Sök:

Sökresultat:

2804 Uppsatser om Kvalitet- och resultatmätning - Sida 13 av 187

ProcessförbÀttring med hjÀlp av TMMi-Modellen : UtvÀrdering av en testprocess pÄ ett medelstort företag

Storleken och komplexiteten pÄ dagens system och applikationer ökar. Detta leder till att kraven pÄ system och applikationer ökar ocksÄ eftersom kunderna krÀver av dagens system full funktionalitet inom olika typer av distribuerade miljöer. Kunder Àr inte bara intresserade av funktionerna i systemen och applikationerna, de förvÀntar sig ocksÄ att systemet skall vara av god kvalitet. Av dessa skÀl Àr det mycket viktigt att testa system och applikationer för att sÀkerstÀlla att de uppfyller kundernas förvÀntningar. DÀremot Àr det inte bara sjÀlva mjukvarans kvalitets frÄgor som organisationer behöver ha i Ätanke, en lika viktig del Àr sjÀlva testprocessens kvalitet.

VÀrde för pengarna - Konsumenters prioriteringar och val vid inköp

Syfte: Att problematisera konsumentbeteende och de bakomliggande (prioriteringar) motivationsfaktorer som finns vid köp i dagligvaru- ochlÄgprisbutiker, sÄvÀl ur ett konsument- som ett företagsperspektiv. FrÄgestÀllningar: 1. Vad innebÀr och hur samspelar aspekterna: varumÀrke, rykte, image, kvalitet och service samt pris för kunders motiv (prioriteringar) i valet av dagligvarubutik?2. Vilka potentiella förbÀttringar skulle kunskap om aspekterna och dess betydelse kunna leda till ur ett företagarperspektiv som ett led i att nÄ ökad framgÄng? Resultat: Genom uppsatsen har författarna visat vad de ovannÀmnda aspekterna innebÀr för konsumentbeteendet.

GÄrdsbutiken : Àrlighet Àr namnet vi har

Att gÄrdsbutikerna har en marknad beror inte bara pÄ produkterna de levererar utan ocksÄ pÄ vad som sker i omvÀrlden. Matskandaler, kli-matförÀndringar och nÀrproducerat ? debatterna har bidragit till att skapa en nisch för gÄrdsbutikerna. Genom att stÄ för Àrlighet och öp-penhet skapar gÄrdsbutikerna en marknad för sig. Besökarna kan sjÀlva se pÄ gÄrden att djuren har det bra och kÀnna hur de solmogna tomaterna doftar frÄn grönsakslandet.

Man kan inte styra det man inte kan mÀta : en studie om kvalitetsstyrning i grundskolan

Kvalitet Àr ett svÄrdefinierbart begrepp som kan tolkas pÄ en mÀngd olika sÀtt. Viktigast Àr att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebÀr för just dem. I en verksamhet Àr det av stor betydelse att börja med kvalitetsmÀtning innan kvaliteten kan sÀkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom Àr det svÄrt att styra det man inte kan mÀta.

KartlÀggning av kvalitetsbristkostnader vid Produktion FörÀdla, LKAB Kiruna

Under 1980- och 1990 talen har intresset för kvalitet ökat avsevÀrt. Tidigare ansÄgs att tillgÀngliga alternativ för företagsledningen var att vÀlja mellan hög kvalitet och lÄga kostnader. Kvalitet Àr i sjÀlva verket anslutet till att göra det som kunden vill ha och Àr beredd att betala för samt till att bÀttra verksamhetens processer och eliminera överflödiga kostnader. Genom att kartlÀgga överflödiga kostnader, kvalitetsbristkostnader, ges stora möjligheter att effektivt bedriva förbÀttringsarbete samt öka medvetenheten hos medarbetare och ledning över de kostnader som uppkommer dÄ kvalitetsnivÄn ej Àr den avsedda. Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av LKAB Kiruna med syftet att kartlÀgga och ge exempel pÄ kostnadsutfall för bristande kvalitet inom delprocessen Produktion FörÀdla.

