Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Logistikfördjupning,2FE02E,VT 2011Författare: Ensar Dokaj, Mattias Klasson & Rawa NouriHandledare: Helena ForslundExaminator: Åsa GustafssonTitel: Möjligheterna till reducering av kapital i lager hos Företag XFöretagspresentation: Företaget X är beläget i södra Sverige och har för närvarande10 anställda och med en omsättning på cirka 20 miljoner kronor.Bakgrund/problemdiskussion: Logistiken har blivit allt viktigare för företagslönsamhet där kunder kräver snabba leveranser och hög tillgänglighet på artiklarna.Företaget X köper i dagsläget in färdiga artiklar vilka benämns tradingartiklar, dessabinder kapital i ett färdigvarulager fram tills artikeln skickas till kunden.Företaget vill se över möjligheten till att reducera kapitalbindningen i lager förtradingartiklarna.Syfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter det finns till en reducering avkapitalbindning i lager för företagets tradingartiklar. För att kunna uppnå detta ärdelsyftena att identifiera företagets kapitalbindning i lager och lagertillgänglighetenför företagets tradingartiklar.Metod: Uppsatsens undersökningsdesign har varit en fallstudie. Studien har haft ettdeduktivt angreppssätt utefter ett positivistiskt synsätt. Forskningsmetoden har varitförlagd på en mer kvantitativ metod, men kvalitativa forskningsmetoder har ocksåtillämpats. Datainsamlandet har skett genom primär- och sekundärdata.

Arbetet behandlar Single Sign-On och två-faktorsautentisering inom hälso- och sjukvården. Syftet med rapporten är att undersöka eventuella utmaningar samt de möjligheter som ges vid införandet av Single Sign-On och två-faktorsautentisering i förhållande till nuvarande autentiseringsmetod. För att besvara rapportens forskningsfråga har kvalitativa forskningsintervjuer tillämpats. Även en enkätundersökning har genomförts för att få användarnas åsikter. Resultatet påvisar att en Single Sign-On tillsammans med två-faktorsautentisering uppfyller de säkerhetskrav som ställs mot hälso- och sjukvården samtidigt som det dagliga arbetet underlättas för vårdpersonalen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda på vilken inställning sjuksköterskor har till användandet av modifierad Nortonskala i patientvården samt hur den tillämpas och dokumenteras. Sju sjuksköterskor verksamma vid ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Resultatet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys där två huvudteman och sex underteman utvecklades. De huvudteman som utvecklades var inställningen till modifierad Nortonskala samt dokumentation av modifierad Nortonskala. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att modifierad Nortonskala är ett bra riskbedömningsinstrument, men att den ibland upplevs som en belastning..

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i bildämnet bedömer och betygsätter sina elevers arbete och vilka attityder och förhållningssätt de har till läroplanen. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin om kunskap och lärande. Studiens empiri består av två kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två bildlärare. Resultatet har analyserats tematiskt enligt bricolagemetoden. Analysen av resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan hur dessa lärare bedömer och betygsätter sina elever samt deras syn på läroplanen.

The subject of this essay is the target audience consisting of males in the ages of 25-40 living inStockholm with academic background. The main subject is to describe the target audience in awider perspective and to look at their social media habits and see if there are any differencesbetween the younger and older half of the target audience and to compare the results with theoryabout generation x and y. The split of the target group is made in the middle of the target age rangeso the two subgroups consists of informants in the age of 25-32 and 33-40. The study will beconducted through semistructured qualitative interviews. The aim of the study is to see if there areany differences in social media habits and some basic values between the two subgroups..

Kärnkraften har så länge den funnits varit en omdebatterad energikälla. Syftet med denna uppsats är att utreda och få en bild av hur och på vilket sätt natursynen hänger ihop med åsikter om kärnkraft. Jag har redogjort för vad energi är, kärnkraftens historia i Sverige och som energikälla samt beskrivit för- och nackdelarna med kärnkraften. För att kunna ge en bild av kärnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt är insatta i problematiken kring kärnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn är ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbättra miljön..

I detta examensarbete presenterar vi vår kvalitativa studie kring fenomenet motivation och motivationsarbete i skolan utifrån ett lärarperspektiv. Fokus i studien är vad verksamma lärare lägger i begreppet motivation samt hur det kan gestaltas i praktiken. Metoden vi har använt oss av är observationer på två olika skolor, i fyra olika klasser och intervjuer av fyra lärare. Resultatet visar att begreppet motivation är diffust och tolkningsbart samt att lärare ofta tar till olika slags artefakter för att skapa motivation och lustfyllda lärandesituationer i klassrummet. .

Syftet med studien var att se hur pedagoger uppfattar att de använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivutveckling. I den refererade litteraturen kan vi se hur viktigt det är att använda sig av skönlitteratur för att lära eleverna läsa och skriva. Även föräldrarnas roll belystes och hur pedagogerna använde sig av bibliotek för att kunna erbjuda eleverna variation på skönlitteratur. I den kvalitativa intervjun med halvstrukturerade frågor framkom det att pedagogerna använder sig av skönlitteratur men att det inte förekommer i den omfattning som man skulle önska för att eleverna ska utvecklas maximalt. Litteraturen tar upp en mängd olika arbetssätt där man kan använda skönlitteratur för att utveckla elevernas läsning och skrivning.

Syftet med denna studie är att kartlägga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att få bästa möjliga utfall i vår studie har ansatsen därför varit induktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ?SUNDIS?-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag är endast en, av många, möjligheter på hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden. .

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

Den här uppsatsen handlar om smycket som kommunikatör. Dels vad ett smycke berättar om sin bärare men även på vilket sätt fem yrkesverksamma smyckekonstnärer/konsthantverkare förhåller sig till sina smycken som kommunikatörer. Genom att jämföra svar från intervjuerna med litteratur i ämnet belyses likheter och skillnader mellan hur författarna beskriver smycket som kommunikatör och hur smyckekonstnärerna/konsthantverkarna gör det.Empiri till uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem konsthantverkare/smyckekonstnärer. Svaren har sedan tolkats och analyserat.Undersökningen visar en rad olika aspekter på smycket som kommunikatör..

Syftet med studien är att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som är grundkällorna/domänerna till risken. Inom varje källa/domän identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrån lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands län, där lantbrukarna själva får berätta utifrån sina egna perspektiv var de upplever att risken finns på gården och hur de hanterar risken. Även sex påståenden ställs i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun beträffande lantbrukarnas risktagande för att fånga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domäner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella områden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på sitt uppdrag i förhållande till en mångkulturell miljö. Huvudfrågan bryts ner till de didaktiska frågorna vem? vad? och hur? och dessa frågeställningar används också för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa är hermeneutisk, där lärarnas berättelser tolkas utifrån min egen förståelse och utifrån denna förståelse så vidgas perspektivet genom användandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begränsar undersökningsmaterialet och tre lärare intervjuades för denna studie.