SAMMANFATTNINGUnder de senaste Ären har tjÀnstekvalitet blivit allt viktigare för kunder. Positivt bekrÀftad kvalitet dÀr förvÀntningarna i viss mÄn övertrÀffas, kan göra att kunderna Àr mer intresserade av att bevara relationen med tjÀnsteföretag. Detta resulterar till att kunder talar vÀl om företaget. En framgÄngsrik organisation försÀkrar att varje medarbetare Àr delaktig i arbetet med att förbÀttra kvalitet. Denna uppsats Àr en undersökning pÄ hur ledningen pÄ HSB Centrala VÀrmland i Karlstad ser pÄ tjÀnstekvalitet.

Kvalitet Àr nÄgot som blir allt viktigare för bÄde företag och dess kunder. DÀrför bör företag stÀndigt utveckla och förbÀttra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete Àr just att undersöka hur kvalitetsarbetet pÄ ett tjÀnsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbÀttras och utvecklas.Studien genomfördes pÄ GÀvle Energi som Àr ett medelstort energibolag i GÀvle regionen med en omsÀttning pÄ 1 miljard SEK. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra anstÀllda pÄ GÀvle Energi och pÄ en enkÀtundersökning som skickades ut till alla anstÀllda pÄ företaget.GÀvle Energi har vÀldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns ocksÄ en del förbÀttringspotential frÀmst inom kommunikation.

Denna studie har som syfte att beskriva en lĂ€rares tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som Ă€r relaterade till skriftlig sprĂ„kfĂ€rdighet i spanska, samt att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om detta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. I den hĂ€r studien anvĂ€nds uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingĂ„r bĂ„de lĂ€rarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som lĂ€raren sĂ€tter igĂ„ng och som ska hjĂ€lpa eleverna att utveckla en förstĂ„else för dessa.Undersökningen bygger pĂ„ en fallstudie i vilken olika kĂ€llor har anvĂ€nts: intervjuer med lĂ€raren och fyra elever, enkĂ€t, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rĂ€ttade uppgifter.Resultatet visar att lĂ€raren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven pĂ„ ett likadant sĂ€tt. För att tydliggöra kunskapskraven anvĂ€nder lĂ€raren flera olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, frĂ€mst utsagor om kvalitet och exempel pĂ„ korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet anvĂ€nder lĂ€raren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken pĂ„ kvalitet dessa innebĂ€r i en text. Återkopplingen till eleverna Ă€r ocksĂ„ ett tillfĂ€lle för att tydliggöra kunskapskraven.Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta rĂ„d om hur en text kan bli bĂ€ttre, samt att fĂ„ exempel pĂ„ bra och mindre bra texter.BĂ„de lĂ€raren och eleverna Ă€r tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen..

The purpose of this study was to examine and describe how politicians and directors of care define and experience quality in aged care facilities. Further on we wanted to compare on which fundamental principles the participants base their opinion about quality and how they work with quality. To reach our aim we conducted five interviews with politicians and directors of care. The results show that it is hard to determine quality in an unambiguous and objective way. Quality in aged care appears to be about relations and encounters amongst people.

Old people's life situation when receiving municipal help and care in theirlast period of life is sparsely investigated from their own perspective. Thepurpose of this study was focused on the thoughts of the aged people andtheir personal experiences on what quality is within the geriatric care. Inthis qualitative study, 10 elderly people aged 75-90 years wereinterviewed from 3 different nursing homes within Solna Municipality.Qualitative interviews, with the emphasis on their present life situationespecially what brought about a good life, were performed. The interviewswere analysed using qualitative content analysis. The implication of theterm ?meaningful existence? is individual and differs from person toperson.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa den konflikt som finns mellan riskkapitalbolagens vinstintresse och dess pÄverkan pÄ kvalitet inom vÀlfÀrden.Metod: En kvalitativ forskningsansats som baseras pÄ data frÄn fem intervjuer. Respondenterna representerar riskkapitalbolag pÄ olika sÀtt och frÄgor om riskkapitalbolag inom vÀlfÀrdsmarknaden besvaras. Intervjuerna kompletteras med sekundÀrdata som frÀmst bestÄr av nyhetsartiklar som berör Àmnet.    Teori: Beskriver riskkapitalmarknaden och vÀlfÀrdsmarknadens funktion och hur den pÄverkas av den fria konkurrensutsÀttningen. Det beskrivs hur informationsasymmetrier kan vara ett problem inom vÀlfÀrden dÄ sÀljaren kan utnyttja köparens kunskapsunderlÀge.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebÀr inte bara en förÀndrad byggprocess utan Àven förÀndrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar pÄ arkitekten och gestaltningsprocessens förÀndrade förutsÀttningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrÄn ett förbestÀmt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska vÀrden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingÄr i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till fÀrdig produkt i form av lÀgenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i tvÄ plan.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av vÀrdefulla skogsomrÄden innebÀr att betydande arealer mÄste undantas frÄn skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmÄlet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markÀgare frivilligt ska avsÀtta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsÀttningarna bedöms vara lÄngsiktig men omprioriteringar kan pÄverka tidshorisonten och frÄgan Àr förhÄllandevis outredd.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.

