Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som Àr av betydelse för den diagnostiserades vÀlmÄende. Det material som presenteras har genererats utifrÄn elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen Àr diagnostiserade med ADHD, lever i nÀra relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvÄrar för individen att leva upp till de krav och normer som förvÀntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande frÄn gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförvÀntningar som stÀlls pÄ den och spela en roll de inte trivs med i strÀvan efter bekrÀftelse och att kÀnna tillhörighet..

Bakgrund: Stroke Àr ett samlingsnamn som innefattar hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Sjukdomen innebÀr ett akut insjuknande som krÀver omedelbar vÄrd. Dessa personer fÄr mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. DÀrför Àr tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbÀttras med tiden. Sjuksköterskan Àr omvÄrdnadsansvarig pÄ strokeavdelningen.

Studien utgÄr frÄn en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under tvÄ Är (2012 - 2013). Filmerna har presenterats pÄ  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller pÄ LÀrportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrÄn ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som frÀmjade eller hindrade dem i deras motivations-och förÀndringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv anvÀndes Prochaska & DiClementes teori om förÀndringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet anvÀndes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.

Bakgrund: HIV och AIDS Àr en global sjukdom och finns spritt hos individer i stora delar av vÀrlden. I Sverige uppskattades 9400 personer vara bÀrare av HIV Är 2010. HIV/AIDS Àr en relativt nyupptÀckt sjukdom och tidigare studier visar att det finns en viss rÀdsla och osÀkerhet hos sjukvÄrdspersonal att vÄrda HIV/AIDS patienter. HIV/AIDS Àr ett laddat begrepp som ofta förknippas med rÀdsla, oro och Ängest men Àven avstÄndstagande, osÀkerhet och avsky för mÄnga individer i allmÀnhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva med hjÀlp av litteraturen hur HIV/AIDS patienter upplever bemötandet i form av attityder och beteenden i mötet med sjukvÄrdspersonal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄdana fall hur, yrkesverksamma inom teaterverksamhet ser pÄ och arbetar med begreppen ?helhetsupplevelse? och ?upplevelserum?. Vidare, huruvida de yrkesverksamma pÄ tre utvalda teatrar inom stockholmsomrÄdet, anvÀnder sig av ?rumslig design? som verktyg för att skapa förutsÀttning till en helhetsupplevelse för teaterbesökaren.För att nÄ en diskussion och slutsats har jag gjort kvalitativa intervjuer med marknadschefer, konstnÀrliga ledare och scenografer vid teatrarna. Jag har Àven sjÀlv besökt teatrarna vid ett tillfÀlle nÀr en förestÀllning Àgt rum för att analysera min egen upplevelse vid besöken.

Syftet med denna studie Àr att genom en dokumentanalys utröna hur Skolverket harutformat det nya Hantverksprogrammet, hur de har resonerat kring problem ochmöjligheter med APL, samt hur Skolverket definierar begreppet anstÀllningsbarhet.Undersökningen omfattar Àven en intervjustudie för att fÄ veta hur nÄgra av lÀrarna pÄhantverksprogrammet stÀller sig till samma frÄgor och vi jÀmför slutligen Skolverketsoch lÀrarnas uppfattningar. Mycket skiljde sig i synen pÄ den nya lÀroplanen, bÄdemellan vad Skolverket och skolorna ansÄg men ocksÄ mellan skolorna i sig. Den storaskillnaden vi hittade mellan skolorna var hur olika svÄrt de hade att fÄ tag i kvalitativaAPL-platser till sina elever. Detta verkade ha att göra med hur skolorna lÄg geografiskt,dvs. om de lÄg i storstadsregionen eller de mindre stÀderna.

