Denna studie avser att ge information och vÀgledning vid val av angreppssÀtt vid ett integrationsprojekt. Med angreppssÀtt avses facelift och convert som kan jÀmföras med Enterprise Application Integration (EAI) och Enterprise Resource Planning (ERP). Det Àr idag en avsaknad pÄ material angÄende val av angreppssÀtt vilket kan försvÄra för en organisation att veta hur de skall angripa ett integrationsprojekt. Att genomföra denna undersökning Àr steg mot att ge organisationer vÀgledning om hur de skall angripa ett integrationsprojekt och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ. Denna studie tar hÀnsyn till att integrera antingen genom att integrera existerande system med hjÀlp av middleware (facelift) eller att byta ut de existerande systemen mot ett ERP-system (Convert).

För att bli framgÄngsrik idag mÄste en organisation kunna ta tillvara pÄ och förÀndra sig utifrÄn de förutsÀttningar som omvÀrlden erbjuder. Genom att organisera sin verksamhet i projekt skapar organisationer bra förutsÀttningar för detta. I dagens moderna multiprojektorganisationer Àr det mÄnga organisationsmedlemmar som bollar med flera projekt samtidigt. Att byta ut alla etablerade rutiner mot stÀndigt ökade krav kan i lÀngden vara ganska slitsamt. En stimulerande och motiverande arbetsmiljö kan dÄ bidra till att minska de pÄfrestningar som lÀtt uppstÄr i en multiprojektorganisation.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer pÄ ett bra sÀtt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen Àr att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att fÄ till stÄnd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat pÄ att det finns brister i en del rutiner pÄ bÄda sidor av förhÄllandet.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Managementkonceptet CSR Àr ett komplext koncept med mÄnga definitioner som dras mellan att vara frivilligt och pÄtvingat för organisationerna. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationer som Àr verksamma i VÀstra Götalandsregionen och jobbar för att skapa ett lÄngsiktigt hÄllbart nÀtverkande mellan organisationer. Uppsatsen Àmnar till att besvara varför organisationer arbetar med CSR och hur integrerat CSR Àr i deras verksamhetsstruktur utifrÄn ett internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar ocksÄ till att besvara hur utbytet fungerar mellan organisationer och hur de nyttjar den samverkan som vÀxt fram för att frÀmja deras egna CSR-arbete.Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod, dÀr 5 semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen tar upp organisationernas motiv till att arbeta med hÄllbarhet, hur de kan arbeta med hÄllbarhet pÄ intern och extern nivÄ, strukturer och strategier vid tillÀmpning och de olika riktlinjerna för hÄllbarhet.Undersökningen har visat att hÄllbarhetsarbetet Àr unikt frÄn verksamhet till verksamhet eftersom CSR-arbetet Àr indelat i internt och externt perspektiv för att tillgodose bÄde organisationens och yttre intressenters förvÀntningar.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av vÀrdefulla skogsomrÄden innebÀr att betydande arealer mÄste undantas frÄn skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmÄlet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markÀgare frivilligt ska avsÀtta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsÀttningarna bedöms vara lÄngsiktig men omprioriteringar kan pÄverka tidshorisonten och frÄgan Àr förhÄllandevis outredd.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap Ànnu större betydelse, dÄ medarbetarna Àr uppdelade i fristÄende projekt och distansen mellan dem Àr större Àn i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har dÄ utgÄtt ifrÄn traditionell projektledning som hÀrstammar ifrÄn tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som Àr anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Under senare Är har det etablerats ett flertal kommersiella vinodlingar runt om i Sverige och viner frÄn dessa finns nu till försÀljning genom Systembolaget. En debatt har uppstÄtt kring Sveriges potential för att tillverka vin, hur dessa viner ter sig rent kvalitetsmÀssigt och huruvida de Àr nÄgot att ta notis om, annat Àn som kuriosa för vinentusiaster. I lÀnder med lÀngre tradition av vinodling förekommer begreppet ?terroireffekt? frekvent i samband med viners kvalitet och typicitet. Detta arbete syftar till att klargöra innebörden av begreppet ?terroir?, samt hur nÄgra av företagsledarna till större svenska vinodlingsföretag uppfattar och vÀrderar denna teori. Detta har gjorts genom en litteraturstudie inriktad pÄ aktuell forskning inom Àmnet och genom en enkÀt ? och intervjustudie riktad mot tre svenska vinodlare. Resultatet av detta arbete visar att: ? det inte rÄder konsensus kring begreppets innebörd, men att det finns nÄgra tydliga huvudströmningar. ? de svenska vinodlarna som deltagit i studien i hög grad Àr av samma Äsikter gÀllande uppfattning av begreppet terroireffekt.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

SamhÀllet Àr förÀnderligt och pÄverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rÄdande omstÀllningar. Företag och organisationer mÄste stÀndigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. TvÄ begrepp som anvÀnds i samband med utveckling och förnyelse i organisationer Àr kreativitet och innovation. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar pÄverka kreativitet och innovation i organisationen.

Den offentliga sektorn i Sverige har prÀglats av förÀndring och turbulens sedan slutet av 1980-talet dÀr rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgÄngsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret Àr en modell som anammats och det rÄder delade meningar kring modellen och dess anvÀndande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det Àr en modell som kommer uppifrÄn i organisationen dÀr de anstÀllda har liten pÄverkan. Arbetssituationen mellan olika nivÄer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.