Resultatet visar att stora organisationer i Sverige Àr vÀl medvetna om vikten av goda medierelationer och hur de byggs och förvaltas. De anvÀnder dessutom tillgÀngliga verktyg vid mediekontakter pÄ rÀtt sÀtt vilket ökar chanserna till en rÀttvis eller till och med fördelaktig spegling av organisationen i media. Studien visar att direktkontakt med journalister och att informationsfunktionen har en central roll i organisationens mediearbete Àr av högsta betydelse för att lyckas med medierelationer. Undersökningen bevisar dessutom att ett aktivt och strategiskt mediearbete kan pÄverka en organisations mediebild..

Kap.1 Àr inledning,syfte,metod etc.Kap.2 i den hÀr uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia Är 37 dÀr Apostlarna för första gÄngen kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar ocksÄ det sprÄk (Arameiska/ syriska)som anvÀnds inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i vÀrlden,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea Är 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 dÀr beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjÀrde iCalcedonÄr 451 som delade den kristna kyrkan till tvÄ,vÀst som accepterade tvÄ naturer för Kristus,(gudomlig och mÀnsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade tvÄ förenade naturer i en enhet, för Kristus.Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungslÀnder och i emigrationslÀnder,bl.a Sverige.Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer..

The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named ?Kulturutredningen? waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy.

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gÄ tillvÀga för att utvinna och vÀrdera kunskap ifrÄn sitt befintliga informationssystem. Detta Àr en mycket viktig process dÄ kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela vÀrlden. Utvinningen Àr viktig att effektivisera sÄ att inte organisationer förlorar viktig kunskap nÀr de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bÀttre system. Samtidigt Àr det viktigt att vÀrdera ifall den utvunna kunskapen Àr relevant för organisationen. Ifall den inte Àr relevant sÄ ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem sÄ har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

MiljöfrÄgorna har under den senaste tiden varit ett aktuellt Àmne och som Àven verkar bli viktigare med tiden. Detta pÄ grund av den mÀnskliga pÄverkan pÄ miljön som har blivit allt mer synlig under de senaste 50 Ären. Exempel pÄ denna pÄverkan Àr det förÀndrade klimatet, överutnyttjandet av naturtillgÄngar och föroreningar i naturen. Detta har i sin tur medfört att olika organisationer valt att redovisa sina miljöarbeten i en sÄ kallad miljöredovisning. Kommuner Àr en av dessa organisationer som vÀljer att miljöredovisa och anvÀnder sig utav sÄ kallade gröna nyckeltal för att underlÀtta uppföljningen av arbetet. .

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Viljan att hÄlla en hög kvalitet pÄ den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerÀr inte nÄgot nytt i utvecklingsvÀrlden. Flera större företag anvÀnder sig av olika mÄtt för attmÀta kvaliteten pÄ koden i sina system med mÄlet att hÄlla en hög driftsÀkerhet.Trafikverket Àr en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhÄller igÄng Sveriges jÀrnvÀgsnÀt. Eftersom systemen fyller en viktig del i att sÀkra driften ochse till att tÄgpositioner, planering av avgÄngar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det Àr viktigt att strÀva efter att hÄlla en hög kvalitet pÄsystemen.Syftet med det hÀr examensarbetet var att ta reda pÄ vilka mÄtt som kan vara möjliga attanvÀnda under systemutvecklingsprocessen för att mÀta kvaliteten pÄ kod och hur mÄtten kananvÀndas för att öka kvaliteten pÄ IT-lösningar. Detta för att redan pÄ ett tidigt stadie kunnamÀta kvaliteten pÄ den kod som skrivs i bÄde befintliga och nyutvecklade system.Studien Àr en fallstudie som utfördes pÄ Trafikverket, de olika mÄtten som undersöktes varcode coverage, nivÄn pÄ maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. MÀtningar utfördes pÄ sju av Trafikverkets system som i analysen jÀmfördes motantalet rapporterade incidenter.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer pÄminna om nÀringslivets privata företag. En anledning Àr att kraven pÄ uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel pÄ förÀndringen Àr att offentliga organisationer i större utstrÀckning börjat anvÀnda sig av det privata nÀringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhÄller sig till och arbetar med Äterkoppling vid balanserad styrning. Syftet Àr att identifiera och beskriva hur Äterkoppling kan bidra till att en offentlig organisation anvÀnder en balanserad styrmodell pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.

Byggandet i Sverige Àr idag bundet till vissa bestÀmda lagar, förordningar och samhÀllskrav gÀllande kvalitet, miljö och arbetsmiljö.För att sÀkerstÀlla att man som byggföretag följer kraven finns idag framarbetade ledningssystem.Produktcertifieringsverktyget BF9k Àr ett speciellt anpassat kvalitetssystem för byggbranschen. Systemet ska pÄ ett fördelaktigt sÀtt skapa trygghet och en systematiserad bild av vad verksamheten stÄr för och strÀvar efter. KMA-handboken Àr en företagsspecifik verksamhetsbeskrivning dÀr det framgÄr hur allt arbete kopplat till kvalitet, miljö och arbetsmiljö bedrivs. KMA-manualen Àr en del i den KMA-handbok som företaget lÀmnar in för att bli BF9K-certifierade.Rapporten har inriktats pÄ att undersöka processer och arbetssÀtt i en bestÀmd miljö. Intresse för studien Àr att fÄ kunskap om hur individerna i den studerade miljön uppfattar sin situation och omgivning.

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssÀkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos tvÄ organisationer i tidningsbranschen. MÄnga organisationer tar inte hot och risker pÄ allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som frÄn början var tÀnkt som ett hjÀlpmedel för att fÄ en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system Àr det viktigt att arbetet med informationssÀkerheten görs enligt faststÀllda rutiner och regler.

Forskningen visar att förÀndringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten Àr mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror Àr just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet Àr drabbad av det hÀr underliggande problemet pÄ grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillÀmpa förÀndringar i omrÄdet programvarulicens Àr omöjligt utan att göra förÀndringar i hela den organisationsprocess som följer med det.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..