Alla som utvecklar mjukvarusystem har ett gemensamt mÄl, att spara tid och pengar samtidigt som man vill utveckla system som har hög kvalitet. Kvalitet hos mjukvara hÀnger starkt ihop med validering och verifiering av mjukvaran. Vanligtvis validerar och verifierar man mjukva-ran genom att testa den. Testning upptar dÀrför en stor del av systemutvecklingsresurserna. En arbetsam uppgift i sammanhanget Àr regressionstester eftersom de ofta krÀver stora insatser i form av arbete och tid och dessutom kan innebÀra risker i systemutvecklingen.

I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen Ă€r en fast lön som utbetalas mĂ„nadsvis medan prestationslöneformen innebĂ€r att arbetstagaren fĂ„r betalt efter prestation, baserat pĂ„ tid eller mĂ€ngd. I regel Ă€r prestationslönen uppdelad pĂ„ en fast del och en rörlig del, dĂ€r den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje mĂ„nad efter en s.k. avstĂ€mning, dĂ€r man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersĂ€ttning arbetslaget eventuellt har rĂ€tt till.

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

De senaste Ärens massmediala kritik mot bankernas placeringsrÄdgivning har tillsammans med ökande kundklagomÄl fÄtt lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra grÀnserna för bankernas ansvar, ska införas under Är 2004. Finansinspektionen började emellertid stÀlla krav pÄ dokumentation och licensiering redan under Är 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rÄdgivningen mot en för dem önskvÀrd kvalitetsnivÄ, vilket pÄ grund av reglerna ocksÄ mÄste innefatta uppfyllandet av samhÀllets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrÄdgivningen till privatkunder Àr utformad för att sÀkerstÀlla tjÀnstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ tanken att bankerna frÄn central nivÄ försöker att styra den konkreta rÄdgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att pÄverka kvaliteten.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillÀmpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen Àr det bÄde aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tÀnkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket Àr anpassat för bostadsrÀttsföreningar, varför det blir sÀrskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vÄr genomgÄng av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsomrÄdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka Àr kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera de kostnader som uppstÄr i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Tidigare studier har pÄvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har Àven pÄvisat att revisioner hÄller lÀgre kvalitet inom mindre revisionsbyrÄer jÀmfört med större, dock har endast ett fÄtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer. Denna studie utreder ifall det gÄr att pÄvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer och, om sÄ, pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig mot större revisionsbyrÄer. För att undersöka om detta beteende finns har en jÀmförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn sju mindre revisionsbyrÄer, dÀr fyra partners och tre revisorer intervjuats.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanstĂ€llningar inom den kommunala verksamheten pĂ„verkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har anvĂ€nts pĂ„ ett material bestĂ„ende av Sveriges samtliga kommuner mellan Ă„ren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanstĂ€llda med tio procentenheter berĂ€knas sĂ€nka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvĂ„nare och Ă„r. Modellerna Ă€r signifikanta Ă€ven nĂ€r de kontrolleras för autokorrelation och relativt hĂ„rda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanstĂ€llningarnas inverkan pĂ„ kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svĂ„righeterna att mĂ€ta kvalitet, tyder resultaten pĂ„ att en minskning av andelen deltidsanstĂ€llningar förvĂ€ntas förbĂ€ttra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanstĂ€llda möjlighet till heltidsanstĂ€llning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försĂ€mra verksamhetens kvalitet.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Partnerskapets pĂ„verkan ? Vilken pĂ„verkan har revisionsbolagens Ă€garstruktur pĂ„ revisionens kvalitet?Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall Ă€gas av kvalificerade revisorer. Lagen innebĂ€r konkret att revisionsbolagen Ă€gs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benĂ€mns populĂ€rt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sĂ€llan revisionsbolagens Ă€gande, vilket medfört att det finns en begrĂ€nsad kunskap om hur revisionsarbetet pĂ„verkas av partnerskapet.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att förstĂ„ och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap pĂ„verkar revisionens kvalitet, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har pĂ„ denna variabel. Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur pĂ„verkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkĂ€tundersökning. Datan som samlas in Ă€r bĂ„de kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har bĂ„de ett deduktivt och ett induktivt angreppssĂ€tt. Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet pĂ„verkar revisionskvaliteten positivt, dĂ€r en större andel partners av totalt antal anstĂ€llda leder till en högre revisionskvalitet.

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och förÀnderligt. Det Àr dÀrför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. PÄ grund av detta krÀvs en ekonomistyrning som inkluderar mÄnga viktiga delar för beslutsfattarna.Det har gjorts mÄnga studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn Àr mer sÀllsynta. DÀrför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, HyresgÀstföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jÀmföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmÀngiltiga.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel HyresgÀstföreningen anvÀnder sig av.

Trafficking Àr ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhÀllet. Given den transnationella karaktÀren hos problemet, krÀvs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning pÄ trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet Àr vitalt för att fÄ ett slut pÄ den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn pÄ problemet, föreslÄr olika ÄtgÀrder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt Àn till samarbete. Dessa organisationer stÀller vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att fÄ sina röster hörda..

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.