I utemiljö finns det mÀngder av tillfÀllen att utöva matematik pÄ ett varierat och lekfullt sÀtt. Dessutom lÀmpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, nÄgot som Àr viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförstÄelse. Studiens syfte Àr att synliggöra hur nÄgra pedagoger pÄ förskola anvÀnder utomhusmiljö för att utveckla barnen förstÄelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklÀrande i förskola, utveckling och lÀrande, lek och lÀrande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes tvÄ kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna Àr överens om att det i utemiljö finns mÄnga möjligheter som stimulerar barns matematiska lÀrande. Det har ocksÄ visat sig att pedagogerna anser att matematiklÀrande Àr nÄgot som kommer omedvetet och den ingÄr i alla vardagssituationer.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas Ärsredovisningar pÄ Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utstrÀckning och varför. Vi bestÀmde oss för att göra tvÄ undersökningar och valde att anvÀnda oss av bÄde den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vÄr uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgÄngen gick vi igenom regleringen av redovisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur IFRS 3 och IAS 36 pÄverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill pÄverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet Àr Àven att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen Àr gjorda utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd pÄ data frÄn litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur internetanvĂ€ndares medvetenhet, uppfattningar och attityder kring övervakning pĂ„ internet ser ut. Övervakning i  form av insamling och kartlĂ€ggning av data, genom cookies. Metod och material: En kvantitativ enkĂ€tundersökning och kvalitativa djupintervjuer har genomförts. Huvudresultat: InternetanvĂ€ndare Ă€r medvetna om insamlingen, men inte om kartlĂ€ggningen, av data pĂ„ internet. Respondenterna och intervjupersonerna uppfattade och associerade cookies med personifierad annonsering, men reflekterade sĂ€llan över det.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jĂ€mförbara, begripliga och tillförlitligt framstĂ€llda. VĂ€rdering till verkligt vĂ€rde baseras pĂ„ marknadspriser frĂ„n en aktiv marknad för lika eller likartade tillgĂ„ngsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgĂ„ngsslaget föreslĂ„r IASB att företaget ska basera tillgĂ„ngsvĂ€rdet pĂ„ en bedömning av framtida kassaflöden som tillgĂ„ngen förvĂ€ntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden Ă€r en komplicerad process som innebĂ€r att en mĂ€ngd antaganden och bedömningar mĂ„ste göras.

Den hÀr studien analyserar fyra psykologiska och sociala faktorer i relation till arbetstillfredsstÀllelse och Älder hos omvÄrdnadspersonal inom Àldreomsorgen. De fyra faktorerna Àr: kvantitativa krav, kvalitativa krav, uppmuntrande ledarskap och rolltydlighet. Studien utfördes i en medelstor kommun i södra Sverige och 128 personer, undersköterskor och vÄrdbitrÀden, frÄn kommunalt Àgda och privatÀgda Àldreboenden deltog. För att mÀta generell arbetstillfredsstÀllelse utvecklades en skala som mÀter övergripande trivsel pÄ arbetet. De fyra faktorerna berÀknas med QPSnordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work), som mÀter psykologiska och sociala faktorer.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förÀndrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, frÄn det första mÀsterskapet i Rom 1960 till det senaste mÀsterskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehÄllsanalys sÄvÀl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien Àr att undersöka omfÄnget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förÀndrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien Àr att undersöka hur sprÄket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förÀndrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kÀnnetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgÄngen har författaren sökt finna gemensamma kÀnnetecken pÄ en god pedagog frÄn en mÀngdförfattare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger frÄn Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lÀrare och elev, utbildning ochfortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..

Att vÀnta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergÄngsperioderna i livet och innebÀr ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. DÄ graviditeten och förlossningen av nÄgon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istÀllet fÄ bÄde fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehÄllsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartlÀggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehÄllsanalysen av de kvalitativa studierna.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med mĂ€nniskor och dĂ„ Ă€r det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering pĂ„verkar oss mĂ€nniskor. ÄmnesomrĂ„det Ă€r valt dĂ„ vi anser oss sjĂ€lva ha bristfĂ€llig kunskap inom omrĂ„det. Syfte: Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall pĂ„ förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet Ă€r Ă€ven att ge exempel pĂ„ hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har anvĂ€nt Ă€r kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur IFRS 3 och IAS 36 pÄverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill pÄverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet Àr Àven att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen Àr gjorda utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd pÄ data frÄn litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrÄn en etnografisk och kvalitativ stÄndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom omrÄdet har lÀnge prÀglats av ett kvantitativt förhÄllningssÀtt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av tvÄ studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhÄllningssÀtt för hur forskning kring SA kan bedrivas. UtgÄngspunkten för detta försök Àr teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslÄr studien av mÀnsklig kognition i ett större sammanhang dÀr hjÀrna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att det finns stöd för anvÀndningen av DC dÄ utifrÄn dessa teorier uppstÄr möjligheten till att studera andra aspekter och förhÄllanden kring SA.