MÄlet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och dÀrmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utlÀsa ett medelvÀrde pÄ 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansÄgs viktigast var att personen hade lÀtt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons pÄverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfÀlle med olika egenskaper efterfrÄgade.

Syftet Àr att beskriva och analysera styrning med budget och finansiella nyckeltal i ett energiföretag samt hur denna styrning kompletteras med icke-finansiella nyckeltal. VÄr uppsats Àr en fallstudie pÄ ett företag, Sydkraft Gas AB. Vi har anvÀnt en kvalitativ ansats. Vi har dragit slutsatserna, utifrÄn vÄr genomförda fallstudie, att strategin ligger till grund för budgeten och de icke-finansiella nyckeltalen. Den decentraliserade organisationen har bidragit till att budgeten har kommit att bli det huvudsakliga styrmedlet.

Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hÀnsyn till uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har i parternas bokföring redovisats enligt samma principer som hyresavtal. Numera skall ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller som ett operationellt leasingavtal enligt RedovisningsrÄdets rekommendation RR 6 (juni, 1995). Rekommendationen (RR 6) skall tillÀmpas för bokslut med rÀkenskapsÄr som pÄbörjas fr.o.m. den 1 januari 1997, men kan vara svÄr att tolka i olika avseenden.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjÀnster har blivit alltmer komplexa under Ären. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag mÄnga olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, lÀggs mer ansvar pÄ individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsÀtter att konsumenten Àr vÀl informerad och tar rÀtt beslut.

Bakgrund och problem:IntÀkter utgör ofta den största posten i företags finansiella rapporter och Àr dÀrför en central del irapporteringen. NÀr man studerar ett företag och dess utveckling över tid brukar intÀktsposten vara avstort intresse. Det Àr dock en post som Àr starkt förknippad med bedömningar och i samband medredovisningsskandaler har ofta intÀktsredovisningen varit omtvistad. I mÄnga fall dÀr det finnsbedömningar finns det utrymme för manipulation. MÄnga av redovisningsskandalerna hÀrstammar i attföretagen har en felaktig intÀktsredovisning.Syftet:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de valda företagen redovisar intÀkter för fastpriskontrakt somstrÀcker sig över mer Àn ett rÀkenskapsÄr.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvÀrda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags sjÀlvbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhÄllanden som servicearbetaren Àr verksam under. Studien behandlar bland annat frÄgor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svÄrdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur förestÀllningar om Älder pÄ ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera de redovisningsansvarigas Äsikter angÄende fair-value redovisning av finansiella instrument och de principiella förÀndringar som detta innebÀr. Studien baseras pÄ en teoretisk diskussion med hjÀlp av utvald litteratur och artiklar frÄn olika tidskrifter. VÄr analys baseras pÄ en enkÀtundersökning. Genom att jÀmföra de diskussioner vi fört kring fair-value med resultatet frÄn vÄra enkÀter, har vi gjort en analys av de redovisningsansvarigas Äsikter. P.g.a en lÄg svarsfrekvens, ca 13 %, kunde vi inte uttala oss generellt.

De fyra svenska storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och vÀrderas internationellt. VÀrderingarna grundas pÄ bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt vÀrderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden pÄverkas av den vÀxande internationella konkurrensen och bankerna mÄste dÀrför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel Àr att utifrÄn den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulÀrt angreppssÀtt pÄ produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulÀra teorins eventuella tillÀmpbarhet.

Titel: IFRS / IAS ?bĂ€ttre redovisningsrekommendationer? Ur finansanalytikernas synvinkel.Ämne: FöretagsekonomiFörfattare: Ann Berner, TherĂ©se HenningssonHandledare: Fredrik LjungdahlProblemformulering: Anser finansanalytikerna att det Ă€r lĂ€ttare att bedöma ett företag nu jĂ€mfört med tidigare redovisningsrekommendationer?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att utforska om finansanalytikerna anser att de finansiella rapporterna, för börsnoterade företag, har blivit mer anvĂ€ndbara efter övergĂ„ngen till IFRS/IAS regelverk. Metod: Arbetet utgĂ„r frĂ„n IASB:s kvalitativa egenskaper och finansanalytikers Ă„sikter om införandet av IFRS/IAS regelverk, nu tvĂ„ Ă„r senare via e-postenkĂ€ter. Dessa enkĂ€ter undersöks statistiskt för att kunna presentera kvalitet.Nyckelord: IFRS/IAS, Finansanalytiker, JĂ€mförbarhet, Tillförlitlighet samt Trueblood-rapporten. Resultat: PĂ„ grund av den lĂ„ga svarsfrekvensen Ă€r det ej möjligt att generalisera och varken bekrĂ€fta eller förkasta vĂ„ra hypoteser..

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegrÀnsad IFRS och att ta reda pÄ om reglerna Àr lÀmpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgÄngspunkt för studien. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. LÀmpligheten med lagbegrÀnsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrÄgasÀttas pÄ flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillÀmpa reglerna..

Syftet med studien Àr att tolka tvÄ olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hÀnsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet Àr insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med tvÄ revisorer och tvÄ ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder pÄ att de subjektiva bedömningar företagen har fÄtt frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvÀrdet verkligen uppskattas till verkligt vÀrde. Ett resonemang vi misstÀnker skapar svÄrigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

Syftet med mitt arbete Àr att stÀlla det transformativa ledarskapet syn pÄ egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare mÄste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det Àr mer önskvÀrt med ett transformellt ledarskap och att det gÄr bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av mÀn och kvinnor, visade sig vara tvÀrtom att det var mÀnnen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det Àr dÀrför viktigt att ha kunskap om och förstÄelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebÀr att det redovisade resultatet avsiktligt pÄverkas i en för företaget önskvÀrd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i bÄde öppna och dolda taktiska ÄtgÀrder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan vÀlja det redovisningsalternativ som passar dem bÀst.