Detta Àr en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen pÄ högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan Àn för 35 Är sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever Àr ocksÄ betydligt sÀmre Àn för 35 Är sedan. En webbenkÀt skickades ut till matematiklÀrare runt om i Sverige, 148 stycken svarade pÄ hur deras undervisningstid ser ut och vilken instÀllning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan pÄ undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar pÄ att de flesta lÀrare tycker att kvaliteten och variationen pÄverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lÀrare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte rÀcker till för att nÄ de nationella mÄlen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.

SAMMANFATTNING Problem: Det finns mÄnga tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnÄ lönsamhet. I dag krÀvs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sÀtts pÄ prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer förÀnderliga omgivningen krÀvs det att organisationerna Àr öppna för nya tankesÀtt. Det pÄgÄr en övergÄng frÄn traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att studera konsumenters attityder till EMV i dagligvaruhandeln, kopplat till hur de upplever valfriheten i sortimentet. MetodUppsatsens ansats har varit abduktiv och undersökningen har varit av kvalitativ karaktÀr. Den metod som har anvÀnts för att samla in primÀrdata Àr semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har utförts med konsumenter och urvalsmetoden har varit en form av snöbollsurval. Teoretiska perspektivAllmÀnna teorier om EMV utgör grunden i vÄr teoretiska referensram tillsammans med teorier om valfrihet, och teorier om hur konsumenter skapar attityder.

 SammanfattningTitel: Styrning med mÄlkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: MÄlstyrning, förskolor, otydliga mÄl, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder anvÀnder kommunala organisationer dÀr det kan finnas konflikter mellan olika mÄl, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundlÀggande teorierna som presenteras med denna uppsats Àr mÄlformulering, mÄlkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mÄl som presenteras i denna uppsats Àr Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om mÄlkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

Ledarskap Àr bland ett av de mest observerade men minst förstÄdda fenomen. De förÀndringar organisationer har genomgÄtt de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förÀndrats. Dessa förÀndringar innefattar bÄde strukturella och stra-tegiska förÀndringar med allt vad det innebÀr. All förÀndring som skett gör det viktigt att för-stÄ varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som pÄverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation dÀr denne ska bÄde leda och ledas.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vÄrt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie dÀr utvalda organisationer har svarat pÄ ett formulÀr pÄ Internet.

MÄltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 Ärs historia dÀr den svenska vÀl- fÀrden har en stor betydelse med skatteintÀkter som till exempel finansierar skolmÄltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag pÄ marknaden för att fÄ driva mÄltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att anvÀnda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga mÄltidsverksamheter. NÀr det gÀller att studera ledarskapet har vi anvÀnt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i mÄltidsorganisationer.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

NÀr företag ska implementera ERP-system Àr det viktigt att företaget ser till att fÄ kvalitet pÄ implementeringen. Ett ERP-system Àr ett informationssystem som ska hantera alla funktioner inom ett företag pÄ ett integrerat sÀtt. För att fÄ kvalitet pÄ implementeringen krÀvs att budgeten hÄlls, att implementeringen blir klar i tid, att processerna i företaget optimeras, att kraven tillfredsstÀlls och att integreringen med andra system klaras av pÄ ett bra sÀtt.Examensarbetet har undersökt om Business Blueprints kan vara en hjÀlp för företag nÀr det gÀller att sÀkra kvaliteten pÄ implementeringar av ERP-system. Business Blueprints Àr en modell som guidar företag genom hela systemutvecklingen. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av undersökningen som detta arbete omfattar kan sammanfattas med att Business Blueprints Àr en hjÀlp för företag nÀr det gÀller att kvalitetssÀkra implementering av ERP-system..

Uppsatsen avser att undersöka, beskriva och analysera hur kvinnor och mÀn upplever kvaliteten av ICAs kundklubb. Genom att studera detta kan företaget ICA fÄ information om hur de ska ta hÀnsyn till genusperspektivet nÀr de sÀtter samman och marknadsför kundklubbserbjudanden. Den genomförda studien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning som Àr besvarad av 50 stycken respondenter som Àr medlemmar i ICAs kundklubb.Studien visar att kvinnorna upplever en högre kvalitet av ICAs kundklubb Àn vad mÀnnen gör. Detta för att mÀnnen inte tar del av de förmÄner som erbjuds frÄn kundklubben i lika stor utstrÀckning som kvinnorna. DÀrför bör företaget anpassa utskicken beroende pÄ om budskapen riktas till kvinnorna eller mÀnnen.

Kvalitet Àr viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrÄgan pÄ produkterna ökar, d.v.s. kvalitet Àr lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I mÄnga av dagens branscher rÄder hÄrd konkurrens och dÀr har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnÄ lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnÄr man dÄ kvalitet?Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll pÄ sjÀlva produkten och kasserar de produkter som inte hÄller mÄttet.

Den förÀndliga globala organisationskulturen krÀver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstÄnden krÀvs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rÀtt kompetens mot rÀtta arbetsuppgifter, utan att nÄgon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men Àven problem. I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en intervjuserie utförd med respondenter frÄn fem organisationer.

I dagens samhÀlle ligger fokus pÄ att företag och organisationer ska vÀxa, vara vinstbringande samt att alltid ligga i framkant vad gÀller ledande kunskaper inom företagets verksamhetsomrÄde. Ett sÀtt för företag att stÀndigt utvecklas och förbÀttra sin verksamhet Àr att analysera verksamheten med hjÀlp av olika kvalitetsverktyg. Företagets arbetssÀtt analyseras varvid problem upptÀcks och ÄtgÀrder kan sÀttas in, med högre kvalitet och lönsamhet som resultat. Syftet med följande rapport Àr att pÄ ett lÀttöverskÄdligt vis belysa och sammanfatta olika kvalitetsverktyg företag anvÀnder i sitt förbÀttringsarbete samt att göra en jÀmförelse dem emellan. Rapporten visar Àven pÄ hur en av metoderna kan appliceras i verkligheten.