En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

This study is based on an ongoing debate regarding the Stockholm Stock Exchange, which centers around the possible abolition of quarterly reports. The purpose of this paper is to contribute to this debate by examining how the relationship between financial reports and stock price correlates. The study's methodological approach is based on the Capital Market Research frame-work in which an ERC model and an extended model are used to measure the relationship. Three hypotheses were formed to categorize the direction of the study, these categorizations treats the differences in impact between quarterly and annual reports on stock price, as well as differences in impact as a casual effect of company size and seasonal sensitivity. The results of the study show that quarterly reports have a stronger impact on the share price than annual reports.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning om vilken effekt som övergÄngen frÄn miljöbonus till elcertifikat orsakar pÄ deras finansiella risk. Syftet med denna uppsats Àr att bland vindkraftens elproducenter undersöka vilka effekter som kreeras av den finansiella riskens förÀndring nÀr miljöbonus successivt försvinner och ersÀtts av ett elcertifikatsystem. Uppsatsens syfte undersöktes genom att intervjua 30 respondenter via telefon. Vindkraftsproducenternas uppfattning Àr att övergÄngen frÄn miljöbonus till ett elcertifikatsystem orsakar en ökad finansiell risk vilket beror pÄ tvÄ faktorer som pÄverkar den kortsiktiga och den lÄngsiktiga finansiella risken. Dessa faktorer Àr informationsbrist om elcertifikatmarknadens utbuds- och efterfrÄgekurva samt volymvariationer i elproduktionen.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

Studiens syfte Àr att, pÄ den amerikanska marknaden, undersöka vilka publika finansiella nyckeltal som pÄverkar ett företags lÄngsiktiga kreditbetyg. Studien Àmnar Àven, i samma kontext, utreda hur nyckeltalen förhÄller sig till varandra. Den teoretiska referensramen bestÄr av tidigare forskning och som metod har en multipel linjÀr regressionsmodell anvÀnts. Empirin Àr baserad pÄ företag pÄ amerikanska S&P 500. Slutsatsen Àr att det med 8 finansiella nyckeltal Àr möjligt att förklara ca 65 % av ett kreditbetyg..

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jĂ€mförbara? Det Ă€r frĂ„gan jag stĂ€llt mig i syfte att skapa förstĂ„else för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jĂ€mförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, dĂ€r ett systemsynsĂ€tt tillĂ€mpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jĂ€mförbara. Stora skillnader existerar, bĂ„de kring vilka nyckeltal som presente-ras, vad de kallas och hur de berĂ€knas. Finansiella nyckeltal kan sĂ„ledes inte anses vara anvĂ€ndbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig pĂ„ analyser av bankernas presenterade finansiella nyckel-tal, resultat- och balansrĂ€kningar, Ă€garstrukturer och börskurser. Grunddata har hĂ€mtats frĂ„n bankernas Ă„rsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, frĂ„n Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jĂ€mförbara? Det Ă€r frĂ„gan jag stĂ€llt mig i syfte att skapa förstĂ„else för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jĂ€mförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, dĂ€r ett systemsynsĂ€tt tillĂ€mpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jĂ€mförbara. Stora skillnader existerar, bĂ„de kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de berĂ€knas. Finansiella nyckeltal kan sĂ„ledes inte anses vara anvĂ€ndbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig pĂ„ analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansrĂ€kningar, Ă€garstrukturer och börskurser. Grunddata har hĂ€mtats frĂ„n bankernas Ă„rsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, frĂ„n Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka vÀrden ett konsultbolag bör kommunicera, för att attrahera entreprenörer i etablering- och uppstartsfasen. Metod: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genom för vÄr uppsats relevanta respondenter. SekundÀrdata har frÀmst baserats pÄ vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur. Teoretiska perspektiv: Vi har baserat vÄr teori utifrÄn relationsmarknadsföring, image och imageförÀndringsteori och Àr kompletterad med konsult-klientrelationsteori samt teori rörande entreprenörers behov och personliga egenskaper. Empiri: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med Malmö Nyföretagarcentrum, professorn i entreprenörskap Hans Landström samt entreprenörer i etablerings- och uppstartsfasen.

Denna uppsats undersöker de operativa och finansiella konsekvenserna hos skadeförsÀkringsbolag efter förvÀrv genom en fallstudie av Codan A/S:s förvÀrv av Trygg-Hansa FörsÀkringsaktiebolag (publ) och Sampo Oyj:s förvÀrv av If SkadeförsÀkring Holding AB (publ). Genom att utreda mÄlbolagens operativa och finansiella stÀllning före och efter transaktionerna och jÀmföra deras utveckling med ett jÀmförelsebolag och branschen i övrigt företas sedan en analys avseende de konsekvenser transaktionerna haft..

Detaljhandeln Àr en bransch i stÀndig utveckling och konkurrensen blir allt hÄrdare. För att en butik ska överleva krÀvs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bÀsta Àr viktigt och det gÀller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid Àr förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen anvÀnder sig av mÄl och prestationsmÄtt, frÀmst av finansiell karaktÀr, och icke-finansiella mÄl och mÄtt kommer i skymundan. Inom detaljhandeln Àr dock icke-finansiella mÄl och mÄtt, sÄsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.