Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Fotboll är en mycket komplex idrott, där spelarna måste ha goda fysiska Kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste åren är snabbhet. Unga spelare har goda förutsättningar för att träna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att såväl snabbhet som spänst kan förbättras på sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett träningsprogram kombinerat av plyometrisk träning och sprint. Syftet med den här studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk träning på olika fysiska förmågor, hos unga, fotbollsspelande män.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars Kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte.

I takt med samhällets utveckling och människans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida människan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslärares syn och uppfattning gällande motivation och dess betydelse. De frågeställningar studien utgått från är följande:- Hur definierar idrottslärare förmågan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslärare är viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg använder sig idrottslärare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats där metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av fyra idrottslärare verksamma inom grundskolans senare år.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhämta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen på ett nytt sätt.Arbetet består av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslå de egna utgångspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ på olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksäkra och erbjuda resenärernaen säker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillägg till dessa Kvaliteter kan även en upplevelse av naturen på platsen berika rasten.Människor mår bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns därför ett stort värde i attkunna få möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpå rastplatsen.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svårigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgår att lärarna försöker integrera två olika synsätt; det ena representerar den professionella dansvärlden där fokus ligger på känsla, intuition och produkten (föreställningen). Den andra representerar den skolastiska världen, där konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) är prioriterat. Lärarna visar alla prov på frustration över betygskriterierna, speciellt då de ska beskriva olika Kvaliteter inom dansen. Dessa anses svåröversatta, och de kräver dessutom en gradering, där det klart framgår vad som skiljer olika betyg emellan.

I nordvästra Uppsala ligger stadsdelen Librobäck. Stadsdelen håller på att omvandlas från ett industriområde till ett område med mycket bostäder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krävs också att områdets grönområden utvecklas. Med anledning av detta görs här ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet går ut på att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur området skall kunna utvecklas med hänsyn till platsens förutsättningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delområden framkom vilka ytor som lämpas särskilt bra för att bli vistelseytor när platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktärer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka Kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

BAKGRUND:Leken är viktig för barns utveckling och välbefinnande. Då och då händer det att barn hamnarutanför leken i förskolan ? de får inte tillgång till lekens många positiva Kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha många olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar då förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lägen därde stänger eller stängs ute från leken och i lägen där de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag använt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjälp av Erving Goffmans teori om deterritorier människor gör anspråk på, samt William Corsaros teori om tillträdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lägen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation ? såsom kroppsspråk och kommunikativahandlingar.

För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009.Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever på svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen är att se om den skönlitterära författaren skapar förutsättningar för historiemedvetande och i så fall hur samt visa på hur skönlitteratur kan användas i en ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. Två romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjälp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterära grepp i en växelverkan mellan distans och närhet, något som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet från denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel på undervisningssituationer presenteras.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Under senare tid har bristen på likvärdighet inom vårt utbildningssystem gjort sig allt mer påmind både medialt och från myndighetshåll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgångspunkt i en undersökning av vad forskningssamhället har att säga kring ämnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en väg kring nämnda problematik då denna trots åtgärder till stor del tycks bestå. Till min hjälp har jag använt mig av en normativ ansats med deliberativa Kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angående nämnda problematik genom ett systematiskt övervägande kring olika alternativ för att nå eventuella förbättringar i ärendet. När det gäller resultaten har min litteraturgenomgång påvisat en omedelbar brist på likvärdighet inom det svenska skolväsendet gällande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser är att något måste göras och då inte nödvändigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att säkerställa likvärdigheten.

Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanläggningar som kan möta upp den ökande mängden regnvatten. Samtidigt blir våra städer, i takt med nyexploatering och förtätning, mer och mer hårdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen måste hanteras och det blir allt vanligare att anlägga öppna dagvattenanläggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra Kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man både åstadkomma en fördröjning och samtidigt använda vattnet som en positiv resurs istället för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhällets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstråk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen är att den ska vara ett föredöme inom hållbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen är en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mångfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstår vid ett 10-årsregn.