Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnÄ de egenskaper som karaktÀriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall anvÀndandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie pÄ Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. SekundÀrdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service HÄkan Viberg har genomförts. Analysen visar pÄ att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, Àven om vissa skillnader har kunnat identifieras.

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mÄtt av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgÄng eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och dÀrmed tillÀmpning av rekommendationerna skiljer sig Ät kan jÀmförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvÄras.FrÄgestÀllningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer pÄverkar hur företag inom lÀkemedelsbranschen vÀljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var gÄr grÀnsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns nÄgra samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka Àr dÄ dessa samband?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur företag inom lÀkemedelsbranschen vÀljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta pÄverkar jÀmförbarheten mellan företagens Ärsredovisningar.Metod: För att besvara syftet har frÀmst primÀrdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga pÄ företag inom lÀkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundÀrdata granskats dÄ företagens Ärsredovisningar analyserats utifrÄn utvalda variabler. SekundÀrdata har Àven utgjorts av relevant litteratur och rapporter.Slutsatser: OsÀkerheten i utfallet av forskningsprojekten Àr den frÀmsta faktorn som pÄverkar hur företag som producerar lÀkemedel vÀljer att redovisa utvecklingsutgifter.

Uppsatsen behandlar livsmedelsförpackningens pÄverkan pÄ konsumenten vid köp av livsmedel samt konsumentens syn pÄ förpackningens egenskaper med utgÄngspunkt i allmÀnna teorier rörande förpackningar, innovationer och konsumentbeteende..

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat vÀrlden. Det blev turbulens pÄ den finansiella kapitalmarknaden vilket Àven har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, KrisÄtgÀrder och LÀrdomar) som sedan jÀmförs med hur bankerna har agerat.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Uppsatsens titel: Institutionella Ă€gares syn pĂ„ icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, HĂ„llbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella Ă€gare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvĂ„delat syfte. För det första kartlĂ€gger vi i vilken utstrĂ€ckning institutionella Ă€gare tar hĂ€nsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hĂ„llbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hĂ„llbarhetsredovisning kan förĂ€ndras för att bĂ€ttre tillgodose de institutionella Ă€garnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns nĂ„gon befintlig fullstĂ€ndig teori inom det studerade omrĂ„det.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna LÀrosÀte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgÄng till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sÀllan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som Àr det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

Det mest anvÀnda sÀttet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete Àr att anvÀnda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag Àr att uppmuntra de anstÀllda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter nÄgot utöver de vanliga. Men frÄgan Àr om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivÄn med hjÀlp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka tvÄ olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen Àr baserad pÄ elva intervjuer, fyra av intervjuerna Àr genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för och kunskapen om vÀrdet av personliga egenskaper som en del av det mÄngfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning Àr andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp Àr alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansÀttning vilket blir allt viktigare nÀr samhÀllet utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav pÄ formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivÄn stiger. TillgÄngen pÄ kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger pÄ att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de Àr viktiga.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning dÄ nystartade företag ofta har problem med att fÄ tillgÄng till finansiella resurser. Kreativa företag kan pÄ olika sÀtt fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser utan att synligt belasta balansrÀkningen vilket inom forskningen givits benÀmningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebÀr att företagare kan fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser genom att anvÀnda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nÀmligen Àgarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Bakgrund: Kraven pÄ redovisad finansiell och icke-finansiell informationen har ökat, vilkethar skapat behovet av ett nytt rapporteringsverktyg som tillhandahÄller bÀttre resultat vidredovisning av information. Ramverket integrerad rapportering, , framtogs Är 2010 avIIRC med mÄlet att skapa ett universellt och enhetligt ramverk. PrestationsmÀtning speglaroftast företagets finansiella och icke-finansiella information och Àr Àven en adekvat del avramverket.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om företag uppfyller prestationskriteriet i sinÄrsredovisning för 2013 utifrÄn ramverket integrerad rapportering och ger en tydligpresentation av den finansiella och icke-finansiella informationen, i dem utvaldamultinationella svenska företagen. Vidare syftar uppsatsen till att pÄvisa hur företagenrapporterar indikatorerna samt hur redovisningen av indikatorerna skiljer sig Ät Är 2009respektive 2013.AvgrÀnsning: Dem valda företagen Àr inte avgrÀnsade utifrÄn ett branschperspektiv, istÀlletupprÀttades tvÄ kriterier. Företagen skall vara listade pÄ OMSX30, vilket innebÀr att allaföretag Àr börsnoterade.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan lÀnder vÀrlden över blir det allt viktigare att kunna jÀmföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jÀmförbarhet varit krav pÄ börsnoterade företag att följa IFRS, vars mÄlsÀttning Àr att skapa en redovisning som Àr jÀmförbar och harmoniserad pÄ global nivÄ. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades dÄ krav pÄ riskupplysningar inte var tillrÀckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt pÄ banksektorn Àn andra branscher, dÄ bankernas totala tillgÄngar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhÀllet och en koppling till alla individer pÄ ett eller annat sÀtt.VÄr studie syftar till att undersöka hur banker pÄ den svenska bankmarknaden lÀmnar riskupplysningar enligt kraven frÄn IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jÀmförelse med de utlÀndska bankerna.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom Ätta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. VÄr teoretiska referensram tar utgÄngspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhÄllande som rÄder mellan kvinnor och mÀn. I den teoretiska referensramen tar vi Àven upp organisationsteorin utifrÄn Wahl, Alvesson och Due Billing, dÀr kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet frÄn vÄr studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella pÄverkan pÄ företagens finansiella riskhantering. LÀsaren ska ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering mÄhÀnda har förÀndrats.I denna studie har det framkommit att företag bÄde i Kalmar, Emmaboda och BorÄs inte i nÄgon större utstrÀckning pÄverkats av den finansiella krisen som rÄdde mellan 2007-2010. Det som har skett i tvÄ av företagen Àr en ökad intern kontroll och ökad krav vad gÀller kontroll av kontroller för att pÄ sÄ vis minimera risk för företagets intressenter. SÄledes har en viss pÄverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas instÀllning till finanskrisens 2007-2010 pÄverkan har varit att de inte har förÀndrat sitt dagliga arbete nÀmnvÀrt som följd av krisen..

Examensarbetet studerar möjligheterna att anvÀnda en statisk cross hedge för att prissÀkra etanol. Situationen som analyseras Àr hÀmtad frÄn LantmÀnnen Agroetanol. Agroetanol Àr Sveriges största producent av etanol och driver den första anlÀggning i Sverige dÀr vete omvandlas till etanol. AnlÀggningen Àr Sveriges största och byggs för nÀrvarande ut sÄ att kapaciteten kommer under Är 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset pÄ spannmÄl har stigit dramatiskt under Är 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit nÄgot.