Mittuniversitetet skapar "VÀlkomstbrev" för alla utbildningstillfÀllen vid varjeterminsstart, nÄgot som hittills gjorts manuellt. Det har dock pÄ sistone uppkommit behov av att automatisera, förenkla och centralisera processengenom ett anvÀndarvÀnligt, webbaserat verktyg. MÄlet för detta projekt harvarit att presentera och utvÀrdera förslag till ett sÄdant verktyg som fyller deovan nÀmnda behoven. Verktyget Àr applikationen "VÀlkomstbrev" som skapatsmed tekniker, sprÄk och moduler skrivna i öppen kÀllkod som finns fritttillgÀngliga pÄ nÀtet. De grundlÀggande sprÄken som anvÀnts för konstruktionenÀr HTML5, CSS, JavaScript, PHP, SQL.

Bakgrund: För tvÄ Är sedan Àgde en omorganisation rum pÄ min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex smÄ enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som nÄgot positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle Ästadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det Àr dÀrsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, dÀrarbetslagsmötet ges innehÄll, funktion och struktur.Syfte: DÄ organisationen tidigare skuggats av en slags pÄtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehÄll Ät arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspÄrredogör jag för reflektionsbegreppet, sÄvÀl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. DÄ lÀrandet i vÄrt lag Àr centralt redogör jag Àven förerfarenhetslÀrandet och det kollektiva lÀrandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vÄrt arbetslag.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vÄr nÀrmiljö och Àr mycket mer Àn bara siffror. Utemiljön kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt och det Àr bara fantasin som sÀtter grÀnser för vilka. I lÀroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel pÄ mÄl som fördel kan uppnÄs pÄ andra platser Àn i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lÀrande, lÀttillgÀngliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegrÀnsad stor yta. Matematiken Àr som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

Team Àr en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benÀmningen team. PÄ senare Är förekommer Àven team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmÀrksammats inom vÄrden. World Health Organization föresprÄkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrÄn olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster bÄde för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta dÄ en intervjustudie har genomförts i vÄrden med syftet att undersöka de anstÀlldas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda pÄ teamets betydelse för lÀrandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar frÄn skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vÄrden.

TvÄ upplevelseproducenter har i den hÀr examensuppsatsen undersökt begreppet autenticitet, hur det ter sig och vad detta innebÀr i musik som sÄdan men Àven som en upplevelseprodukt i musikbranschen. Med ett hermeneutiskt synsÀtt har vi valt att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med musiker och andra nyckelpersoner inom musikbranschen.Vi har inte presenterat ett klart och tydligt svar, det skulle inte göra ett komplext Àmne som detta rÀttvisa, utan istÀllet utarbetat modeller som visar pÄ ett förhÄllningssÀtt att arbeta efter. Den första handlar om ett förhÄllningssÀtt för att bibehÄlla autenticitet i bland annat olika processer. Den andra redovisar för hur ett sammansvetsat team som byggs upp likt en plattform kan vara ett hÄllbart alternativ för mÄnga, denna modell har vi valt döpa till KBM-plattformen, vilket stÄr för Kreatör, Business och Management. Med denna modell vill vi visa hur dessa tre funktioner kan samspela.

VÄr uppfattning Àr att det inom management florerar en mÀngd stÄende uttryck,metaforer, som ledarna gÀrna anvÀnder sig av nÀr de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att Äterkomma gÄng pÄ gÄng under de samtalvi har haft med olika ledare under vÄr studietid pÄ Högskolan i BorÄs, gjorde att vi intelÀngre sÄg dem som uttryck utan för oss framstod de istÀllet som klyschor. Det hÀr har isin tur vÀckt nya funderingar hos oss betrÀffande om ledarna verkligen tÀnker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förvÀntas vÀlja. SamtidigtmisstÀnkte vi att uttrycken mÄste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att anvÀnda sig av dem. Det Àr dÀrmed detta omrÄde som den hÀr uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillÀmpa en abduktiv metod.

Problemformulering: Vilka Àr de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut pÄ Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har anvÀnts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi Àmnar studera i vilken grad som Biovitrum anvÀnt sig av de tre strategiska synsÀtten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tÀnkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lÀmpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie.

Studiens syfte Àr att ta del av hur förskollÀrare beskriver vad som kÀnnetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill Àven belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar som förskollÀrarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för Àmnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) dÄ pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det Àr en kvalitativ studie dÀr semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare som alla har lÀst eller lÀser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd pÄ högskolan i Skövde.

Hotellbranschen Àr idag en vÀxande bransch dÄ fler mÀnniskor reser och dÄ Àven fler bor pÄ hotell. Detta har lett till att konkurrensen mellan hotellen har ökat och de mÄste dÄ differentiera sig. Ett konkurrensmedel som dÄ kan anvÀndas Àr tjÀnstekvalitet.TjÀnstekvalitet Àr ett Àmne som mÄnga har forskat kring och dÄ med kunden som utgÄngspunkt. Det har inte forskats lika mycket kring hur personalens agerande och motivation i en organisation pÄverkar tjÀnstekvaliteten.Syftet med denna uppsats Àr att se hur hotellbranschen arbetar internt med tjÀnstekvalitet. För att en hög kvalitet ska kunna nÄ ut till kunden behöver det finnas en gemensam och enhetlig syn pÄ vad kvalitet Àr i organisationen.

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt lÀngre och dÀrmed ökar antalet Àldre. DÄ den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom Àr hög Älder, berÀknas Àven antalet personer med demens att öka. Professionell omvÄrdnad anses idag vara den bÀsta behandlingen. DemensdagvÄrd bedrivs inom kommunal demensvÄrd och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehÄll. Reflektion möjliggör för omvÄrdnadspersonal att utbyta erfarenheter och utvecklas i sin yrkesroll.Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssÀtt hos omvÄrdnadspersonal i demensdagvÄrd.Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Det reflekterande arbetssÀttet Àr konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhÄllningssÀtt till besökaren och sina egna handlingar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur grundskollÀrare ser pÄ sitt eget lÀrande i och genom arbetet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex grundskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn Ellströms teori om lÀrande i arbetslivet, Schöns teori om reflektion och Erauts teori om lÀrandets möjligheter och hinder i arbetslivet. Resultatet visar att lÀrare lÀr sig genom interaktion med elever, förÀldrar och kollegor. Interaktionen med elever och förÀldrar bidrar till att de förvÀrvar kunskaper gÀllande bemötande och hur de ska formulera sig för att skapa positiva samtal.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.