Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag. Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: omrÄdet kring Kungsplan i centrala Karlskrona.

Denna rapport handlar om prioritering av anvÀndningsfall för anvÀndningsfallsdrivna, arkitekturfokuserade, iterativa och inkrementella processer som exempelvis Rational Unified Process. I mÄnga situationer mÄste man göra en avvÀgning av vilka anvÀndningsfall som Àr viktigast att implementera. Vid iterativ och inkrementell utveckling mÄste man alltid vÀlja anvÀndningsfall till nÀstföljande iteration och vid resursbrist kan man tvingas vÀlja bort nÄgot anvÀndningsfall. Syftet med detta arbete Àr att utreda vilka prioriteringsmetoder som finns tillgÀngliga, vilka faktorer som pÄverkar prioriteringen och hur dessa skall vÀgas mot varandra, samt föreslÄ eller utarbeta en praktiskt anvÀndbar prioriteringsmetod. Mitt vetenskapliga synsÀtt, för ett arbete av den hÀr karaktÀren, Àr relativt hermeneutiskt.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Strömstad is a small city located on the Swedish west coast. Urbanization and development is acurrent issue for the municipally, as for many other in the current situation. The municipal housingcompany Strömstadsbyggen is one of the parties involved in the extensive development that mustbe implemented to meet the changes and developments which the issue holds.One area that is of interest in the discussion is RÄdhusberget - this due to the existing infrastructureand unique qualities that the area holds. In order to achieve the best solutions possible for the area,Strömstadsbyggen wishes to listen to what the existing tenants at RÄdhusberget thinks and feelsregarding the area and its future potential.This thesis has therefore been carried out in collaboration with Strömstadsbyggen and has beenaimed at identifying the current tenants' thoughts and opinions in the existing area of developmentand infill potential. The aim of this work was also to investigate how the tenants value their homeand local environment in its current state, and what their wishes are for the possible futuredevelopment of RÄdhusberget.To achieve analyzable results concerning how the tenants perceive these aspects, an extensivesurvey have been carried out which were sent out to all tenants in the area.

SammanfattningI denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom omrÄdet integration. I dessa intervjuer har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton Är. Syftet var att ta reda pÄ vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan pÄskynda eller förhindra integration.

EssĂ€n Ă€r en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara pĂ„ frĂ„gan: Vad Ă€r scenografi? blir essĂ€n en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver Ă€ven min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslĂ„r ett tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.Sven-Åke Heed hĂ€nför teatern till de förestĂ€llande konsterna och lĂ„ter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsĂ€ttningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgĂ„r i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom bĂ„de scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförstĂ€llningen, klarnar bilden och scenografens nödvĂ€ndiga kunskaper framtrĂ€der.Scenografen anvĂ€nder kunskaper och fĂ€rdigheter frĂ„n teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, Ă€ven om den inte har en framtrĂ€dande roll i arbetet.

Denna studie berör förtÀtning av ett redan bebyggt omrÄde i Uppsala och hur förtÀtning pÄverkar förhÄllandet till befintliga grönomrÄden.Befolkningsprognoserna för Uppsala kommun tyder pÄ en tillvÀxt med drygt 2000 invÄnare per Är fram till 2030. Med den tillvÀxten krÀvs fler bostÀder inom staden. Sedan 1990-talet har stadsplaneringen gradvis genomgÄtt en förÀndring. I stÀllet för att som förr frÀmst exploateras i periferin, vÀxer och planeras numera staden Àven inÄt genom förtÀtning. För att klara miljömÄl och integrera stadsdelarmed varandra, blir staden tÀtare genom bebyggelse och infrastrukturer.

I slutet pÄ 70-talet sÄ identifierades problemet med nÀstlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). DÀrefter kom flera artiklar med förslag pÄ lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning pÄ problemet inom ett specifikt omrÄde. PÄ grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nÀstlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sÀtt att undvika problemen med dessa anrop..

Bakgrund: AnvÀndningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse bÄde förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvÀrdering Àr tvÄ viktiga processer somoftast inte Àr tillrÀckliga inom offentliga verksamheter. För att öka anvÀndningen av dessa ochför att nÄ en högre effektivitet efterfrÄgas ökad kompetensnivÄ samt kontinuerliga rutiner förutvÀrdering och utveckling. Dessa processer anvÀnds för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mÄl och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primÀrt till att utvÀrdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och Àr uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrÄn dess förvÀntade effekter. Med utgÄngspunkt i analysen skallstudien ocksÄ generera ÄtgÀrdsförslag för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats Àr genomförd som en utvÀrderingsstudie dÄ vi tilldelats ett uppdragfrÄn enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Handledning av sjuksköterskestudenter Àr en viktig uppgift för leg. sjuksköterskor dÄ studenterna Àr de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta sjÀlvstÀndigt och kÀnna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematisk ansats dÀr Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna studies resultat.

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg upplevdes fĂ„ en negativ pĂ„verkan av socionomens professionaliseringsstrĂ€van. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprĂ€ttades frĂ„gestĂ€llningar samt tvĂ„ hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hĂ€vdade att specialisering Ă€r negativt för samverkan inom socialtjĂ€nsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt pĂ„ samverkan inom socialtjĂ€nstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod dĂ€r webbenkĂ€ter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg sĂ„ samlades data in som vi sedan analyserade med hjĂ€lp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrĂ„n tidigare forskning och teoretiska perspektiv sĂ„ som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.PĂ„ grund av det ovĂ€ntade bortfallet av en kommuns socialtjĂ€nst pĂ„verkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men pĂ„ det stora hela kunde hypoteserna varken bekrĂ€ftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrĂ„n hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lĂ€gre grad av nöjdhet gĂ€llande samverkan samt att medan formella strukturer sĂ„ som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkanstrĂ€ffar var av betydelse sĂ„ föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende pĂ„ samverkan och informella strukturer, sĂ„ som trivsel och personliga relationer.

Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgÄr en förÀndringsprocess gÀllande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. LÀrandet Àr en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhÄlligt individuell coaching. Coachingen bygger pÄ en lÀrlogik dÀr utveckling och lÀrande stÄr i centrum vilket nÄs genom samspel och dialog mÀnniskor emellan dÀr utgÄngspunkten Àr att se pÄ lÀrande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förstÄelse. Chefernas arbete Àr prÀglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen pÄ olika sÀtt och fokus i resultatet ligger dÀrmed pÄ de olika upplevelserna.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrÄn ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssÀtt gent mot sina klienter. Det Àr framför allt mötet mellan handlÀggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar pÄ fyra frÄgestÀllningar dessa Àr ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det nÄgra hinder och /eller begrÀnsningar? Vilka förvÀntningar finns det pÄ arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa pÄ arbetsförmedlingen?För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tvÄ metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

 An analysis in the work of Martin Kellermans comic ?Rocky? of the interaction between the male and female characters and of how each of their gender are portrayed. We are going to find out if it is probable for young adults to be affected by any eventual gender-stereotypes that we can find in ?Rocky? or if ?Rocky? consolidates a stereotypical image of men and women that young adults might have developed through different media. We conduct this analys by first reading through random seleceted ?Rocky? books and present some of the comic strips where men and women interact with each other or discuss the opposite sex..

MatematikÀmnet och elevers bristande kunskaper i Àmnet, har starkt uppmÀrksammats senaste Ären. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssÀtt i undervisningen, som bygger pÄ pedagogiska faktorer sÄsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. MÄlgruppen har frÀmst varit förstaÄrselever vid gymnasiet. I denna undersökning har sÄvÀl elever som lÀrare och andra pedagoger deltagit i syfte att vÀrdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för ett bÀttre lÀrande.