VÄrt syfte Àr att undersöka vilken syn pÄ arbete med lÀrstilar pedagoger har pÄ grundskolans tidigare Är jÀmfört med pedagoger pÄ grundskolans senare Är och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jÀmförelse med varandra. Finns det nÄgra likheter och skillnader mellan de tvÄ Äldersinriktningarna? Detta med utgÄngspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lÀrstilar sÀger i vÄra kvalitativa intervjuer. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av en inledande enkÀtundersökning för att finna lÀmpliga informanter som utger sig för att arbeta med lÀrstilar. DÀrefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar pÄ bÄde likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är.

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fÄtt en stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären pÄ grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav pÄ komponentavskrivning kommer att införas Är 2014 för de företag som vÀljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att pÄverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrÀttsföreningar pÄ grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebÀr Ä andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förvÀntade nyttjandeperiod. En övergÄng till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för mÄnga bostadsrÀttsföreningar dÄ kunskap saknas.

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fÄtt en stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären pÄ grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav pÄ komponentavskrivning kommer att införas Är 2014 för de företag som vÀljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att pÄverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrÀttsföreningar pÄ grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebÀr Ä andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förvÀntade nyttjandeperiod. En övergÄng till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för mÄnga bostadsrÀttsföreningar dÄ kunskap saknas.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Denna uppsats Àr en studie av hur Socialstyrelsen och FörsÀkringskassan hanterar ordet hen med sÀrskilt fokus pÄ Ätta medarbetares attityder till ordet och vilka ideologier dessa bottnar i. Metoden Àr kvalitativa forskningsintervjuer och mejlintervjuer dÀr medarbetarna har fÄtt resonera kring hur de stÀller sig till ordet och till att anvÀnda det pÄ sin respektive myndighet. Ytterligare tvÄ komponenter har i enlighet med Bernard Spolskys teori om sprÄkpolicies, undersökts - den explicita sprÄkvÄrden med avseende pÄ hen samt om ordet förekommer i sprÄkbruket internt och externt pÄ myndigheterna. För tydlighetens skull Àr uppsatsens analysdel indelad efter dessa tre komponenter: den explicita sprÄkvÄrden, attityder och ideologier och sprÄkbruket. Informationen om den explicita sprÄkvÄrden och det interna och det externa sprÄkbruket bygger frÀmst pÄ informanternas egna erfarenheter och observationer.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar sÀkerligen att de flesta av dina klÀder har producerats i Asien. En region dÀr flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska lÀnder komma att synas pÄ etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. MÄnga lokaliseringsbeslut börjar dÀremot i fel Ànde med leverantörsutvÀrderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstÄ vid outsourcing av produktion.

Sammanfattning Syfte-Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga svenska börsbolagens praxisutveckling inom miljöredovisning. Studien har utgÄngspunkt i postulatet monetÀr enhet, postulatet redovisningsenhet och redovisningens kvalitativa egenskaperMetod-I denna studie har kvantitativ metod anvÀnts. Datahar samlats in genom att studera företagens miljöredovisningar som Äterfinns i Ärsredovisningen eller hÄllbarhetsredovisningen. Sedan harinsamladdata presenterats med hjÀlp av deskriptiv statistik. Resultat har sedan sammanstÀllts i tabeller och diagram.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.

I vÄr studie har vi undersökt Arbets- och utvecklingscentra, förkortat AUC ? en verksamhet som bygger pÄ en lÄnggÄende samverkan mellan kommunen, försÀkringskassan och Arbetsförmedlingen. AUC bedriver arbetsförmedling med delvis andra metoder Àn den traditionella Arbetsförmedlingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur ungdomar upplever studie- och yrkesvÀgledningen i verksamheten. Vidare vill vi undersöka hur handlÀggare/coacher pÄ AUC upplever motivationen hos de sökande samt hur de arbetat för att motivera ungdomarna.

Syftet Àr att beskriva och analysera vÀrdering och redovisning av förvaltningsfastigheter enligt reglerna om redovisning till verkligt vÀrde och hur svenska fastighetsbolag förhÄller sig till referensramens kvalitativa egenskaper. För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ djupstudie. Detta kommer till uttryck genom att vi granskar tre olika börsnoterade fastighetsbolag och gör en jÀmförelse mellan nuvarande redovisningsregler, gÀllande vÀrdering av förvaltningsfastigheter, och kommande regler och dess pÄverkan pÄ de svenska fastighetsbolagen. I uppsatsen görs en fallstudie av de tre fastighetsbolagen samt en revisor som intervjuats. Dessutom har fastighetsbolagens Ärsredovisningar för 2002 rÀknats om och försetts med fastighetsbestÄndens verkliga vÀrde.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka tandhygienisters kunskaper och instÀllning till tandblekning samt vilka rÄd som ges till patienter som efterfrÄgar en sÄdan behandling. Vidare undersöktes huruvida tandhygienisterna anvÀnder ett patientcentrerat och/eller ett sjukdomscentrerat förhÄllningssÀtt. Fem tandhygienister intervjuades, merparten av dessa anvÀnde sig pÄ nÄgot sÀtt av ett patientcentrerat förhÄllningssÀtt vid rÄdgivning om tandblekning..

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Bakgrund och problemformulering: Att emigrera till ett frĂ€mmande land som Ă€ldre medför att individen ofta stĂ€lls inför flera problem pĂ„ grund av begrĂ€nsning av egna resurser. Äldre invandrare som lĂ€mnat sitt hemland stĂ€lls inför ovĂ€ntade situationer dĂ„ relationen till det gamla livet bryts och de börjar om pĂ„ nytt igen i det frĂ€mmande landet. Det leder till att kontinuiteten i livet förĂ€ndras vilket resulterar i en förlust av sammanhang, mening, identitet, hopp och sociala kontakter, och de har dĂ„ en sĂ€rskild hög tendens för att utveckla ohĂ€lsa.Syftet: Syftet med studie Ă€r att belysa hur Ă€ldre invandrare upplever sin hĂ€lsa.Metod: Uppsatsen Ă€r en litteraturstudie dĂ€r sju kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Databaserna som anvĂ€ndes för att söka artiklar var Samsök, Google Scholar, Cinahl och Academic Search Elite. Med kvalitativ metod kunde vi sammanstĂ€lla kvalitativa studier utifrĂ„n den enskildes upplevelse och livsberĂ€ttelser, dĂ€r individen uttryckte sig med egna ord.Resultat: I analysen framkom olika faktorer som visade sig vara av betydelse för Ă€ldre invandrares upplevelse av hĂ€lsa.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser nĂ€r en familjemedlem Ă€r drabbad av Anorexia Nervosa (AN). Metod: Systematisk litteraturstudie anvĂ€ndes som metod. Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Åtta artiklar identifierades; fyra av dessa var kvalitativa och fyra var kvantitativa. En innehĂ„llsanalys utfördes pĂ„ de kvalitativa artiklarna för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat och en metaanalys anvĂ€ndes till de kvantitativa artiklarna.

Denna uppsats Ă€r en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte Ă€r att utreda hur man som gymnasielĂ€rare kan anvĂ€nda spelfilm i undervisningen av religionsĂ€mnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillĂ€mpats bĂ„de för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och vĂ€rdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsĂ€mnet presenteras genom sĂ„vĂ€l dess förmĂ„ga att förmedla förstĂ„else för religion samt dess didaktiska potential.