E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.

There are problems with poor quality, poor scheduling and poor working climate in the Swedish construction industry. Many parts have been involved, trying to solve the problem.This spring a new planning and building-law becomes final. In this law, the requirements set on the controls are greater. Hopefully this will lead to fewer construction errors. The requirements set on the working environment have also increased, forcing consultants and contractors to focus on safe workplaces.For each project requiring a building permit, an inspection plan has to been drawn.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..

Organisationer har under lÄng tid fÄtt symboliseras av en pyramid som styrs frÄn toppen av en person som besitter makten. Men att styra och kontrollera organisationer pÄ ett sÄdant sÀtt fungerar bÀst i okomplicerade situationer. Under senare Ärs internationalisering verkar organisationer idag inom mÄnga olika typer av miljöer och omgivningar som stÀndigt förÀndras. Detta har medfört att det blivit mer komplicerat för organisationen att skapa och bibehÄlla sin kontroll. För att erhÄlla den organisationella kontroll som krÀvs i dagens organisationer anvÀnder dessa sig av olika kontrollstyrsystem.

I den ideella sektorn Äterfinns en liten andel av de socionomer som Àr yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersÀtta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns vÀlfÀrdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör sÄledes socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av vad det innebÀr att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrÄn socionomer anstÀllda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Antalet konkurrensutsÀttningar av fastighetsdrift har ökat vÀsentligt under 2000-talet. Parallellt med detta har Àven entreprenörsmarknaden utvecklats och den bestÄr idag av ett fÄtal stora aktörer. Brister i utförandet gÀllande undermÄlig leverans har de senaste Ären konstaterats men problemen Àr ej utredda eller lösta. Syftet med studien har dÀrför varit att kartlÀgga olika driftupphandlingar och dess problem för att skapa förutsÀttningar för en gemensam utveckling inom fastighetsbranschen avseende bestÀllar- och entreprenörssidan. Resultaten visar pÄ att bristande lönsamhet existerar i mÄnga entreprenader vilket bland annat beror pÄ en osund konkurrens mellan entreprenörerna och krav pÄ sÀnkta kostnader frÄn bestÀllarna.

Ett datalager Àr ett beslutstödssystem som integrerar stora mÀngder data frÄn interna och externa kÀllor. Dessutom Àr datalagret subjektorienterat, vilket innebÀr att det Àr organsierat kring ett antal betydelsefulla affÀrsdomÀner som företaget lagrar data om. MÄnga menar att det börjar bli allt viktigare för företag att söka information utanför verksamheten. Detta kan göras genom att de externa affÀrsdomÀnerna skannas av pÄ information.Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning i nulÀget som organisationer lagrar data om affÀrsdomÀner i sitt datalager. För att ta reda pÄ detta har företag som anvÀnder datalager kontaktats och intervjuats.Resultatet visar att företag lagrar data om externa affÀrsdomÀner, fast i ganska liten utstrÀckning.

Diskussionen om den svenska vÄrden Àr stÀndigt aktuell, sÀrskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vÄrd av god kvalitet. Det Àr viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vÄrden och omsorgen tampas med dagens rÄdande organisationskultur som sÀger att det Àr fult att tjÀna pengar pÄ vÄrd. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmÄl vare sig de Àr företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svÄrigheter gÀllande krav pÄ ökad ekonomisk effektivitet, Ätstramningar och problem med att mÀta graden av framgÄng baserat pÄ prestationer.

Brister i Àldreomsorgen och vanvÄrd av omsorgstagare Àr idag ett hett Àmne som dagligen diskuteras i samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera hur arbetsledning och omsorgsgivare upplever anvÀndandet av de verktyg och riktlinjer Àldreomsorgsorganisationen har att följa inom Àldreomsorgsorganisationen, för att möjliggöra omsorgskvalitet för omsorgstagare. Studien har genomförts med en metodtriangulering med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats i en medelstor kommun i Sverige. Vi har i kombination med organisationsteori med inriktning pÄ social struktur valt att utgÄ frÄn det salutogena perspektivet och helhetssynen om mÀnniskans omsorgsbehov. Resultatet visar pÄ flertalet brister och förbÀttringsomrÄden.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

CSR Àr frivilliga Ätaganden och handlar om hur man ser sig sjÀlv som en aktör i samhÀllet. Definitionen kring CSR har lÀnge diskuterats runt om i vÀrlden och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven Àr tvetydliga och det finns mÄnga olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sÀtt att öka tydligheten Àr att anvÀnda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem Àr en annan möjlighet att förbÀttra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.