Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lÀrande utvecklar elevers personligutveckling och dÀrmed skapar nya förutsÀttningar för studie- och yrkesvÀgledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lÀrare och tvÄgruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgÄr att skolan och lÀraren arbetargenomtÀnkt med entreprenöriellt lÀrande och personlig utveckling i en process under treÄr. VÄr slutsats Àr att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvÀgledning i vid bemÀrkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvÀgledningen och skapar nya förutsÀttningar för den..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att fÄ en klar bild av hur företag kommunicerar en varumÀrkesidentitet till en kulturellt annorlunda marknad. Metod: VÄr uppsats har en explorativ ansats baserad pÄ kvalitativa empiriska data inhÀmtade med hjÀlp av telefonintervjuer. Företagen vars varumÀrken vi undersökt Àr Tele2, Delovoj Peterburg, RFSU, ALAX, Volvo och Svenska Institutet. Slutsatser: Vi har funnit att företag besitter stor kunskap om den aktuella kulturen. De anvÀnder sig dock i huvudsak av standardiseringsstrategier.

Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

The action where form is given to inner thouhts and ideas is a creativ course of events which is difficult to grasp. The main purpose is to research how such an action can appear and function. The method which is used to research this purpose is the qualitative interview. The respondent?s inner descriptions and thoughts about a particular phenomenon is what the qualitative interview aims to elicit.

Detta arbetes syfte var att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen, hur och om skönlitteratur kan bidra till ett lÀrande och utveckling hos barn och unga. Genom att lÀsa tidigare forskning i Àmnet har vi skapat oss en bild av skönlitteraturens möjligheter efter vilket vi genomfört vÄr studie. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare verksamma inom Bodens kommun. Resultatet av dessa intervjuer visar att lÀrare till viss mÄn har en ensidig syn pÄ skönlitteratur dÄ vi upplevt att skönlitteratur har en stor roll i skolan, men att fÄ lÀrare har kunskaper om hur och varför man vidare kan öka barn och ungas kunskaper genom just skönlitteratur..

Uppsatsen Àr ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbÀttrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och tvÄ systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jÀmfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgÀnglig eftersom den dokumenteras pÄ ett och samma stÀlle.

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrĂ„n personalens perspektiv. Studien utgĂ„r frĂ„n en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans vĂ€rld i eller i nĂ€rheten av VĂ€xjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor anvĂ€nder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker Ă€ven arbeta pĂ„ positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strĂ€var efter en nĂ€ra och bra relation till förĂ€ldrarna.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare, utifrÄn ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass dÀr det finns elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem lÀrare, samtliga verksamma historielÀrare i Ärskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lÀrare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra dÄ lÀrarna prioriterar och lÀgger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska lÀroböcker..

Uppsatsens syfte Àr att försöka ta reda pÄ vilka pÄverkansfaktorer som Àr mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen grundar sig pÄ rapporten Hur formas undervisning? En studie av lÀrares tÀnkande om sitt handlande inom skolÀmnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlÀgga lÀrares sÀtt att tÀnka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrÄn sex olika pÄverkansfaktorer.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och pÄ vilket sÀtt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville ocksÄ se om lÀrare och elevers upplevelser överensstÀmmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvÀrdering av undervisningen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever i Bodens kommun. VÄrt resultat visar som den tidigare forskningen att det Àr det formella inflytandet i form av klass- och elevrÄd som praktiseras ute i skolorna.

Denna undersökning syftar till att skapa större förstĂ„else för hur speciallĂ€raren och specialpedagogen önskar samverka med svensklĂ€raren i arbetet med att optimera lĂ€sutvecklingen hos elever i lĂ€ssvĂ„righeter. Ämnet avgrĂ€nsades till elever pĂ„ högstadienivĂ„, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. TvĂ„ informanter, en speciallĂ€rare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick frĂ„n det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallĂ€rarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svensklĂ€raren hĂ€rstammar frĂ„n tvĂ„ skilda pedagogiska perspektiv..

Varierat arbetssÀtt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lÀra. Oftast Àr matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfÀlle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlÀrningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lÀrare att i det laborativa matematiska arbetssÀttet utomhus anvÀnder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

Syfte: VÄrt syfte Àr att, med tvÄ teoretiska ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bÀttre förstÄelse för servicemötet som fenomen.FrÄgestÀllningar: - Vilka faktorer pÄverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggÀst? - Hur kan ett dramaturgiskt perspektiv tÀnkas förtydliga bilden och underlÀtta förstÄelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - PÄ vilket sÀtt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förstÄelse för servicemötet?Metod: Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats dÀr kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vÄrt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden Àr bÀst lÀmpad för vÄr undersökning dÄ vÄrt syfte Àr att nÄ en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: FörvÀntningar pÄ service och kvalitet förÀndras under servicemötets gÄng. Subjektiva uppfattningar och förestÀllningar ger servicemötet ett innehÄll av spontanitet och individuella krafter. VÄr studie visar att pÄ liknande sÀtt som gÀsten tar med sig förestÀllningar och förvÀntningar tar Àven personalen med sig förestÀllningar och förvÀntningar till servicemötet.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker i sina bedömningar av elevers behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkter har varit tidigare forskning inom Àmnet, samt gÀllande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. UtifrÄn underökningen har vi dragit slutsatsen att lÀrarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrÄn deras behov och att flera olika faktorer vÀgs in i bedömningen..