Jag har valt att genom min studie synliggöra nÄgra pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad stÄr egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lÀrarna som jobbar med naturförskola pÄ begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se nÄgra skillnader jÀmfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll som ledare nÀr verksamheten Àr placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökning med hjÀlp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frÄgor och en öppen intervju. I datarbearbetningen anvÀnder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger pÄ den kvalitativa analysen.

Denna studie Ă€r ett försök att belysa samspelet mellan chefer och politiker i Åtvidabergs kommun, dĂ€r man har tillĂ€mpat ett slags roterande kommunchefskap som bestĂ„r av en chefsgrupp pĂ„ fem individer dĂ€r man roterar pĂ„ posten som formell kommunchef med tvĂ„ mĂ„naders intervaller. Studien baseras pĂ„ kvalitativa interjuver med bĂ„de kommunchefer och politiker verksamma i Åtvidaberg. Vi tillĂ€mpar ett maktperspektiv nĂ€r vi analyserar vĂ„ra informanters utsagor, genom att i synnerhet stĂ€lla dessa i förhĂ„llande till Dennis H. Wrongs maktformer..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck nÀr svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i tvÄ delar. Den första delen Àr en kvantitativ översikt dÀr alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan Ären 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrÄn bland annat Àmnesval. DÀrefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjÀlp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmÀrkning samt ?hÄrda? och ?mjuka? nyheter.

Syftet med examensarbetet Àr att synlliggöra pedagogers uppfattning om hur de arbetar för jÀmstÀlldhet i förskolan. Studien har sin utgÄngspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genussystemet (1988). Fem pedagoger frÄn fem olika förskolor har deltagit i kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagoger syn pÄ jÀmstÀlldhet och hur de jobbar för att uppnÄ det Àr varierat. En slutsats Àr att pedagogerna explicit vill jobba för jÀmstÀlldhet och att det finns tendenser att arbetet inplicit formas av genussystemet. .

Detta arbete handlar om sprÄktrÀning i förskola, förskoleklass samt Är 1-3. Syftet med min undersökning Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med sprÄket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap Àr vÀrdefull och riktar sig frÀmst till oss som lÀser/lÀst grundskollÀrarprogrammet, med inriktning mot Är 4-9. Att kÀnna till vad barnet gÄr igenom sprÄkligt sett innan det börjar i Är 4 Àr viktigt. Det Àr i början av ett barns liv som grunden till sprÄket lÀggs.

Detta Àr en fallstudie dÀr syftet Àr att med hjÀlp av The Lean Startup som arbetsmetod öka andelen nya och aktiva medlemmar pÄ en specifik webbsida genom att förbÀttra anvÀndarupplevelsen. The Lean Startup Àr en iterativ metod som frÀmst syftar till att utveckla nystartade företag och att anpassa produkterna för marknaden. I detta projekt har metoden applicerats pÄ ett designprojekt. Insamlingen av data har skett genom bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvantitativa metoderna har fungerat som en kartlÀggning över mÄlgruppens attityd, men ocksÄ som ett verktyg för att mÀta hur mÄnga besökare webbsidan hade innan och efter studien.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka nÄgra pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillÀmpas. För att utveckla undervisningen Àr det viktigt att utvÀrdera och kvalitets- sÀkra arbetet varför Àven forskning bör tas i beaktning sÄ de teoretiska utgÄngs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort bestÄr dels av öppna enkÀtfrÄgor till de sex medverkande svensklÀrarna (av vilka flertalet Àven undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som gÄr i Ärskurs nio. Anledningen till att informanterna bestÄr av elever i Ärskurs nio Àr att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lÀrande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvÀrdig syn pÄ vad grammatik Àr.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar lÀrare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 pÄ tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lÀrare i vÄr studie undervisade i Àmnet kemi pÄ gymnasienivÄ. Genom vÄr undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lÀrarna utformar sin undervisning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers delaktighet i sina ÄtgÀrdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta pÄ hur pedagoger förhÄller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i sÄ fall ser ut. Jag anvÀnder mig av tvÄ olika metoder. Dels en textstudie av 15 ÄtgÀrdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien Àr endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild över hur nÄgra elever och lÀrare arbetar med Àmnet religionskunskap pÄ sin skola samt om sÀttet att arbeta pÄ spelar nÄgon roll i hur eleverna upplever Àmnet. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa enkÀter och intervjuer. I resultatet kan vi ta del av olika synpunkter som elever och lÀrare har nÀr det gÀller undervisningen i religionskunskapen. NÄgot som diskuteras i uppsatsen Àr den osÀkerhet som kan uppstÄ nÀr lÀrare ska undervisa i religionskunskap och varför de kÀnner denna osÀkerhet..

Uppsatsen huvudsyfte Àr att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar pÄ en rÀttsociologisk ansats. Uppsatsen baseras pÄ tre semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jÀmfördes med gÀllande lagstiftning. Uppsatsens slutsats Àr att dessa tre personal var vÀl införstÄdda i betydelsen av LSS 6 §. Dessutom visade uppsatsen pÄ att dessa tre personals förhÄllningsÀtt till integritet pÄverkar hur de hur de arbetar med integriteten hos brukarna..

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkÀtundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen Àr hos barn i tio- till tolvÄrsÄldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser pÄ och tÀnker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som Àr bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för mÀnniskan..

En mÀnniska som har överlevt ett plötsligt hjÀrtstopp eller lider av annan livshotande hjÀrtÄkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrÄn sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet nÄgon gÄng möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n rÀddar liv sÄ pÄminns patienten om att kroppen inte lÀngre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förÀndras. Syftet med uppsatsen var dÀrför att fÄ kÀnnedom om hur det Àr att leva med en ICD och upplevelserna kring detta sÄ att sjuksköterskan kan möta dessa patienter pÄ ett sÀtt som gynnar vÄrdprocessen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ barns fantasi i förskolans vÀrld. I studien har kvalitativa intervjuer anvÀnds, dessa genomfördes med fem förskollÀrare pÄ olika förskolor i en kommun i Mellansverige.Studiens resultat visade att fantasi Àr ett brett begrepp som verkar hÄlla sig inom kategorin lek, kreativitet och tankeverksamhet. Fantasin ses som nÄgot viktigt i förskolan och skall befrÀmjas, olika metoder för att frÀmja denna tas upp i studien..