Under senare Är har det etablerats ett flertal kommersiella vinodlingar runt om i Sverige och viner frÄn dessa finns nu till försÀljning genom Systembolaget. En debatt har uppstÄtt kring Sveriges potential för att tillverka vin, hur dessa viner ter sig rent kvalitetsmÀssigt och huruvida de Àr nÄgot att ta notis om, annat Àn som kuriosa för vinentusiaster. I lÀnder med lÀngre tradition av vinodling förekommer begreppet ?terroireffekt? frekvent i samband med viners kvalitet och typicitet. Detta arbete syftar till att klargöra innebörden av begreppet ?terroir?, samt hur nÄgra av företagsledarna till större svenska vinodlingsföretag uppfattar och vÀrderar denna teori. Detta har gjorts genom en litteraturstudie inriktad pÄ aktuell forskning inom Àmnet och genom en enkÀt ? och intervjustudie riktad mot tre svenska vinodlare. Resultatet av detta arbete visar att: ? det inte rÄder konsensus kring begreppets innebörd, men att det finns nÄgra tydliga huvudströmningar. ? de svenska vinodlarna som deltagit i studien i hög grad Àr av samma Äsikter gÀllande uppfattning av begreppet terroireffekt.

Den offentliga sektorn i Sverige har prÀglats av förÀndring och turbulens sedan slutet av 1980-talet dÀr rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgÄngsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret Àr en modell som anammats och det rÄder delade meningar kring modellen och dess anvÀndande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det Àr en modell som kommer uppifrÄn i organisationen dÀr de anstÀllda har liten pÄverkan. Arbetssituationen mellan olika nivÄer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka samband mellan differentiering och kundlojalitet. FrÄn teorin gjordes en sammankoppling av differentiering, köpbeslutsprocessen och lojalitet. Slutsatsen av det teoretiska resonemanget var att ett företags differentieringsstrategier pÄverkar konsumentens inköp genom köpbeslutsprocessens olika steg. De steg som köpbeslutsprocessen omfattar avgör sedan om konsumenten blir en lojal kund eller inte. Ur detta kan ett teoretiskt samband urskiljas mellan ett företags differentiering och kundlojalitet.

PÄ dagens tjÀnstemarknad rÄder hÄrd konkurrens. Inom bilservicebranschen har fokus tidigare endast varit pÄ bilen men har nu skiftat till ett mer kundinriktat fokus. Bilservicebranschen har svÄrt att leverera vad som utlovas och flera oberoende tester visar pÄ fusk under bilservicen, kunderna fÄr dÀrmed inte vad de betalar för. Det kombinerat med att bilarna blir mer tekniska och att kunder överlag saknar kompetens och har lite insyn i det arbete som utförs pÄ verkstÀderna skapar en problematik. Problematiken ligger i att bristen pÄ transparens och kunskap gör det svÄrt för kunderna att bedöma om den utförda bilservicen Àr av hög kvalitet.

There are problems with poor quality, poor scheduling and poor working climate in the Swedish construction industry. Many parts have been involved, trying to solve the problem.This spring a new planning and building-law becomes final. In this law, the requirements set on the controls are greater. Hopefully this will lead to fewer construction errors. The requirements set on the working environment have also increased, forcing consultants and contractors to focus on safe workplaces.For each project requiring a building permit, an inspection plan has to been drawn.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..