The purpose of this master's degree thesis was to develop an understanding of how hospital management, in the case studied, worked to achieve changes in an organization influenced by differing professional cultures. To gain insight into the conditions that may have contributed to nurses and physicians developing appropriate attitudes and behaviours, which may have affected the organization's ability to achieve the Swedish Quality Award 2012. A qualitative single case study was conducted at Karlskoga Hospital, with focus groups as well as individual depth interviews. The results of the case study showed the following conditions provided nurses and physicians the potential to develop appropriate attitudes and behaviours, which may have influenced the hospitals ability to achieve the Swedish Quality Award:  Responsibility and influence over the development processes.Participation in management teams and quality development groups as well as individual fields of responsibility.Training programs that have given insights and skills in quality management related to clinical practice.Nurses and physicians as key individuals gave legitimacy to development process, and served as management advisors.Collaboration between all kind of employees and responsibilities.Committed management.    .

Syftet med denna studie Àr först och frÀmst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgÄr innan hon kan bryta upp ur ett förhÄllande prÀglat av vÄld, men ocksÄ för att öka förstÄelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhÄllande att lÀmna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhÄllande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgÄ ifrÄn en sjÀlvbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhÄllande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det sÄ svÄrt att bryta upp, dels om den lÄnga processen ut ur förhÄllandet. Det Àr alltsÄ en form av kvalitativ teoretisk studie dÀr jag delat upp berÀttelsen i tvÄ kapitel; VÀgen in och VÀgen ut, vilka jag sedan tolkar utifrÄn en försoningens hermeneutik.

Syftet med detta arbete Àr att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jÀmförelse med ovan nÀmnda teorier. De tvÄ teoretiska perspektiven anvÀnds för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med representanter frÄn organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhÄllningssÀtt dÀr underlaget bygger pÄ en teoretisk förförstÄelse samtidigt som en lÀgre grad av standardisering i intervjuerna anvÀnds för att lÄta det studerade fÀltet styra den empiriska bilden.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer Àr nÄgot som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. BristfÀlliga sociala relationer pÄ en arbetsplats kan pÄ motsvarande sÀtt tÀnkas leda till problem. En genomgÄng av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mÀta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mÀtinstrument för dessa. BÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer samt en enkÀtundersökning.

MÀnniskan tvingas idag ta stÀllning inför viktiga miljöfrÄgor mycket p.g.a. vÄr anvÀndning av fossila brÀnsle. Detta stÀller krav pÄ kunskapsmÀssiga verktyg för att tackla problematiken. Det Àr dÀrför intressant att studera elevers förstÄelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-Äringars förstÄelse om villkor för vÀxande och nedbrytning i naturen samt hur elever anvÀnder sig av ett integrerat kretsloppstÀnkande dÀr ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

Pappersbaserade förpackningar Àr ett omrÄde som vÀxer snabbt. För att hÄlla ihop en förpackning och skydda dess innehÄll Àr det nödvÀndigt mednÄgon form av förslutningsystem. I projektet har förslutningar i form av varmförseglingar studerats för olika sorters förpackningsmaterial. Vidvarmförsegling pressar tvÄ varma metallbackar ihop materialen vilket gör att en försegling bildas mellan dem. Hur stark en försegling blir beror pÄmaterialegenskaper och pÄ de parameterinstÀllningar som anvÀnds vid försegling.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra tvÄ reflektioner gjorda efter ett skolarbete. Olikheterna bestÄr av att den andra reflektionen görs efter det att eleverna fÄtt se sig sjÀlva pÄ film, dvs filmade under skolarbetet. Av reflektionsenkÀterna har en sammanstÀllning och jÀmförelser gjorts, elever med flest variationer har blivit intervjuade. Det mönster som framtrÀtt med flest och bredaste variationer i sammanstÀllningen har analyserats. Elevers egna uppfattningar om skillnaderna har noterats och stÀllts i relation till det kvantitativa resultatet.

NÀr man studerar förÀdlingskedjor finner man tre flöden som pÄverkar och Àr beroende av varandra; det fysiska-, informations-, och det finansiella flödet. Det fysiska flödet Àr det mest pÄtagliga och bestÄr frÀmst av varor, informationsflödets uppgift Àr att administrera det fysiska flödet sÄ att det blir effektivt och det finansiella flödet handlar om penningöver-föring. Ett första steg för att effektivisera flöden Àr att genomföra en processkartlÀggning.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga en kollektionsprocess pÄ fallföretaget XY. KartlÀgg-ningen ska resultera i identifiering av problem i processen samt förbÀttringsförslag. För att besvara syftet har fem frÄgor stÀllts i rapporten, tvÄ exempel Àr vad Àr ett bra materialflöde? och vad ska man tÀnka pÄ inför förbÀttringsarbete med processer?Olika metoder har anvÀnts vid datainsamling, bland annat intervjuer, e-post och litteratur-studier.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I svensk hÀlso- och sjukvÄrd finns en skyldighet enligt lag att arbeta med kvalitetsutveckling och sÀkring. VÄrdkvalitet kan mÀtas genom olika kvalitetsindikatorer. En kvalitetsindikator Àr en variabel med hög validitet nÀr det gÀller just vÄrdkvalitet. Med hjÀlp av indikatorer kan viktiga aspekter studeras. Orsakssamband och möjligheter till förbÀttring kan sedan identifieras. Olika sÀtt att organisera vÄrden och olika sammansÀttningar i personalgruppen kan antas pÄverka omvÄrdnaden av patienterna.

IFÖ SanitĂ€r pĂ„började hösten 2004 tillverkningen av SOLID, som Ă€r deras nya produktfamilj av duschvĂ€ggar och kabiner. Produkten monteras till stor del automatiskt i en robotcell. Övriga processer i tillverkningssystemet Ă€r tagna frĂ„n befintliga processer och Ă€r inte optimerade för de nya förutsĂ€ttningarna som gĂ€ller för SOLID. Syftet med examensarbetet som utförts under hösten 2005 vid IFÖ SanitĂ€rs anlĂ€ggning i Mörrum Ă€r en genomgĂ„ng av processflödet för SOLID och identifiera onödiga och ineffektiva processteg samt föreslĂ„ förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder för dessa. Arbetet har utförts i tvĂ„ faser, av vilka den första innehöll analys av befintligt system för att identifiera ineffektiva processteg och den andra innehöll vidare arbete med processtegen för att fĂ„ fram konkreta förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lÀrandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsÄg Àven att genom sina fynd, visa pÄ indikativa linjer kring hur ett ledarskap som frÀmjar lÀrandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstÄs. Det empiriska underlaget bestod av en enkÀtundersökning dÀr 55 officerare med mÄngÄrig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i tvÄ grupper. Studien hade en tvÀrvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade bÄde kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.