Den hÀr rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frÄgats ut med enkÀt eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna anvÀndes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i tvÄ anvÀndes det ej.· De förra ansÄg alla att underlÀttad dokumentation, förbÀttrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbÀttrad kvalitet hos det fÀrdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnÄtts av anvÀndandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir ocksÄ lÀttare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

Systemutveckling idag strÀvar efter kvalitet, men man kan se flera tecken pÄ en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. MÄnga projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar lÀggs ner pÄ IT-projekt varje Är misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frÄgestÀllningen: Hur uppnÄs kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frÄgestÀllningen genom intervjuer med erfarna yrkesmÀn inom omrÄdet.

Sedan 50-talet har flera empiriska studier bevisat att det finns positiva samband mellan prisoch kvalitet pĂ„ flera konsumentvarumarknader i olika lĂ€nder. Även om korrelationen mellanpris och kvalitet vanligtvis Ă€r relativt lĂ„g, anvĂ€nder konsumenterna Ă€ndĂ„ priset som entumregel för att bedöma kvaliteten. I uppsatsen visas det empiriska sambandet mellan pris ochbedömd kvalitet för ett antal konsumentprodukter i Sverige som konsumenttidningen RĂ„d &Rön har kvalitetstestat Ă„r 2011. Analysen baseras i huvudsak pĂ„ Spearmansrangkorrelationstest (rs). Resultaten i vĂ„r uppsats Ă€r i linje med tidigare studier.

Undersökningens syfte Àr att försöka fÄnga förskolans personals och lednings förstÄelse och uppfattning om vad kvalitet i förskolan Àr och vilka faktorer som indikerar att en förskola har god kvalitet. Syftet Àr Àven att se hur arbetet i förskolan ser ut nÀr det gÀller kvalitetsarbete och vad som skulle behöva utvecklas vidare.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en barnskötare verksamma i förskolor samt tvÄ rektorer. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att de yttre förutsÀttningar som finns för förskolor, exempelvis lokalers utformning och barngruppens storlek, inte har avgörande betydelse för hur god kvalitet en förskola har. Det som Àr mest avgörande för en förskolas kvalitet Àr vilka personer som arbetar dÀr och vad de har för engagemang och kompetens för sitt arbete samt vilket förhÄllningssÀtt som personalen har mot barnen.Undersökningen avslutas med en diskussion dÀr det presenteras förslag till fortsatt arbete med att förbÀttra förskolors kvalitet..

Syftet med denna studie var att skapa förstÄelse kring hur processer kring teori U kan anvÀndas för att skapa förutsÀttningar för en lÀrande organisation, som prÀglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie pÄ MEKA projektet i Strömsund kommun dÀr projektets nÀtverksteam intervjuades. MEKA (MÄngfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssÀkra introduktionsprocessen för nyanlÀnda. Detta gjordes för att se pÄ vilket sÀtt de workshopar som genomförts med nÀtverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lÀrande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgÄngsrikt anvÀnt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lÀrande hos nÀtverksteamet.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

Komponentbaserad informationssystemutveckling Àr en metod dÀr system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter Àr utbytbara och tanken Àr att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det hÀr arbetet har en undersökning gjorts dÀr personer inom nÄgra organisationer intervjuats. Undersökningens mÄl har varit att svara pÄ frÄgan om det finns nÄgon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter pÄ ett mindre motstÄnd mot förÀndringsarbetet Àn gamla organisationer och att detta kan bero pÄ att unga organisationer har en organisationskultur som Àr mer öppen för förÀndringar..

Bakgrund: Runt omkring oss i samhÀllet finns det organisationer av olika slag. De organisationer som pÄverkar oss mest i vÄrt dagliga liv Àr dock troligen de kommersiella. För sÄdana organisationer utgör Àgarna en stark intressentgrupp dÄ de tillför kapital till verksamheten och för detta krÀver ersÀttning i form av avkastning. För mÄnga kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav pÄ organisationen och dess verksamhet, till exempel mÄste industrier investera i reningsanlÀggningar för att inte slÀppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst tvÄ olika mÄldimensioner.

