Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Den hÀr studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som pÄverkar anvÀndarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvÀrderar ledningstrÀning samt vilka effekter anvÀndaren upplever vid anvÀndning av systemet. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka anvÀndares upplevda effekter pÄ deras arbetsuppgifter vid anvÀndning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie dÀr data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval anvÀndare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit som identifierats baseratpÄ insamlat material frÄn litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De frÀmsta effekterna som anvÀndare upplevt vid anvÀndning av beslutstödsystemet Àr att det underlÀttar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bÀrbara enheterna systemet anvÀnds pÄ, kortare inlÀrningstid etc.

Prefabricerade kataloghus Àr ett typhus som saluförs i en katalog. Denna uppsats tar upp de problem man som konsument kan stöta pÄ vid den hÀr typen av husköp. Den undersöker vilka regler och lagar som reglerar branschen och vilka konsekvenser eventuella kontraktsbrott fÄr. Uppsatsen Àr baserad pÄ litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och offentlig statistik..

FrÄn och med Är 2005 ska alla noterade företag upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfÀrdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundlÀggande riktlinjer Àr att redovisningen ska ge en rÀttvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, dÄ de ansÄg att denskulle misslyckas med att ge en rÀttvisande bild. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att studera ivilken utstrÀckning banker i sin redovisning kan ge en rÀttvisande bild av ekonomiskahÀndelser i enlighet med IAS 39. VÄrt empiriska material baserar sig till största del pÄintervjuer med fyra bankkoncerner samt tvÄ revisorer och en analytiker.

Det hÀr Àr en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bÀsta rapporteringen men blir allt fÀrre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad vÀrld. Uppsatsens syfte Àr att fÄ bÀttre kÀnnedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands sjÀlva ser pÄ sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förÀndrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större sjÀlvstÀndighet i nyhetsvÀrdering, högre textmÀssig kvalitet och personligt berÀttande Àr nÄgra exempel.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrÄn ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta pÄ specialpedagogens roll i skolutvecklingen. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats Àr att fÄ förstÄelse.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare talar om förÀldrasamverkan samt hur de förhÄller sig till sitt sÀrskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgor: Vilka olika samverkansformer finns det och anvÀnds i förskollÀrarens arbete? Hur beskriver förskollÀrare sitt arbete/uppdrag kring förÀldrasamverkan? Hur talar förskollÀraren om sitt sÀrskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ samspel och kommunikation mellan mÀnniskor. Kommunikationen och samspelet blir tvÄ betydande faktorer dÄ uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om förÀldrasamverkan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur eleverna upplever att de pÄverkas av skolmaten. Forskning visar att det finns ett samband mellan matens nÀringsinnehÄll och vÄr prestationsförmÄga. VÄr undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer av 16 elever, frÄn tvÄ olika grundskolor. Resultatet av studien visar pÄ ett samband mellan den mat eleverna serveras i skolan och hur vÀl de klarar av skolarbetet..

Examensarbetets syfte Àr belysa nÄgra utvalda rektorers, enskilda lÀrares och en specialpedagogs betydelse i den allmÀnna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att fÄ bredare perspektiv pÄ min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har vÀxt upp med missbrukande vÄrdnadshavare. DÀr fokus ligger pÄ upplevelser frÄn hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer dÀr fyra olika pedagoger frÄn tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individualisering och IUP utifrÄn sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering Àr mÄnga men att de huvudsakligen domineras av nivÄgruppering..

En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten Ät deras klienters företag och under dessa granskningar förvÀntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rÀttvisande resultat. Aktuella hÀndelser tyder pÄ att revisorn riskerar att frÄngÄ god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jÀv. NÀr jÀv sker sÀtter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som pÄverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jÀvsituationen uppstÄr, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt RevisorsnÀmnden arbetar för att motverka att jÀv uppstÄr. För att svara pÄ första delen av forskningsfrÄgan har vi utfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 156 respondenter.

Bakgrund: NÀrstÄende har en betydelsefull roll och fÄr ta ett stort ansvar nÀr nÄgon nÀra drabbats av stroke. Det Àr inte ovanligt att livet förÀndras för alltid och nÀrstÄende hamnar i en krissituation. Professionell hjÀlp och stöd till nÀrstÄende under sjukhusvistelse Àr en viktig del i sjukvÄrden. Syfte: Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av stöd frÄn sjukvÄrdspersonal efter att en nÀra person drabbats av stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes.

MÄnga företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillrÀcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillrÀcklig förstÄelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero pÄ bristfÀllig kravinsamling. DÀrför har denna undersökning genomförts med tvÄ huvudsakliga syften:Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvÀrdera de valda teknikerna för kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts pÄ Expancel Produktkontroll, som Àr laboratoriet för kvalitetskontroll pÄ Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sÄdana som anses ska skapa större förstÄelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, hÀr kallad kravinsamling genom ?omvÀnd anvÀndarmedverkan?. De tekniker som anvÀndes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.