Sammanfattning saknas..

Det övergripande syftet för denna studie Àr att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhÀllsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillÀmpning pÄ GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart krÀver det enkvalitativ analys av hur mÀnniskor utanför det hÀrskande narrativet faktiskt anvÀnder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella mÀn i Stockholm upplever och anvÀnder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella mÀn bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan anvÀndas för att visualisera maktförhÄllanden ochkritiskt utmana det hÀrskande narrativet.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tvÄ verksamma lÀrare i Ärskurs ett kan arbeta med lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lÀrarna har olika teoretiska utgÄngspunkter vid planeringen av undervisningen. UtifrÄn arbetets resultat dras tvÄ slutsatser, nÀmligen att tvÄ verksamma lÀrare lÀgger upp sin lÀs- och skrivundervisning pÄ olika sÀtt, vilket leder till att de anvÀnder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen Àr ocksÄ att lÀrarna tillÀmpar de svenskÀmnesdidaktiska frÄgorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

 Nyföretagandet Àr en viktig del i det svenska nÀringslivet, men vid en tillbakablick visar statistiken att de flesta företag som försatts i konkurs Àr övervÀgande nystartade företag. Bankens kreditgivare mÄste till följd av detta göra en noga bedömning av det nya företagets framtida kreditvÀrdighet. Kvalitativa faktorer som person och affÀrsidé sÀtt i fokus vid kreditbedömning av nystartade företag. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i en deduktiv ansatsoch genom en kvalitativ undersökning visar studien pÄ att det finns skillnader i kreditgivares bedömning som beror pÄ erfarenhetslÀngd samt ortens storlek dÀr banken Àr belÀgen. .

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i lÀromedel för historieundervisning. Vi har Àven undersökt om och i sÄ fall hur lÀrarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna sjÀlva tycker Àr viktig. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning riktad till eleverna i tvÄ klasser i Ärskurs 7 pÄ RosengÄrdskolan i Malmö och till tvÄ klasser i Ärskurs 3 pÄ Latinskolan i Malmö, men Àven pÄ tvÄ olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen bestÄr av intervjuer med tvÄ yrkesverksamma lÀrare, varav en erfaren historielÀrare pÄ Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielÀrare pÄ RosengÄrdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen Àr en lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn lÀromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vÄrt arbete Àr: 1. Att man inte nÀmner speciellt mycket om Mellanösterns historia i lÀromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av VÀsterlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia Àr viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lÀrare i mÄn av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur IFRS 3 och IAS 36 pÄverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill pÄverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet Àr Àven att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen Àr gjorda utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd pÄ data frÄn litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

I utemiljö finns det mÀngder av tillfÀllen att utöva matematik pÄ ett varierat och lekfullt sÀtt. Dessutom lÀmpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, nÄgot som Àr viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförstÄelse. Studiens syfte Àr att synliggöra hur nÄgra pedagoger pÄ förskola anvÀnder utomhusmiljö för att utveckla barnen förstÄelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklÀrande i förskola, utveckling och lÀrande, lek och lÀrande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes tvÄ kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna Àr överens om att det i utemiljö finns mÄnga möjligheter som stimulerar barns matematiska lÀrande. Det har ocksÄ visat sig att pedagogerna anser att matematiklÀrande Àr nÄgot som kommer omedvetet och den ingÄr i alla vardagssituationer.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.