uppgifter. ITIL Àr framtaget av OGC (Office Government of Commerce) i England Rapporten visar att ett införande av valda delar ur ITIL bör ske etappvis över hela organisationen inom Banverket ICT, i en kombination med ett stÀndigt förankringsarbete..

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

AnvÀndning av prestationshöjande- eller prestationsÄterstÀllande lÀkemedel har ökat inom mÄnga av hÀstsportens tÀvlingsdiscipliner. För att motverka detta arbetar anti-doping-laboratorier stÀndigt med att förfina sina analysmetoder för pÄvisande av otillÄtna substanser. En konsekvens av detta Àr att Àven tillÄtna lÀkemedel kan spÄras under mycket lÄng tid efter behandling vilket har lett till ett behov av rapporteringsnivÄer för lÀkemedel som glukokortikoider. Detta för att irrelevanta koncentrationer i plasma och urin med sÀkerhet kan bedömas ej ha effekt och dÀrför ge ett negativt svar vid dopingkontroll. Ett projekt pÄgÄr just nu för att faststÀlla ett samband mellan plasma- och urinkoncentration med och effekt vilket kommer ligga till grund för ett faststÀllande av rapporteringsnivÄer och adekvata karenstider. Studiens syfte Àr att, som en liten del i projektet, undersöka möjligheten att analysera proteinuttrycket av interleukin-10 i plasma hos hÀst samt att undersöka hur dexametason pÄverkar interleukin-10 över tid. Sex varmblodstravare deltog sammanlagt under 2 försök dÀr olika koncentrationer med dexametason alternativt placebo gavs intravenöst över 3 timmar.

Som ett kommunikationsverktyg och en ledarskapsaspekt tjÀnar feedback mÄnga syften i enorganisation, och Àr dÀrför ett stÀndigt aktuellt och relevant Àmne. Somliga ledarstilar passarbÀttre Àn andra i olika organisationer, dÄ organisationskulturen har en stor pÄverkan pÄ hurledarskapet mottages. PÄ grund av detta pÄverkas Àven relationen mellan ledare och medarbetareoch hur tvÄvÀgskommunikationen, feedbacken, sker mellan parterna. I denna uppsats undersökssamspelet mellan feedback och organisationskultur & ledarskap i syfte att utveckla feedbackeninom organisationer. Hur feedback sker, problem i samband med feedback och förutsÀttningarnaför feedback har varit viktiga aspekter som har undersökts i denna studie.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Banker utsÀtts för olika risker i sin verksamhet som kan medföra ovÀntade förluster. PÄ senare tid har det blivit viktigt att företag hanterar risker som kommer inifrÄn verksamheten, sÄ kallad operativ risk, med olika typer av kontroller för att undvika oegentligheter och felaktigheter. Efter olika företagsskandaler i omvÀrlden har nya regelverk uppkommit, dÀribland Basel II. Syftet med detta nya regelverk Àr att Ästadkomma en bÀttre hantering av risker i berörda företag. Problemet som bankerna nu stÀlls inför Àr att de mÄste finna en lösning pÄ hur operativa risker skall hanteras dÄ Basel II direktivet blir lag.

Verkstadsföretaget System 3R i VÀllingby tillverkar den kundanpassade roboten WorkPartner 1+ sedan september 2011 och önskar sÀnka ledtiden för tillverkningen. De vill Àven öka produktionstakten frÄn ca fyra till sex robotar per mÄnad. För att lyckas med detta mÄste processerna för att ta fram och montera roboten effektiviseras. Fokus för studien Àr att eliminera slöserier och effektivisera planering, inköp och montering. Under studien kartlÀggs de olika processerna, dÀrefter analyseras nulÀget och slutligen lÀggs förslag fram pÄ hur dessa processer kan förbÀttras.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .