Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den enskilt största sjukdomen med dödlig utgÄng i Sverige, oavsett kön. Behandlingen mÄste pÄbörjas snabbt och sker oftast akut redan i ambulansen. Vid ankomsten till sjukhuset Àr avsikten att i första hand vidga det kranskÀrl som blivit tilltÀppt sÄ att cirkulationen kan ÄterstÀllas. Syfte: Syftet var att belysa hur erfarenheter av en genomgÄngen hjÀrtinfarkt kan pÄverka patienters liv och deras livsmening. Metod: En systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa respektive tvÄ kvantitativa.

Denna uppsats syftar till att utvÀrdera ljudmodaliteten i multigrÀnssnittsspelet Sightlence, genom att jÀmföra grÀnssnitten grafik mot det grafisk-auditiva grÀnssnittet. 16 personer har testats och intervjuats i en studie med mixed design. Kvalitativa och kvantitativa datum har anvÀnts för att kunna jÀmföra resultat och upplevelser i spelets tvÄ grÀnssnitt, och för att undersöka om förbÀttringar skulle kunna göras med avseende pÄ ljudets anvÀndbarhet i spelet.Resultaten visar att det inte finns nÄgra skillnader mellan de tvÄ grÀnssnitten vad gÀller prestation eller underhÄllningsvÀrde, vilka mÀttes kvantitativt. Det visade sig dock att kvalitativa data gav information om att majoriteten av deltagarna upplevde att det var mer underhÄllande att spela med ljud Àven om det inte upplevdes som prestationshöjande. Det framgick Àven att ljudet pÄverkade spelarna pÄ tvÄ olika sÀtt, nÄgra spelare ansÄg att ljudet gjorde spelet mer fÀngslande och att de blev mer fokuserad pÄ spelet, medan andra spelare sÄg ljudet som ett hjÀlpmedel som gjorde att de kunde fokusera visuellt pÄ nÄgot annat Àn spelet.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, pÄ en speciellt utformad förskola, ser pÄ förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen anvÀnder den specialdesignade gÄrden. Den aktuella förskolan har en stor naturgÄrd vilket mÄnga forskare anser vara den bÀsta miljön för barnen att vistas pÄ under den dagliga utevistelsen.Metoder som anvÀnds Àr bÄde av kvalitativ och av kvantitativ karaktÀr. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi anvÀnt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger pÄ den aktuella förskolan har fÄtt en enkÀt att besvara och dÀr igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren.Resultatet visar att pedagogerna upplever att gÄrden utgör en bra utemiljö för barn.

Uppsatsen handlar om att studera tvÄ fotbollsföreningars arbete med egna verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om vÀrderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll pÄ föreningsnivÄ. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försÀkra sig om att verksamheten bedrivs utifrÄn ett barnrÀttsperspektiv, granskas deras textdokument och tvÄ företrÀdare, en frÄn respektive förening, har ocksÄ fÄtt ge sin bild av förÀndringsarbetet i intervjuer. Studien Àr en jÀmförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen Àr induktiv. Grunden för materialet utgörs frÀmst av dokument frÄn de tvÄ föreningarna och de tvÄ övergripande förbunden, tvÄ kvalitativa samtalsintervjuer men ocksÄ av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen anvÀnds inte nÄgon generell och övergripande teori utan istÀllet anvÀnds olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin.

Arbetslöshet drabbar allt fler mÀnniskor och detta fenomen Àr ett stort samhÀllsproblem. De Àldres fotfÀste i arbetslivet Àr skört pÄ dagens arbetsmarknad. Ju Àldre man Àr desto svÄrare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om Àldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras sjÀlvbild som lÄngtidsarbetslösa. En av huvudfrÄgestÀllningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den Àldre arbetslöse har och den andra om den Àldre arbetslöses syn pÄ sig sjÀlv i egenskap av lÄngtidsarbetslös.Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgÄtt frÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

VÄrt examensarbetet handlar om huruvida verksamheten stÀmmer överens med lÀroplanen i en Ärskurs 1-2:a nÀr det gÀller etiska vÀrdegrundsfrÄgor. Vi har gjort kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och observationer. Det intervjuerna och observationerna visade Àr att det vÀrdegrundsarbete som skedde i klassrummet kunde kopplas till lÀroplanen, genom ett medvetet arbetssÀtt av lÀraren.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att öka förstÄelsen för hur bannerannonser skall utformas för att nÄ rÀtt mÄlgrupp. Delsyften bestÄr av att kartlÀgga bannerannonsmarknaden, identifiera vilka faktorer som pÄverkar utformningen av bannerannonser samt analysera hur en bannerannons nÄr rÀtt mÄlgrupp. Det Àr en explorativ studie dÀr empirimaterialet samlats in via kvalitativa intervjuer..

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola talar om utanförskap, krÀnkningar och mobbning. För att vi skulle uppnÄ vÄrt syfte med undersökningen utgick vi frÄn vÄra tvÄ frÄgestÀllningar: - Vad kan utlÀsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, krÀnkningar och mobbning? - Vad kan utlÀsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, krÀnkningar och mobbning? För att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar. Vi har kopplat vÄr empiriska studie till relevant litteratur och lÀroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, krÀnkningar och mobbning förekommer pÄ förskolan.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Revision innebÀr en granskning av Ärsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka gÄr ut pÄ att erhÄlla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget Àr planeringen dÀr vÀsentlighet och risk Àr centrala begrepp. VÀsentlighet Àr en förutsÀttning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehÄlla. Det finns bÄde kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hÀnsyn till vid en bedömning av vÀsentligheten.

Varje Är diagnostiseras cirka 10 000 mÀn med prostatacancer i Sverige. De negativa konsekvenserna som behandlingen av sjukdomen medför kan pÄverka mÀnnens livssituation pÄ olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva hur mÀn upplever sin livssituation efter behandling av prostatacancer. I litteraturstudien ingick tretton kvalitativa studier som analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med deduktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva med förÀndrad sjÀlvbild, Erektil dysfunktion ger kÀnslor av bitterhet och pÄverkar relationer; Inkontinens ger begrÀnsningar i dagligt liv och Att kÀnna otrygghet och finna strategier att hantera den.

Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.          De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.