Trots att det görs framsteg inom hård- och mjukvaruutvecklingen, fortsätter problemen med dåligt utnyttjade system. Forskare påpekar att det är viktigt att forska vidare inom området - när informationsteknologi blir eller inte blir accepterat samt när den används inom organisationer. Det är viktigt att de anställda inom organisationen som skall använda systemet, utvecklar en positiv inställning redan från början för att diffusionen, det vill säga den process som innefattar kommunikationen rörande en innovations införande via fastställda kanaler hos medlemmarna i ett socialt system, skall kunna genomföras så effektivt som möjligt. Forskare anser att det fordras mer forskning inom ledningens inverkan vid diffusion, det vill säga den process som innefattar kommunikationen rörande diffusion via fastställda kanaler hos medlemmarna inom ett socialt system. Vi har valt att undersöka hur ledaren anser att denne kommunicerat vid diffusion, hur upplevs denna kommunikation av användaren samt vilka implikationer kan ledarens kommunikation få för användaren? Vi har valt att göra undersökningen hos Länsförsäkringar för att de nyligen infört ett nytt datainformationssystem och haft svårigheter med att få systemet accepterat.

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhållanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshämmande. Samtidigt tycks företag i ökad utsträckning arbeta med kombinerade affärsstrategiska fokus, då viss innovation har visat sig nödvändig för att upprätthålla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affärsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvärdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft är syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förståelse för hur en lågprispositionerad organisation kombinerar och använder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett Kvalitativt induktivt tillvägagångssätt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förväntningar som möjliggjorde en analys av utförd fältstudie. Genom att intervjua fem respondenter från olika funktioner och hierarkiska nivåer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmärks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förväntningarna diskuteras samt utvecklas.

Anställning hos ett bemanningsföretag innebär ofta en komplexitet på grund av tre-partsrelationen mellan bemanningsföretaget, konsulten och kundföretaget. Det kan därför bidra till att det uppstår motivationsproblem och förvirring om hur konsult-cheferna ska gå tillväga för att motivera sina konsulter. Då ett bemanningsföretag har en distans och begränsad närvaro till konsulterna uppstår svårigheter med att skapa nära relationer. Vilket i sin tur medför att bemanningsföretagets chefer har en betydligt svårare uppgift att motivera sina konsulter, i jämförelse med ett mer traditionellt företag.Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer konsulter i ett bemanningsföretag ser som motiverande, samt hur konsultcheferna kan gå till väga för att skapa motivation hos sina medarbetare, trots distansen dem emellan. För att uppnå syftet undersöktes problemet Kvalitativt, genom intervjuer och en enkät-undersökning.

Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvärv att misslyckas och inte ge det eftersökta värdet. Integrationen är en del av förvärvet som anses vara en svår uppgift och därmed är huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förståelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvärv. Delsyftet blir därmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mänskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration.Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett Kvalitativt angreppssätt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har använt grounded theory som inspirationskälla för tillvägagångssättet.Resultat & slutsats: Studien tyder på att det finns en balansgång mellan att besvara medarbetarnas frågor och bibehålla de långsiktiga målen.

Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, Kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet.

Denna uppsats är skriven på uppdrag av Peter Hellman, Senior Adviser på Hellman & Partners. Uppsatsen avser att visa att med hjälp av sociala medier som marknadsföringsverktyg kan företag interagera med kunden på ett nytt revolutionerande sätt. Dock är det långt ifrån alla turistföretag som insett potentialen med att använda sig av sociala medier i sin marknadsföring.Med vår undersökning hoppas vi kunna bidra till en djupare förståelse om varför turistföretag använder sig av sociala medier och på vilket sätt. Det finns mycket forskning om sociala medier som marknadsförings- och kommunikationskanal men det råder fortfarande brist på forskning om hur turistföretag kan utnyttja kanalen till sin fördel.Vi inledde undersökningen med att göra en litteraturstudie där vi studerade resultat av tidigare forskning. För att uppfylla syftet med undersökningen har vi använt oss av ett Kvalitativt tillvägagångssätt och utfört fyra intervjuer med hotell och researrangörer.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

Bakgrund Vi ser att det finns ett växande intresse hos män att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts kläder man väljer att ta på sig. Internets exploatering av näthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera på därför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur män i åldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. Vår målgrupp valde vi på grund av att vi tror att det är ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sätt att konsumera kläder. Idag finns det inte så mycket forskning kring mäns konsumtionsvanor av just kläder därför fann vi det som intressant att studera hur de tänker och agerar kring shopping. SyfteVårt syfte med arbetet är att få en djupare insikt kring hur vissa män konsumerar kläder.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att se hur köpbeteendet gestaltar sig i olika situationer. Vi har avgränsat examensarbetet till att belysa två organisationer inom upplevelseindustrin. Gekås i Ullared och Vasaloppet. Vi anser att köpmönstret hos besökarna vid dessa platser skiljer sig från det vardagliga köpmönstret. Vi önskar även att ge förslag på verksamhetsutveckling.

