Sammanfattning Arbetets titel Fri lek i förskolan ? villkor och förutsättningar Arbetets art Examensarbetet inom samhällsorienterade ämnen och barns lärande. Sidantal 56 Författare Janeta Hassoun och Sandra Ivanova Handledare Lena Rubinstein Reich Examinator Anna-Karin Svensson Tidpunkt 2011-11-02 Syfte Syftet med studien är att undersöka vad fri lek innebär samt villkor och förutsättningar för den fria leken. Frågeställning Huvudfråga; På vems villkor och förutsättningar är leken fri? Delfrågor; Vad innebär fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna på tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken? Metod Vi har genomfört sju Kvalitativa och kvantitativa observationer på tre förskolor. Vi har under observationerna användt oss av både strukturerade och ostrukturerade observationsscheman.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra Kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar.

Den här C-uppsatsens syfte är att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jämföra de två medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen består av en kombination av Kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehållsanalys. Den Kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare från Aftonbladet och tre medarbetare från Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes webb- och printversioner under två dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den då aktuella kidnappningen av två svenska journalister i Syrien.Resultatet av den Kvalitativa undersökningen visar att både Aftonbladet och Dagens Nyheter strävar efter att nyheten i sig ska bestämma i vilken kanal den ska publiceras.

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i förskoleklass och ettan tänker kring skolan och sitt eget lärande. Fokus ligger på hur barn ser på skillnader och likheter i förskoleklass och ettan, samt vad de baserar sina antaganden på. Litteratur om bl a förskoleklassreformen, barnperspektiv, barnintervjuer och Kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Arbetet bygger på Kvalitativa intervjuer med åtta förskoleklassbarn och fyra barn från ettan. Intervjuerna med barnen från ettan är ett referensmaterial, eftersom de har erfarenheter ifrån båda skolformerna.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom Kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande Kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på Kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både Kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både Kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna.Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med.

Rumsliga kunskaper kan bidra till att spara energi inom belysningsområdet. ?Om rummets förutsättningar utnyttjas väl kan man minska antalet ljuskällor?. Detta är en av slutsatserna i vårt examensarbete. ?Upplyst design i handeln? är ett pilotprojekt med representanter från Eskilstuna kommun, Svensk handel i Eskilstuna, Eskilstuna Energi & miljö och Energikontoret i Mälardalen.   Syftet med arbetet har varit att ta fram ett belysningsförslag till butiken Blomsterpralinen.

Denna rapport behandlar inställningar och tankar ledarskap och vad som kan förväntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförändring på VIDA Vislanda AB där en underhållschef ska tillsättas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslära analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förväntningar på den nya tjänsten. De Kvalitativa intervjuerna genomfördes på plats i Vislanda och frågorna som ställdes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och färdigheter som karaktäriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkätundersökning för att få svar på vilken typ av ledarfilosofi som efterfrågas av de anställda.

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans Kvalitativa innehållsanalys har använts.

Syftet med denna Kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten. Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera Kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu..

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom Kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av Kvalitativa forskningsmetoder såsom Kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Det här är en C-uppsats i ekonomisk historia där förändringen av andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser de senaste 30 åren undersöks. Debatten om införandet av en kvoteringslag är ständigt aktuell, särskilt i år, med anledning av det stundande riksdagsvalet. Därför det är relevant att studera hur förändringen av andelen kvinnor i bolagsstyrelser har sett ut över tid, och hur svenska bolag arbetar med jämställdhetsfrågan. Undersökningen är utformad som en kvalitativ studie av årsredovisningar, där jämställdhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik undersöks, jämförs och relateras till andelen kvinnor i respektive bolags styrelse.Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra eventuella samband mellan andelen kvinnor i styrelserna och det Kvalitativa interna jämställdhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik över tid.Med forskning kring betydelsen av kön i organisationer av Wahl m fl (2011) som teoretisk utgångspunkt analyseras det Kvalitativa interna jämställdhetsarbetet i respektive bolag och relateras till andelen kvinnor i deras styrelser. Jämställdhetsarbete inom organisationerna som helhet är alltså av intresse, inte bara det jämställdhetsarbete som specifikt rör styrelserna.

Syftet med studien var att få en förståelse av några vuxnas upplevelser av specialpedagogiska insatser utifrån möjligheter och hinder. Genom Kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgångspunkt för vår studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den Kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats, vilket innebär att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade många olika upplevelser.