SammanfattningEn utmaning för mÄnga kommuner i dagens digitala samhÀlle Àr att skapa effektiva och samhÀllsnyttiga e-tjÀnster för medborgare. Dessa e-tjÀnster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men ocksÄ bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen.För att Ästadkomma denna utveckling av e-tjÀnster kan ett processorienterat arbetssÀtt anvÀndas. Processorientering innebÀr att man upprÀttar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering dÀr man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sÀtter in dem i ett samband för att i slutÀndan kunna fÄ ut ett högre vÀrde och bÀttre service för medborgaren.

Syftet med uppsatsen Àr att genom att jÀmföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ?individuationsprocessen? med handlingen i Alkemisten ochkunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrÄn Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sÀgas beskriva.Kan berÀttelsen sÀgas spegla en individs genomgÄende av denna process i vÄr tid?.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Uppsatsen handlar om implementering av processer i verksamheter och organisationer. Vi har via tre fallstudier undersökt vad som krÀvs för att lyckas med implementering av ett processorienterat synsÀtt. Intresset av processorienetering har mer eller mindre alltid funnits hos oss författare. I och med att vi dagligen ser hur viktigt det Àr med kundfokusering samt koncentration pÄ vÀrdeskapande aktiviteter inom verksamheter, ville vi fördjupa vÄra kunskaper inom omrÄdet, samtidigt som vi ville spana vidare i ett forskningsomrÄde dÀre forskningen Àr relativt begrÀnsad..

Bakgrund: Synen pÄ kvalitetsutveckling har förÀndrats genom Ären. Förr arbetade hantverkaren i en naturlig nÀrhet till sin kund och kunde lÀtt anpassa varje produkt till de sÀrskilda behov och önskemÄl som denne hade. Denna nÀrhet försvann dock i och med att man byggde upp en storskalig industriell masstillverkning, dÀr organisationen prÀglades av kontrolltÀnkande, specialisering och anonymitet. Utvecklingen har gÄtt vidare och idag bygger de kvalitetsorienterade organisationerna pÄ engagemang och motivation frÄn personal, kunder och leverantörer. Tillsammans samverkar de för stÀndig förbÀttring av verksamhetens alla delar, vilket leder till resultatet att man fÄr nöjdare kunder, medarbetare och partners samt ökad effektivitet.

Syftet med denna studie Àr att, genom en textanalys, undersöka hur en lÀrobok ispanska kulturellt representerar den spansktalande vÀrlden och om deninnehÄllsmÀssigt lever upp till kursplanens krav nÀr det gÀller de kulturellaaspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlasmonokulturellt och att den innehÄllsmÀssiga balansen vad gÀller kultur mellanSpanien och Latinamerika Àr svag i lÀroboken och att den inte ger utrymme fördiskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar lÀggs pÄ lÀraren för attleva upp till kursplanens krav..

SammanfattningStudiens syfte Àr att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebÀr, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lÀrande och utveckling. Mina huvudfrÄgor Àr: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. PÄ vilket sÀtt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.

Bakgrund och problem: Enligt studier genomförs investering i affÀrssystem för attuppfylla tvÄ syften, att förbÀttra beslutskvaliteten och att effektivisera processer. Inköp avett nytt affÀrssystem Àr en omfattande process, bÄde vad det gÀller arbetsinsats som krÀvsav företaget och kostnad. I mÄnga fall har företag frÀmst fokuserat pÄ implementeringenav affÀrssystemet och i stor utstrÀckning förbisett efterföljande stadier i systemetslivscykel. Kostnader som uppkommer efter implementeringen kan vara sÄ mycket som 70procent av den totala kostnaden. Samtidigt visar studier att affÀrssystems potential inteutnyttjas fullt ut.

Denna uppsats undersöker möjligheten att anvÀnda ett nÀtverksövervakningssystem för att Àven övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lÀmpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvÀrderas dÀrefter enligt ett antal felscenarion och Àven utifrÄn ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs ocksÄ för att dra ytterligare slutsatser..

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Masteruppsatsen Elektronikingenjörens vardag - ett rymdÀventyr Àr skriven inom programmet yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet. Uppsatsen beskriver ett yrkeskunnande som bÄde innehÄller avancerade datorsimuleringar och handfasta lödningar av elektriska komponenter, dÀr teori och praktik samverkar. Uppsatsen Àr skriven i essÀform, dÀr hÀndelser och situationer i yrkeslivet utforskas.Uppsatsen Àr skriven för att belysa yrkeskunnandet hos en elektronikingenjör frÄn olika synvinklar; arbetslivet, lÀrandet och moralen. Genom att behandla tre olika sidor av yrket Àr tanken att fÄ en större insikt om yrkets helhet. .

Pedagogisk dokumentation Àr en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen Àr ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger pÄ material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur nÄgra pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förstÄelse för hur pedagogerna pÄ förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrÄn begreppen observation och reflektion.

I rapporten presenteras tvÄ analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras pÄ tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. UtifrÄn resultaten frÄn analyserna har förslag till förbÀttring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras pÄ den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras pÄ aktiviteterna som Àger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jÀmförts med tanke pÄ skillnader, överrensstÀmmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras Àr olika gÀllande lÀge, utformning, anvÀndning och historia.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begrÀnsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete Àr att via kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstÄtt att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man stÀller sig till den och vad man anser krÀvs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frÄgor kommer arbetet Àven att innehÄlla pedagogers tankar om att anvÀnda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förÀndrade krav pÄ att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu Àr mÄnga som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstÄtt tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lÀgger fokus pÄ enskilda barns lÀrande och utveckling, utan att detta sÀtts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns dÄ en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket gÄr helt emot lÀroplanens intentioner.

Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefÀr 7 av 1000 resvÀskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resvÀskor. Kostnaden kopplattill detta Àr stor hos mÄnga flygbolag, dÄ det innebÀr manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage Àr Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp pÄ flygplatser runt om i vÀrlden som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullstÀndig implementering av ett RFID-systemöver samtliga flygplatser i vÀrlden skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna spara $760 miljoner USD Ärligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering pÄen flygplats har medfört fler fördelar Àn nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till frÄganvarför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering pÄ svenska flygplatser.