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett Kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats.

Förhållandet mellan sjukvården och målgruppen är problematiskt och yrkeskunniga inom området efterfrågar arenor för att underlätta förmedlandet av kunskapsbaserade  hälsofrämjande åtgärder till unga vuxna. Studier pekar på att internet kan lösa mycket av problematiken. Frågan hur yrkespersoner och dess målgrupp ställer sig till brukandet av internet som hälsopromotivt informationsverktyg kvarstår. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohälsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sådant tillvägagångssätt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför kläder och designuppfattas annorlunda i det land där kläderna designas och eventuellttillverkas i förhållande till hur plaggen uppfattas i andra länder där desäljs. Metod: Då vårt ämne rör konsumenters subjektiva uppfattningar har vi använtoss av ett Kvalitativt angreppssätt. Vi har intervjuat respondenter i tvåolika länder, Spanien och Sverige angående två klädesföretag, H&M ochZara, som har dessa två länder som hemland respektive utland. Vi hardärefter analyserat empirin genom att sätta den i ett teoretiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska grunden i uppsatsen utgörs av tre teoriområden:Marknadsföringsteori ur ett företagsperspektiv, som tar upp faktorer hosföretagen som kan bidra till de skillnader konsumenterna upplever finnseller inte finns mellan klädkedjorna; Konsumentpsykologisk teori somökar förståelsen för de psykologiska processer hos konsumenterna sompåverkar hur företagen och deras marknadsföringsstrategier upplevs, ochimage skapas; Kulturrelaterad teori som försöker förklara den effektkulturskillnader får på konsumentbeteende, vilket är relevant då vi ämnarjämföra två länder med olika kulturer.

Abstrakt Samhällets föränderliga struktur gör att inom förskolan måste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gällande de behov barn med koncentrationssvårigheter har, och deras plats i samlingen. Vårt syfte är att lyfta fram hur pedagoger hanterar och ställer sig till den problematik det innebär att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i särskilda behov. De frågeställningar som vi vill få svar på blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? När vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat på vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

 Syftet med detta arbete är att kunna utforska sambandet mellan undervisningsmoment och ungdomars mobiltelefonanvändning under lektionstid.I uppsatsen har undersökningar med både kvalitativ och kvantitativ karaktär genomförts. Genom observationer och intervjuer har vi fått fram ett Kvalitativt material som har belyst elevers förhållningssätt till hur man använder mobiltelefoner vid olika typer av undervisningssituationer.  Vi har också nått en viss kvantitativ kvalité på vår undersökning då vi använt oss av vårt observationsmaterial för att uppskatta hur många av eleverna i varje observationsklass som är höganvändare.Hermeneutiken har legat som grund för vårt tillvägagångssätt i denna uppsats. Vi har utgått från våra egna erfarenheter, både från de perioder då vi har haft verksamhetsförlagd utbildning, men även de slutsatser vi kommit fram till i den C-uppsats som vi tidigare har skrivit angående elevers användande av mobiltelefoni. Utifrån detta har vi skapat nya frågeställningar, som gett upphov till både observationer och intervjuer. Utifrån det material vi fått fram har vi sedan jämfört med den forskning som tidigare har bedrivits på området.Mobilen har blivit en del av vårt samhälle och via den tekniska utvecklingen som hela tiden sker med våra telefoner innebär nya möjligheter att interagera med andra människor trots avstånd.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde är önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett Kvalitativt synsätt. Metoderna som har använts för att få ett mer relevant resultat är kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med två lokalt boende. De ställda frågorna berörde bland annat åsikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen påverkas av turismen, arrangörernas förväntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar som behandlade hur lokalbefolkningen ställer sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mästerskap, sociala effekter och hållbarhet.Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey?s irridex som behandlar om hur välkomnande lokalbefolkningen är, enligt de själva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger på när det kommer till bemötandet av turisten.