Bakgrund & Problem: SOX Àr en lagstiftning i USA som uppkom som ett svar pÄ de finansiella företagsskandaler som uppstod i landet i början pÄ 2000-talet. Denna lagstiftning kom till med syfte att ÄterstÀlla investerares förtroende för finansmarknaderna och kom att pÄverka alla företag som har vÀrdepapper pÄ den amerikanska finansmarknaden. DÀrmed berördes Àven en del svenska företag. Vi har dock mÀrkt av att flertalet av dessa företag nu har valt att lÀmna den amerikanska börsen. SOX har fÄtt utstÄ mycket kritik sedan det infördes med tanke pÄ det komplicerade regelverk det Àr, det ökade ansvar ledningen har fÄtt och de ökade kostnader det har inneburit för företag att implementera.Syfte & FrÄgestÀllning:Med bakgrund av problemdiskussionen vill vi undersöka hur företag i Sverige uppfattar SOX.

I detta examensarbete undersöks lÀrarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete Àr att undersöka vilka egenskaper eleverna pÄ gymnasieskolan anser att en lÀrare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom anvÀnts Àr en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i Ärskurs tre pÄyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter har anvÀnts och analyserats i arbetet.LÀraren har en stor betydelse för eleverna och lÀraryrket Àr ett mÄngfasetterat yrke. Som lÀrare bör detskapas en god relation och lÄta eleven fÄ en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

De senaste 50 Ären har man strÀvat efter att förbÀttra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmÀngd. Under den hÀr tiden har mjölkavkastningen per ko mer Àn fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hÀlsoproblem samt en minskande livslÀngd hos de moderna mjölkkorna. För att fÄ lönsamhet i mjölkproduktionen krÀvs det att mjölkkon stannar kvar lÀnge i besÀttningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon fÄr en lÄng livslÀngd och hög produktion kan man anvÀnda i sitt avelsarbete för att förbÀttra hÄllbarheten pÄ sina mjölkkor. Informationen om livslÀngd Àr ej tillgÀnglig pÄ unga djur eftersom det Àr en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en sÀker avelsvÀrdering för den egenskapen fördröjs.

Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsÀttare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter Àr utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer bÄde kunskap om hur standarder tillÀmpas och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att pÄverka företagets redovisade resultat i en sÄdan riktning som gynnar dem sjÀlva och/eller företaget, vilket innebÀr att de har incitament att tillÀmpa earnings management.Ett sÀtt att tillÀmpa earnings management Àr genom att anvÀnda vissa tillgÄngar och skulder pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte behöver visas upp i balansrÀkningen. BalansrÀkningen Àr en del av den rapport över företagets finansiella stÀllning som företagsledningen sammanstÀller och som sedan ligger till grund för vÀrdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och lÄngivare. Dessa intressenter fÄr dÄ inte alltid fÄr se den rÀtta bilden av företaget, snarare en bild som Àr justerad för att visa upp det bÀsta möjliga, informationen och rapporten Àr inte transparent.

Bakgrund och problem: Den pÄgÄende finansiella krisen och lÄgkonjunkturen drabbar idag de flesta lÀnder och branscher. En bransch som drabbas nÀr företag och privatpersoner blir alltmer kostnadsmedvetna Àr hotellbranschen. Företag inom hotellbranschen har i stort sett sedan lÄgkonjunkturen i början av 1990-talet haft en positiv utveckling. NÀr sÀmre tider stundar kan det antas att ekonomistyrningen förÀndras i de olika företagen. Författarna intresserar sig hur hotellen tacklar de problem som den rÄdande finansiella krisen för med sig och vilka anpassningar och förÀndringar som mÄste göras av budget och budgetprocessen.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar sÀkerligen att de flesta av dina klÀder har producerats i Asien. En region dÀr flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska lÀnder komma att synas pÄ etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. MÄnga lokaliseringsbeslut börjar dÀremot i fel Ànde med leverantörsutvÀrderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstÄ vid outsourcing av produktion.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersÀttningssystems utformning och de anstÀllda och ledningens beteende Àr sedan lÀnge kÀnt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus pÄ de enorma bonusar som betalats ut till anstÀllda pÄ banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att bÄde minska de risker som Àr förknippade med vissa typer av rörliga ersÀttningssystem och för att tillgodose den allmÀnna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersÀttning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 dÀr Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmÀnna rÄd gÀllande rörlig ersÀttning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som Àr ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna frÄn finansbranschen har till stora delar varit negativa. MÄnga anser att regleringen Àr ett spel för galleriet med en vÀldigt liten reell verkan pÄ att stÀvja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har pÄ ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjÀlp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen Àr en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. BostadsomrÄdets vuxna Àr viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i nÀrmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Bankerna har ett stort ansvar i samhÀllets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar bÄde lÄntagare och lÄngivare. Banker sÄvÀl som vÀrdepappersinstitut mÄste noggrant kunna berÀkna och bedöma sin riskexponering för att pÄ sÄ sÀtt kunna gardera sig mot riskerna genom att hÄlla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt fÄ en finansiell stabilitet i samhÀllet infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gÀllande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket Àr en förfinad, mer individanpassad version av föregÄngaren Basel I.

Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.

Under höstterminen 2010 praktiserade jag pÄ Botkyrka kommun dÀr man under Är 2011 skulle starta upp ett nytt intranÀtprojekt. Det var förutbestÀmt att intranÀtet skulle vara rollbaserat, men det var oklart hu anvÀndarrollerna skulle tas fram. Den tidigare forskning som finns pÄ omrÄdet intranÀt föresprÄkar behovsanalyser och processkartlÀggning men ingen specifik metod för framtagandet av anvÀndarroller för ett rollbaserat intranÀt.Syftet med uppsatsen Àr att testa processkartlÀggning av kommunikationsprocesser och informationsflöden som metod för att ta fram ett ramverk för anvÀndarroller för ett rollbaserat intranÀt. UtifrÄn syftet valdes hermeneutikens förhÄllningssÀtt för att ta hÀnsyn till individens tolkning av verkligheten. För att tillÄta individens tolkning utan att jag som forskare pÄverkade verkligheten anvÀnde jag mig av den induktiva metodansatsen.

Studiens syfte Àr att undersöka vad mÀnniskor tÀnker kring hur en kvinnlig förebild bör vara. Genom en kvantitativ ansats har jag undersökt vilka egenskaper man i första hand framhÄller att en kvinnlig förebild bör ha. Som komplement till den kvantitativa delen och för att kunna exemplifiera och fördjupa, har jag genomfört enskilda intervjuer och fokusgruppintervjuer. De frÄgestÀllningar jag har valt Àr: Vilka egenskaper tas upp dÄ kvinnor och mÀn beskriver sin bild av en kvinnlig förebild? Skiljer sig svaren Ät med avseende pÄ kön och generation? Om det finns skillnader, kan dessa kopplas till de ideal och normer som varit rÄdande under olika decennier frÄn svenskt 1930-tal och framÄt? Hur kan ett resonemang kring den kvinnliga förebildens roll i dagens samhÀlle se ut? Jag har Àven undersökt vilka kÀnda kvinnliga förebilder vi framhÄller som bra förebilder.

Vid utveckling av datoriserade informationssystem Àr kvaliteten och dÀrmed kostnaden pÄ slutprodukten i hög grad beroende av hur vÀl man har lyckats att realisera kundens krav och önskemÄl pÄ det tÀnkta systemet. För att kunna realisera kundens krav mÄste först de krav som kunden har pÄ systemet komma till kÀnnedom för utvecklaren. Kunden Àr inte heller alltid förmögen att stÀlla samtliga krav dÄ han eller hon inte vet vad som Àr möjligt att krÀva av systemet. Som stöd för utvinningen av kundkrav finns ett antal olika metoder och ansatser. Samtliga av dessa metoder har dock brister och begrÀnsande egenskaper som pÄverkar deras effektivitet för att utvinna samtliga kundkrav för ett tÀnkt informationssystem.Den metod som kritiskt analyseras i denna studie Àr prototyping.

?Högfrekvenshandel har de senaste Ären vÀxt till att bli en betydande kraft pÄ de finansiella marknaderna och sÄledes Àven fÄtt mycket medial uppmÀrksamhet. Den hÀr medieuppmÀrksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 dÄ "Flash-krashen" intrÀffade pÄ Dow Jones indexet i New York och pÄverkade marknader över hela vÀrlden.VÄr avsikt med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angÄende ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer pÄ marknaden.VÄra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig sÄ stora negativa effekter som media mÄlar upp, och att den forskning som gjorts pÄ Àmnet indikerar att handeln frÀmst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar Àven dagens regleringssituation och analyserar de förslag pÄ ÄtgÀrder som har lagts fram pÄ EU-nivÄ. VÄr analys visar att mÄnga av de förslag som diskuteras Àr direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gÀllande tillsyn och övervakning..