Syftet med arbetet Àr att identifiera utmaningar som kan hindra att modeller av hög kvalitet utvecklas vid tillÀmpningen av verksamhetsmodellering. Arbetet har Àven till syfte att stötta modelleringsledare i sitt arbete med att utveckla modeller av hög kvalitet genom att öka kunskapen om de utmaningar som kan komma att uppstÄ. För att uppnÄ arbetets syfte har den kvalitativa forskningsansatsen tillÀmpats. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts i kombination med en litteraturgenomgÄng. Resultatet av den empiriska undersökningen frambringade 12 utmaningar med verksamhetsmodellering.

OmvÀrlden Àndras snabbt, vilket sÀtter press pÄ moderna organisationer. Organisationer kan dÀrför anvÀnda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter pÄ Internettidningar, och debattörer pÄ Internet, kan det dock vara skillnad pÄ hur BI anvÀnds i smÄ och stora organisationer, dÄ dessa inte har samma förutsÀttningar till BI anvÀndande (Chang, 2009).Vid pÄbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer anvÀnder BI, samt pÄ vilket sÀtt BI anvÀndande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltsÄ kunskapsbrist inom detta omrÄde inom BI. För att berika Àmnet BI med ny kunskap gjordes dÀrför en studie dÀr BI anvÀndandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptÀcktes mellan BI anvÀndandet i SME och stora organisationer.

År 1855 klassificerades slotten i vindistriktet runt Bordeaux. Denna klassificering fick stort genomslag och anvĂ€nds Ă€n idag. Klassificeringen har emellertid kritiserats för att ej representera den faktiska kvaliteten av dess innefattande viner. Trots det anvĂ€nds den som ett facit över vinernas storhet.Detta arbete har undersökt samband mellan klassificeringen och vinernas kvalitet idag.Resultatet av litteraturstudien fann samband mellan bordeaux, pris och marknadsföring. Vidare redogörs för att begreppet kvalitet Ă€r svĂ„rdefinierat dĂ„ flertalet aktörer tolkar kvalitet pĂ„ skilda sĂ€tt.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

SammanfattningTitel: Kvalitet till max ? En undersökning om strategier's betydelse inom företaget MaxÄmne/Kur's: FEK 582 Kandidatuppsat's, 10 poĂ€ng Författare: Per Nordqvist, David Olhed och Kristin GrenHandledare: Han's Knutsson Företag: MaxNyckelord: Strategi, kvalitet, expansion, differentiering, strategiprocesser, restaurang- och mĂ„ltidsbranschenSyfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka, beskriva och analysera vilka strategier som ligger bakom företaget Max framgĂ„ng.Metod: Vi har anvĂ€nt os's av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt dĂ€r intervjuer bidragit till majoriteten av insamlad empiri.Teoretisk referensram: Strategiprocesser, Porter's Five Force's, tjĂ€nstekvalitet, strategiprocesser, de tre generiska strategierna.Empiri: Vi har genom intervjuer fĂ„tt en inblick i Max strategiska arbete och verksamhet. Slutsatser: Den frĂ€msta slutsatsen som vi kommit fram till Ă€r att Max koncept bygger pĂ„ kvalitet. Kvalitet genomsyrar hela organisationen, bĂ„de internt och externt. De flesta av dera's strategiska beslut grunda's pĂ„ kvalitetsaspekten och med kvalitet vinner de kunderna's förtroende..

Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet Àr för barnen i deras vardag pÄ förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fÀlt med information som Àr svÄr att fÄ syn pÄ. EssÀn utgÄr ifrÄn tvÄ berÀttelser om hur barn kan uppleva sin vardag pÄ förskolan och vad kvalitet kan vara utifrÄn ett barnperspektiv.BerÀttelserna har ocksÄ fokus pÄ mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrÄn att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet Àr i förskolan stÀlls i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att fÄ syn pÄ den praktiska kunskap som nyckelpersonerna Àger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men ocksÄ som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig tvÄ roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vÀgledande.