Analys av en kondenstorktumlares energi- och massbalans samt av möjligheterna för energieffektivisering

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Kvalitet - VÀgen mot stÀndiga förbÀttringar : En studie av kvalitetsarbetet i Posten AB och SKF Mekan AB

Bakgrund: Idag Àr kvalitet ett viktigt konkurrensmedel i mÄnga företag. Koncept som Total Quality Management har utvecklats för att förbÀttra produkt- eller servicekvalitet och har haft stor pÄverkan pÄ hur mÄnga företag arbetar med kvalitet. DÀrutöver ser företag olika pÄ kvalitet och vissa lyckas tillÀmpa en effektiv kvalitetsstyrning medan andra har svÄrigheter med det. DÀrmed Àr det intressant att studera hur dagens kvalitetsstyrning bedrivs och fungerar för att skapa förÀndringar och stÀndiga förbÀttringar.Syfte: Syftet med studien Àr att ur ett ledningsperspektiv beskriva och förklara hur kvalitetsstyrning kan leda till stÀndiga förbÀttringar. Vidare syftar studien till att jÀmföra kvalitetsstyrning mellan tillverknings- och tjÀnsteföretag och att utveckla en generell processmodell för effektivt kvalitetsarbete.Metod: Studien har genomförts med en fallstudieinriktad ansats dÀr Posten AB och SKF Mekan AB har studerats och jÀmförts.

KVALITET ? FÖR VEM? : En diskursanalys av begreppet konstnĂ€rlig kvalitet

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

En förÀnderlig förskola ur ett fackligt perspektiv : En textanalys av remissyttranden frÄn LÀrarförbundet och Kommunal

Förskolans lÀroplan reviderades Är 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar tvÄ yrkesgrupper, förskollÀrare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollÀrare i LÀrarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstÄ bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nÄ kunskap om fackförbundens synsÀtt pÄ förskolans verksamhet och dess personal.

TrÀning av frekvensdiskriminering - Àr det meningsfullt?

Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell trÀningseffekt i frekvensdiskrimination kvarstÄr efter en tids trÀningsuppehÄll. Tidigare forskning har visat tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmÄgan att diskriminera frekvenser Àr möjligt att trÀna upp. DÀrmed Àr trÀning i frekvensdiskrimination en lÀmplig del i en behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker de praktiska förutsÀttningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av den eventuella trÀningseffekten 14 dagar efter trÀningen.

Professionalism i förskolan : a study that casts light on pre-school teachers thaughts and actions in pre-school

SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ kunskap om och belysa hur förskollĂ€rares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnĂ„ddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjĂ€lp av intervjufrĂ„gor, för att fĂ„ kunskap om hur fyra förskollĂ€rare ser pĂ„ lĂ€rarprofessionalism. Vi anvĂ€nde oss Ă€ven av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lĂ€rarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lĂ€rarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, förĂ€ldradeltagande och lĂ€roplanen Ă€r bitar som Ă€r viktiga för att bli en professionell förskollĂ€rare. Detta leder till kvalitet i förskolan.

Ompositionering - en studie av konsumenters uppfattningar

Avgörande för ett företags framgÄng Àr att genom varumÀrken differentiera sig frÄn konkurrenters alternativ pÄ marknaden. I samband med ett varumÀrke Àr positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt dÄ varumÀrkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumÀrke kan pÄverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens pÄverkan med hjÀlp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumÀrkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och mÀrkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att anvÀnda oss av ett fallföretag.

Yes we can! : Effekten av samarbetets kvalitet pÄ tilltro till förmÄga

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvÀrldens krav. För att fÄ effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmÄga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mÀtt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmÄgan. Oenighet rÄder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har pÄ tilltro till förmÄga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering pÄverkar tilltro till egen och gruppens förmÄga.

Vokalkvalitet och duration hos diftonger i benadiri och nordsomaliska

I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersma?lstalare av somaliska bekra?ftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessiva?ndelse pa? benadiri eey vilken skiljer sig fra?n den nordsomaliska motsvarigheten ay.Underso?kningen syftade till att ta reda pa? om och pa? vilket sa?tt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begra?nsades till ma?tning av vokalkvalitet och duration i possessiva?ndelsen -ay.

Analys av egenkontroll: ett förbÀttringsarbete hos Pharmadule Emtunga AB

Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga och ta fram riktlinjer för egenkontroll hos Pharmadule Emtunga AB. Med egenkontroll menar Pharmadule Emtunga AB den kvalitetskontroll som operatörerna utför för att sÀkerstÀlla att produkten har tillfredsstÀllande kvalitet innan frislÀppning till nÀsta moment. Ett antal intervjuer och fallstudier utfördes för att kartlÀgga nulÀget av egenkontroll och för att fÄ en bÀttre uppfattning var den största förbÀttringspotentialen fanns. Författarna kom fram till att det fanns störst ekonomisk vinning i att utveckla egenkontrollen av struktursvetsar. DÀrför har mestadels av examensarbetet varit inriktat mot detta problem.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->