Denna C-uppsats Àmnar att studera prioriteringar hos anvÀndare i ett system för processutveckling, med syftet att skapa underlag för en omarbetad implementation. I vissa organisationer handlar det om att öka utnyttjandegraden av investerade resurser, och en sÄdan plattform ger en bÀttre kontroll över vilka delar i ett system som pÄverkas av processförÀndringar. Underlaget för den konkreta implementation bestod till stor del av resultaten frÄn en enkÀtstudie, dÀr slutanvÀndare av ett existerande prototypsystem fick dela med sig av sina synpunkter. Resultatet frÄn studien kombinerades ocksÄ med relevanta vetenskapliga artiklar och litteraturstudier för att skapa underlag för modellen för den nya plattformen. En stor faktor som pÄvisades utifrÄn studien Àr behovet av tillgÀnglighet.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Ofantliga informationsmÀngder och den ideligen vÀxande utvecklingen inom IT stÀllerallt högre krav pÄ organisationers arbete gÀllande IT-sÀkerhetsÄtgÀrder. I takt med atthotet ökar utifrÄn mÄste de egna resurserna skyddas och negativa konsekvenserförebyggas. Genom en vÀldefinierad och existerande IT-sÀkerhetspolicy som anstÀlldainom organisationer Àr införstÄdda med kan vardagen underlÀttas och risker minimeras.Ett verkningsfullt informationssÀkerhetsarbete Àr en förutsÀttning och god försÀkran somger lÄngsiktig avkastning. Inom organisationer kan informationen ofta vara bristfÀlligoch sÀkerhetspolicys Àr inte ett undantag för den regeln. I studien redovisas tre intervjuersom Àr genomförda pÄ tre olika verksamheter och dÀr organisationsmedlemmarna Àrverksamma inom helt skilda branscher.

Alla som utvecklar mjukvarusystem har ett gemensamt mÄl, att spara tid och pengar samtidigt som man vill utveckla system som har hög kvalitet. Kvalitet hos mjukvara hÀnger starkt ihop med validering och verifiering av mjukvaran. Vanligtvis validerar och verifierar man mjukva-ran genom att testa den. Testning upptar dÀrför en stor del av systemutvecklingsresurserna. En arbetsam uppgift i sammanhanget Àr regressionstester eftersom de ofta krÀver stora insatser i form av arbete och tid och dessutom kan innebÀra risker i systemutvecklingen.

I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen Ă€r en fast lön som utbetalas mĂ„nadsvis medan prestationslöneformen innebĂ€r att arbetstagaren fĂ„r betalt efter prestation, baserat pĂ„ tid eller mĂ€ngd. I regel Ă€r prestationslönen uppdelad pĂ„ en fast del och en rörlig del, dĂ€r den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje mĂ„nad efter en s.k. avstĂ€mning, dĂ€r man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersĂ€ttning arbetslaget eventuellt har rĂ€tt till.

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

De senaste Ärens massmediala kritik mot bankernas placeringsrÄdgivning har tillsammans med ökande kundklagomÄl fÄtt lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra grÀnserna för bankernas ansvar, ska införas under Är 2004. Finansinspektionen började emellertid stÀlla krav pÄ dokumentation och licensiering redan under Är 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rÄdgivningen mot en för dem önskvÀrd kvalitetsnivÄ, vilket pÄ grund av reglerna ocksÄ mÄste innefatta uppfyllandet av samhÀllets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrÄdgivningen till privatkunder Àr utformad för att sÀkerstÀlla tjÀnstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ tanken att bankerna frÄn central nivÄ försöker att styra den konkreta rÄdgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att pÄverka kvaliteten.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillÀmpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen Àr det bÄde aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tÀnkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket Àr anpassat för bostadsrÀttsföreningar, varför det blir sÀrskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vÄr genomgÄng av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsomrÄdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka Àr kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera de kostnader som uppstÄr i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Tidigare studier har pÄvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har Àven pÄvisat att revisioner hÄller lÀgre kvalitet inom mindre revisionsbyrÄer jÀmfört med större, dock har endast ett fÄtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer. Denna studie utreder ifall det gÄr att pÄvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer och, om sÄ, pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig mot större revisionsbyrÄer. För att undersöka om detta beteende finns har en jÀmförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn sju mindre revisionsbyrÄer, dÀr fyra partners och tre revisorer intervjuats.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanstĂ€llningar inom den kommunala verksamheten pĂ„verkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har anvĂ€nts pĂ„ ett material bestĂ„ende av Sveriges samtliga kommuner mellan Ă„ren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanstĂ€llda med tio procentenheter berĂ€knas sĂ€nka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvĂ„nare och Ă„r. Modellerna Ă€r signifikanta Ă€ven nĂ€r de kontrolleras för autokorrelation och relativt hĂ„rda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanstĂ€llningarnas inverkan pĂ„ kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svĂ„righeterna att mĂ€ta kvalitet, tyder resultaten pĂ„ att en minskning av andelen deltidsanstĂ€llningar förvĂ€ntas förbĂ€ttra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanstĂ€llda möjlighet till heltidsanstĂ€llning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försĂ€mra verksamhetens kvalitet.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.