Syftet med studien var att utvÀrdera vad tidigare klienter pÄ LenagÄrden HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som vÀrdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. UtvÀrderingsfrÄgorna utgick frÄn LenagÄrdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgÄngsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har anvÀnts som utgÄngspunkt för resultaatanalysen.UtvÀrderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vÀnlighet och respekt samt personalens kompetens ansÄgs vara vÀrdefulla faktorer i behandlingen. SjÀlva terapin och behandlingsmetoden ansÄgs av samtliga intervjupersoner vara givande.

HÀlsa och samhÀllsplanering Àr naturligt sammanlÀnkade. Strategier för att frÀmjahÀlsa och vÀlmÄende hos invÄnare i stÀder har dock varit olika genom tiderna. I denbyggda miljön Àr tillgÀnglighet, sÀkerhet och attraktiva miljöer tillsammans medtillgÄng pÄ arbete och stödjande sociala nÀtverk förutsÀttningar för att frÀmja hÀlsa. Idagens samhÀllsplanering kan begreppet blandstad ses som ett ideal. Studien avser attbelysa dagens stadsideal och stadsutveckling i förhÄllande till folkhÀlsa.

Denna studie undersöker anvÀndarvÀnligheten hos Bibblo.se, en bibliotekswebbsida dÀr 47 bibliotek i Norrbotten gemensamt gÄtt ihop och skapat en gemensam webbplats, utifrÄn fyra olika aspekter enligt exempelvis författarna Nielsen, Krug, Sundström m.fl: siddesign, innehÄllsdesign, webbdesign och interaktionsdesign. För att undersöka anvÀndarvÀnligheten hos Bibblo.se gjordes sex stycken anvÀndartester som följdes upp av kvalitativa intervjuer. AnvÀndartesterna gjordes med hjÀlp av ?tÀnka högt?-metoden (?think aloud?). AnvÀndartesterna och intervjuerna följdes upp av kvalitativa analyser.

Syftet med denna uppsats Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmĂ€lan om misstĂ€nkta övergrepp. Syftet Ă€r vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn pĂ„ att göra en anmĂ€lan och vad som sker dĂ€r efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda pĂ„ deras uppfattningar och tankar kring en anmĂ€lan till socialtjĂ€nsten. Vi har Ă€ven valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda pĂ„ hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem eftersom att mĂ„nga barn inte fĂ„r den hjĂ€lp de behöver.

MÄlet med den hÀr studien var att beskriva upplevelsen av att fÄ ett barn med Down Syndrom. Vi valde att anvÀnda oss av sjÀlvbiografier dÄ det inte har gjorts sÄ mÄnga kvalitativa studier inom detta Àmne i Sverige. VÄr kvalitativa innehÄllsanalys följer modellen: Att analysera berÀttelser (Friberg, 2006). Resultatet blev Ätta teman: Personalens pÄverkan i samband med förlossningen, ovisshet och oro vid den första misstanken, upplevelser i samband med beskedet, upplevelse av skuld, flykt och misslyckande, upplevelse av sorg och smÀrta, omgivningens reaktioner och pÄverkan, fördomar och oro inför framtiden och sÄ blev vardagen. Resultatet visar att nyblivna förÀldrar till barn med Downs Syndrom har ett stort behov av stöd frÄn omvÄrdnadspersonalen.

I Sverige drabbas ungefÀr 27 personer av hjÀrtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det Àr alltsÄ ca 10 000 mÀnniskor varje Är som fÄr plötsligt hjÀrtstopp utanför sjukhus. Det Àr av största vikt att behandling pÄbörjas sÄ fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det Àr svÄrt att förutsÀga vilka som kommer drabbas av hjÀrtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan trÀffa pÄ dessa patienter, oavsett arbetsplats, Àr det en fördel att veta hur hjÀrtstoppet pÄverkat patienten.

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjÀlp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmÀssiga kompetens. Den fria leken innebÀr att pedagogerna inte sÀtter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgÄr ifrÄn att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera hur Ätta barn och Ätta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och Àven vad den fria och den styrda leken innebÀr i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers Äsikter synliggörs.