I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the views of the elderly and the caregivers that appear in brochures for the elderly and the discourses that can be found within. The data that the study is based on was collected and analysed using content analysis and Faircloughs (1992) critical discourse analysis. The theoretical frameworks that have been used are social constructionism, critical discourse analysis, assortment and protest, and New Public Management. The results showed two images of older people (I) the elderly as active and autonomous and (II) the elderly as passive and in need of help. The results also showed two pictures of the caregiver (III) the caregiver and NPM, and (IV), the non-profit care provider as a complement.

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakÀllor dÄ analytics anvÀnds för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen Àr kritiskt och gÄr emot bilden av analytics som bÄde enkelt att implementera och anvÀnda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar pÄ hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger pÄ resultat frÄn en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar pÄ problematik som Äterfanns i tvÄ huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom GÀvleomrÄdet deltog i studien genom att besvara en webbenkÀt. FrÄgorna som anvÀndes för att mÀta modern sexism hÀmtades frÄn Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar Àn respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade Àven att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar Àn kvinnliga respondenter.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

DÄ konkurrensen blir allt hÄrdare bland företag, har kvalitet blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. För att kunna ge hög kvalitet till sina kunder, mÄste företaget ha hög kvalitet internt. Allt fler företag inför dÀrför ett kvalitetssystem som hjÀlpmedel för att styra kvaliteten Ät rÀtt hÄll. Ett av de vanligaste kvalitetssystemen Àr ISO 9000. Detta examensarbete behandlar de förÀndringar som sker efter införandet av ISO 9000 i IT-företag.I undersökningen har fyra kvalitetsansvariga pÄ fyra olika IT-företag intervjuats om vilka förÀndringar som har skett i deras företag.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) Àr en teknik som finns att tillgÄ organisationer vilket gör det möjligt för dessa att pÄ ett relativt enkelt sÀtt kommunicera direkt med deras affÀrspartner och utbyta data som Àr till nytta i deras affÀrsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar organisationernas informationstillgÀnglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill Àven uppmÀrksamma varför organisationer upplever dessa problem, samt Àven visa pÄ förebyggande ÄtgÀrder. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer.

UtvÀrdering har idag blivit nÄgot av ett ledord i offentliga verksamheter, sÄvÀl i Sverige som i andra vÀstlÀnder. Resultat och kvalitet skall mÀtas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skÄdad omfattning. I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan om vad de stÀndiga utvÀrderingarna fÄr för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvÀrderas och gör en genomgÄng av aktuell forskning pÄ omrÄdet. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts pÄ problemet ifrÄga men egentligen inte sÀrskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lÀrningsprocesser som sÀtts igÄng i de utvÀrderade organisationerna, medan andra pekat pÄ problematiska bieffekter och utvÀrderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Effektiv utveckling kan göra lika stor skillnad som en eller kanske tvÄ extra utvecklaretill teamet. För att ligga i framkant i effektiv mjukvaruutveckling sÄ mÄste mandefiniera hur man Àr effektiv och vad det innebÀr. Man kan med stor framgÄng se sigom kring hur andra företag och organisationer har uppnÄtt högre effektivitet.I rapporten diskuteras best practice och hur R2Meton AB jobbade i början av 2013.Sedan presenteras en utvecklingsmodell som R2Meton AB har implementerat för attbli mer effektiva. Modellen innefattar bland annat automatiserat bygge, tester,analyser och distribution. En högre grad av automatisering och analyser innebÀr enstörre enhetlighet och kvalitet.

Bakgrund:HÀlsotrenden i samhÀllet har idag nÄtt organisationer som arbetar medhÀlsofrÀmjande aktiviteter för att förbÀttra medarbetarnas hÀlsotillstÄnd.FriskvÄrdsbidraget har lÀnge funnits och varit en frivillig förmÄn för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hÀlsoarbete. DÄ organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hÀlsofrÀmjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvÄrd. Genom att organisationer inför dettakan friskvÄrdsarbetet kritiseras dÄ ledningen pÄ organisationer anvÀnder sig avelementet tvÄng och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt krÀnker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen pÄ KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvÄrd. Vi ville Àven fÄ förstÄelse för om denobligatoriska friskvÄrden blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhÄllande till den privata integriteten och rÄdande hÀlsotrend isamhÀllet.Metod:Studien har gjorts pÄ organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvÄrd för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats dÀr datainsamling frÄn respondenter pÄ Kalmar Vatten Àr grunden förvÄr analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som Àr inriktad mothÀlsofrÀmjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Begreppet ?livslÄngt lÀrande? Àr centralt inom omrÄdet för arbetslivsfrÄgor. Man förvÀntar sig idag att mÀnniskor ska lÀra om, lÀra nytt och utvecklas pÄ mÄnga olika plan i livet. Detta avspeglas i organisationer dÀr man som nyanstÀlld har mycket att lÀra. Man ska lÀra sig sina nya arbetsuppgifter utifrÄn hur organisationen fungerar; dess struktur och kultur.

Det finns i nulÀget vÀldigt lite forskning inom IT-sÀkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer Àr en viktig del av samhÀllet och brister i deras IT-sÀkerhet kan leda till minskat förtroende frÄn allmÀnheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-sÀkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och pÄverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer Àr mycket viktiga för IT-sÀkerheten i en organisation. För att förstÄ hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det dÀrför nödvÀndigt att ta reda pÄ Àven kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-sÀkerhet, och Àven deras beteenden, var bristfÀlliga i flera aspekter.

Följande studie har sin utgÄngspunkt i en större organisation inom förskolan. Syftet Àr att analysera hur begreppet kvalitet konstrueras i förskolans styrdokument och av förskolechefer verksamma i en organisation dÀr pedagogisk dokumentation anvÀnds som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka eventuella följder anvÀndningen av verktyget har för hur kvalitet konstrueras och implikationer för hur ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Studien speglar ett specifikt fall och de huvudsakliga stegen Àr att med utgÄngspunkt i Faircloughs kritiska diskursteori och uppsatsens frÄgestÀllningar undersöka hur kvalitet konstrueras i det aktuella fallet. Resultatet visar att anvÀndningen av pedagogisk dokumentation som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet fÄr följder för hur kvalitet konstrueras och att de olika betydelser av kvalitet som konstitueras fÄr följder för hur det systematiska kvalitetsarbetet konstrueras, leds och genomförs i organisationen.