Genom analys av tre Kvalitativa intervjuer med tre butikskontrollanter har man sökt svar på hur de intervjuade butikskontrollanternas arbetsmetoder kan förstås utifrån hur de reflekterar om, motiverar och vad de berättar om dem. Frågeställningarna behandlar vad intervjudeltagaren grundar sina arbetsmetoder på, hur de framställer och reflekterar över sina arbetsmetoder och om man kan tolka arbetsmetoderna som proaktiva eller reaktiva. I analysen förutsätts att de tvingas rationalisera och välja ut några få personer att bevaka, något man får stöd för i intervjuerna. Utifrån en tolkande reflexiv analys framkommer att de antingen anser att arbetsmetoder utvecklas utifrån samtal med kollegor och egen erfarenhet alternativt att man har hittat ett väldigt grundläggande drag som man söker efter för att finna gärningsmän. Det framkommer att det finns flera sätt att reagera på ett brott, där en reaktion är att gripa gärningsmannen.

Syftet med denna Kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna Kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Jag har undersökt bilders påverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Jag har lagt fokus på elever som precis har kommit till Sverige. Jag har undersökt hur och vilka tekniker bildpedagoger tar till hjälp för att hjälpa nyanlända flerspråkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört Kvalitativa intervjuer med fyra bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal år. Förutom de Kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan användas flitigt på skolorna och att den främjar flerspråkiga elevers språkutveckling.

SammanfattningEftersom e-lärande applikationer används i både skolan och på fritiden är det viktigt att dessa är både effektiva och roliga att använda. Gamifiering och serious games som handlar om att implementera speldesign i andra typer av applikationer, är viktiga koncept för detta syfte. Denna Kvalitativa studie bidrar med kunskap inom detta område genom att utvärdera en applikation som lär ut körkortsteori. Syftet var att analysera tekniker som driver motivation baserat på spelmekanismer, teoretiskt ramverk och analytisk modell. Undersökningen bygger på Kvalitativa intervjuer och författarnas egna observationer.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivågruppering i svenskämnet på högstadiet som finns hos några lärare med stor erfarenhet av arbetssättet. Metoden jag valt är Kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lärare med stor erfarenhet av att nivågruppera i ämnet svenska, som alla jobbar på samma skola. Resultatet visade att beroende på vilken syn lärarna har på ämnet svenska och på språkutveckling så har de också olika inställningar till nivågruppering. Med en mer formaliserad syn på svenska och språkinlärning ter sig nivågruppering som ett naturligare val än om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad ämnessyn. Slutsatser som kan dras från resultatet är att svenska passar mindre bra för nivågrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lärarna ställer sig emot eller är tveksamma till att använda arbetssättet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivågruppering ändå görs är att mina informanter upplever påtryckningar från skolledningen att arbeta så och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget..

Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra Kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom Kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken.

Enligt forskning har läroböckerna i matematik på gymnasiet inget krav på sig att följa kurs- och läroplan. Studier visar även på att matematik är skolans tystaste ämne där en stor del av undervisningen är beroende och utgår från läroboken. Vår studie syftade till att undersöka hur valet av ny lärobok i matematik på gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematikläraren. Som underliggande fråga har vi kopplat till hur stor vikt som läggs vid kurs- och läroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre Kvalitativa intervjuer samt 15 Kvalitativa enkäter.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av Kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den Kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på Kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet.

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg.Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande Kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även Kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt..

Syftet med den här Kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frågeställningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten från ackulturationsprocessen bidra och användas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjälp av fem Kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor användning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de känner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt är de medvetna om hur motivationen, åsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.

Syftet med uppsatsen är att utvidga förståelsen för kvalitetssäkrings-systemet Mystery Shopping. Det görs genom att studera hur de anställda i en serviceverksamhet, på sin arbetsplats, uppfattar systemet. Avsikten är vidare att utifrån detta ta reda på vad som kan ha påverkat denna uppfattning. Metod:Då Mystery Shopping är ett vanligt förekommande kvalitetssäkringssystem ville vi studera hur de anställda uppfattar kontrollen. Uppsatsen består av en explorativ studie där vi med hjälp av tre Kvalitativa intervjuer skapar en förförståelse till kvalitetssäkringssystemet.

Laborationer är ett naturvetenskapligt arbetssätt, som ger tillfälle för eleverna att förstå hur den naturliga världen fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillåter antingen att läraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lär sig mer, men i utbyte mot högre krav på samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, då de bara följer instruktionerna.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på Kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama.

Titel:I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommunFörfattare:Pernilla HolmbergUppdragsgivare:JMG/Tomas OdénKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2012Handledare:Nicklas HåkanssonSidantal:38 sidor (cirka 16 000 ord)Syfte:Att få kunskap om förekomsten av organisatoriskt lärande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de två extraordinära händelserna ?vattenhändelsen? och ?hamnbranden?.Metod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Fyra Kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun.Huvudresultat:Resultatet visar att det försiggår organisatoriskt lärande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lärande har man lärt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag från de två extraordinära händelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt några avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjänsten Bambuser är de insatser som i sammanhanget sticker ut mest..