Syfte: Syftet är att beskriva hur användningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats använts för att studera upplevelsen av feedback på individnivå. Respondenterna, från två medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktär samt fått svara på en enkätundersökning för att kategoriseras efter lärstilarna. Slutsatser: Vårt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spåras till individens lärstil. Varje lärstil har sina egna utmärkande faktorer som organisationer bör ta hänsyn till vid förmedling av feedback till de anställda.

Gävle kommuns miljö- och livsmedelsinspektörer utför inspektioner hos ca 660 företag och organisationer inom Gävle kommun. Information om organisationer och inspektioner hanteras av ett ärendehanteringssystem. Detta ärendehanteringssystem är inte anpassat för sättet inspektörerna arbetar, vilket gör att de tvingas komplettera viss funktionalitet med ett Exceldokument. Detta Exceldokument löser vissa problem men fungerar inte bra. Detta arbetes syfte och mål är att utveckla en grund till en webbapplikation, i beta-stadiet, vilket ska kunna ersätta det Exceldokument inspektörerna arbetar med och effektivisera deras arbete genom att göra den verksamhetsanpassad.

Vi vill få en ökad förståelse i hur svenska SME:s etablerar sig på den afrikanska marknaden. Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi utfört intervjuer med regionala företag och organisationer. De företag och organisationer som ingår i arbetet är Sustainable Sweden, Norba, Norden samt Regionförbundet Kalmar län. Anledningen till att dessa valdes var att de har kontakt med den afrikanska marknaden. De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen etableringsform, etableringsprocess och kultur.

Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål.

Genom att använda väl utformande system för prestationsmätning kan organisationer motivera och påverka beteenden i önskvärd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar på att mäta prestationer men om en organisation misslyckas med mätningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom dagligvaruhandeln är högpresterande och motiverade arbetare på butiksnivå viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnå kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmätning fokuserar i regel på högre nivåer inom organisationer men för att få ut mer av användningen av prestationsmätning är det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmätning och dess påverkan på arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare på butiksnivå inom dagligvaruhandeln.

Dagens sjukvård blir allt mer beroende av en god samverkan mellan aktörer då dagens patienter lider av flera sjukdomar som kräver god förståelse för patientens sjukdomsproblematik. Denna studie tar upp fördelar med att samverka inom och utanför organisationer. Vad man skall tänka på samt vad som kännetecknar bra och dålig samverkan. Studien tar fäste vid Angereds närsjukhus (ANS) då detta är ett nytt sjukhus, som har som mål att använda sig av ett annat arbetssätt än de traditionella som används på sjukhusen idag.För att undersöka detta har tre respondenter från ANS intervjuats med hjälp av kvalitativa intervjuer. I intervjuerna har respondenterna fått beskriva ett vanligt fall hur samverkan kan ske på olika nivåer.

Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger i förskolan uppfattar att de gör för bedömningar och hur de använder dessa för att utveckla verksamheten. Som metod använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskolan. Två förskollärare, en som har arbetat länge i verksamheten och en yngre med utbildning förankrad i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. En barnskötare med lång erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd och två barnskötare som vidareutbildar sig till förskollärare. Resultatet visar att pedagogerna upplever bedömning i förskolan som nödvändigt och användbart för verksamheten och barnens bästa men det visar också att det finns vissa dilemman med hur man ska gå tillväga och på vilka grunder pedagogerna bygger sina bedömningar.

Bakgrund: Rapportering är ett kritiskt moment för att bibehålla en säker vårdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gå till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att använda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: Utifrån artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och säkerhet inom vården, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur köpare av reklam- och formgivningstjänster väljer leverantör, och hur de samarbetar med den valda leverantören. I rapporten sammanställs kvalitativa intervjuer med tolv personer, från olika organisationer och med olika erfarenhet, vilkas arbetsuppgifter innehåller köp av reklam- eller formgivningstjänster. De intervjuas angående vilka faktorer som är viktiga vid val av leverantör, hur processen och arbetsfördelningen ser ut och vilka fallgropar som finns i arbetet. De intervjuade reklamköparna lägger stor vikt vid samarbetsförmåga och personkemi vid val av reklambyrå eller formgivare. Ofta tas den första kontakten efter att leverantören blivit rekommenderad av någon i köparens kontaktnät. De fallgropar i arbetet som köparna tar upp kan ofta härledas till arbetsfördelningen i processen.

Teknisk komplicerade produkter såsom datorer, digitalkameror och mobiltelefoner har blivit en del av vardagen, vilket även har breddat gruppen av konsumenter. Detta betyder att tillverkare och försäljare har en större marknad att rikta sig till och att man måste anpassa och ändra sina vanor för hur man presenterar produkterna. Många av de nya konsumenterna är inte intresserade av teknisk information utan är mer intresserade av funktionen hos produkterna. Studien undersöker kvalitet och kvantitet av information och försöker utreda hur graden av informationsöverlastning påverkas när dessa förändras. Genom att förändra antalet attribut och mängden komplicerad information mäts urvalskvalitet och urvalseffektivitet samt subjektiva gensvar hos försökspersonerna.

Uppsatsen ämnar ge en indikation på huruvida affärsdriven SOA har adopterats i organisationer vilka har utfört eller planerat att utföra ett SOA-initiativ. Genom att karakterisera begreppet SOA via den litterära grund uppsatsen vilar på, har vi kunnat identifiera teman utifrån vilka vi utformat en intervjuguide i syfte att utföra en intervjuundersökning, i form av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet transkriberades och analyserades. Via meningskoncentration kunde vi sedan presentera informanternas syn på ovanstående syfte samt relatera detta till litteraturgenomgången. Detta resonemang blev till en diskussion för att därifrån nå ett resultat och således kunna ge ett forskningsbidrag.

Resultat: Vi framhåller att den teoretiska spänningen mellan reaktionssnabbhet och synergi som uppstår när decentraliserade organisationer fokuserar på kärnkompetensbaserad strategi till viss del kan hanteras av ledningen genom ett adekvat agerande. För att skapa synergier krävs centralisering. Då strategisk beslutsrätt är en nyckelfaktor för reaktionssnabbhet kan och bör den inte fråntas SBU:s. Vår slutsats är att om en decentraliserad organisation centraliserar den operativa beslutsrätten istället för den strategiska, bör den kunna öka både reaktionssnabbheten och synergierna i företaget som helhet. Centralisering av företagets operativa delar minimerar den initialt negativa effekten på reaktionssnabbhet som centraliseringen medför.

SammandragAtt organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS.

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer från näringslivet för att se hur de beräknar sin klimatbelastning. För att få fram en så korrekt utsläppsbedömning som möjligt behöver växthusemissionerna en kvantitativ grund där primära och sekundära utsläppskällor beräknas på den senaste informationen. Denna bas blir således ett verktyg för de organisationer som vill få fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utsläpps/emissions faktorer och därmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar därmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för många företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser.En empirisk datainsamling genomfördes inom näringslivet som därefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svårigheter som uppdagades i beräkningarna av utsläppskällorna..