Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

Detta arbete har utförts för att se hur returfibermassans egenskaper varierar under en vanlig kraftlinerkampanj. De metoder som använts är standardiserade och omfattar malgradsmätning, styrkearkning och pappersprovning. Även pH-, konduktivitets- och redoxpotentialmätningar har utförts, samt askhaltsmätning. Resultaten visar på att pH och redoxpotentialen sjunker och massan blir surare efter ca. ett dygn efter att kampanjen startat.

Bakgrund och problem: Övergången till IFRS har för svenska noterade företag inneburit ettökat krav på antal upplysningar som måste lämnas i årsredovisningen för koncernen. Då IAS19, Ersättning till anställda, och IAS 24, Upplysningar om närstående, ställer omfattandekrav på tilläggsupplysningar undersöker uppsatsen om noterade tjänsteföretag på Stockholmsbörsenföljer de krav som ställs avseende ersättning till anställda och ledning samt hurföretagen väljer att presentera informationen.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur noterade tjänsteföretag presenterartilläggsupplysningar avseende ersättning till anställda och ledning i årsredovisningen samtförsöka förklara de skillnader som finns mellan företagen. Vidare är uppsatsens syfte också attta reda på om dessa upplysningar fyller aktieanalytikers behov för att kunna göra tillförlitligabedömningar av företagens ersättning till anställda och ledning.Avgränsningar: Uppsatsen undersöker inte hur redovisningen i övrigt bedrivs för ersättningtill anställda och ledning i någon större omfattning. Vi har endast berört detilläggsupplysningar som IAS 24 kräver för ersättning till nyckelpersoner, övriga upplysningskravenligt denna standard har inte inkluderats i uppsatsen. Personalupplysningar som reglerasav andra standarder har vi inte heller undersökt.Metod: Årsredovisningar för 40 företag har ingått i undersökningen.

Fler företag väljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav på stora mängder dokumentation. Det kräver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rätt dokument i rätt version, annars går värdefull arbetstid åt till att leta. Som hjälpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns många tidigare utförda studier kring området. Studier med fokus på hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjälp av dokumenthanteringssystem är däremot av begränsad omfattning. Därför har syftet med den här studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter ställer på ett dokumenthanteringssystem.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet på ett effektivt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar kommer från såväl kunder, medarbetare, leverantörer och ägare. För att bättre möta dessa krav väljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgångspunkt från det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi ställt frågan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera, förstå och förklara hur två organisationer har påverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrån de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

För att öka kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården är patientnämnderna ett betydelsefullt hjälpmedel. Kontakter mellan patientnämnden och vårdverksamheterna sker exempelvis genom återkoppling av patienters åsikter om sina kontakter med vården. Brist på återkoppling är ett problem som innebär att kunskap från misstag som begåtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. Får vårdverksamheterna återkoppling och använder informationen i ett lärande, kan det leda till förbättringsarbete och därmed minska vårdskador.Syftet med studien var att beskriva vårdverksamheternas erfarenheter av återkoppling av patientklagomål från patientnämnden samt att med detta som utgångspunkt beskriva hur patientnämnden kan bidra till förbättrat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.

I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehållande geometrier och information. Respektive fackområde skapar modeller innehållande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna från alla områden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsättning för att projekteringen ska effektiviseras är att modellerna håller god kvalitet. Då allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlätta arbetet med kvalitetssäkring.

I samband med anfallsoperationen mot Västeuropa 1940 uppnådde de tyska förbanden stora framgångar på samtliga nivåer. Operationens benämning var Fall Gelb och dess framgångar var anmärkningsvärda för att de vanns över en allians där bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av världens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militära analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillämpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggande förmågorna (skydd, underrättelse och information, verkan, ledning, uthållighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgångarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befästa floden Meuse. Händelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen påvisar att Armégrupp A präglades av en balans mellan de olika förmågorna.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.

Studiens syfte är att studera ett bemanningsföretag med fokus på ledarskap, tillhörighet och ansvarsfrågor utifrån bemanningsföretagets, kundföretagets samt de uthyrdas perspektiv. De tre frågeställningarna var vilka uppfattningar finns kring ledarskap och vem ses som ledare för uthyrd personal, vilket företag känner de uthyrda tillhörighet till och vilka de ser som sina arbetskamrater; hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller arbetsledning, feedback, kompetensutveckling samt arbetsmiljö?Studien genomfördes på ett bemanningsföretag med verksamhet i bland annat Linköping. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes.Vid resultatanalysen framkom att det är bemanningsföretaget som till största delen står för de relationsinriktade värdena. Det var personer där som gav feedback och kunde ses som mentorer.