Denna undersökning syftar till att skapa större förståelse för hur specialläraren och specialpedagogen önskar samverka med svenskläraren i arbetet med att optimera läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Ämnet avgränsades till elever på högstadienivå, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. Två informanter, en speciallärare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick från det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallärarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svenskläraren härstammar från två skilda pedagogiska perspektiv..

Varierat arbetssätt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lära. Oftast är matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfälle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlärningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lärare att i det laborativa matematiska arbetssättet utomhus använder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete.

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort på två olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrån vårt syfte.

Syfte: Vårt syfte är att, med två teoretiska ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bättre förståelse för servicemötet som fenomen.Frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggäst? - Hur kan ett dramaturgiskt perspektiv tänkas förtydliga bilden och underlätta förståelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - På vilket sätt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förståelse för servicemötet?Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats där kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vårt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden är bäst lämpad för vår undersökning då vårt syfte är att nå en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: Förväntningar på service och kvalitet förändras under servicemötets gång. Subjektiva uppfattningar och föreställningar ger servicemötet ett innehåll av spontanitet och individuella krafter. Vår studie visar att på liknande sätt som gästen tar med sig föreställningar och förväntningar tar även personalen med sig föreställningar och förväntningar till servicemötet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur lärare tänker i sina bedömningar av elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter har varit tidigare forskning inom ämnet, samt gällande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Utifrån underökningen har vi dragit slutsatsen att lärarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrån deras behov och att flera olika faktorer vägs in i bedömningen..

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Logistikfördjupning,2FE02E,VT 2011Författare: Ensar Dokaj, Mattias Klasson & Rawa NouriHandledare: Helena ForslundExaminator: Åsa GustafssonTitel: Möjligheterna till reducering av kapital i lager hos Företag XFöretagspresentation: Företaget X är beläget i södra Sverige och har för närvarande10 anställda och med en omsättning på cirka 20 miljoner kronor.Bakgrund/problemdiskussion: Logistiken har blivit allt viktigare för företagslönsamhet där kunder kräver snabba leveranser och hög tillgänglighet på artiklarna.Företaget X köper i dagsläget in färdiga artiklar vilka benämns tradingartiklar, dessabinder kapital i ett färdigvarulager fram tills artikeln skickas till kunden.Företaget vill se över möjligheten till att reducera kapitalbindningen i lager förtradingartiklarna.Syfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter det finns till en reducering avkapitalbindning i lager för företagets tradingartiklar. För att kunna uppnå detta ärdelsyftena att identifiera företagets kapitalbindning i lager och lagertillgänglighetenför företagets tradingartiklar.Metod: Uppsatsens undersökningsdesign har varit en fallstudie. Studien har haft ettdeduktivt angreppssätt utefter ett positivistiskt synsätt. Forskningsmetoden har varitförlagd på en mer kvantitativ metod, men kvalitativa forskningsmetoder har ocksåtillämpats. Datainsamlandet har skett genom primär- och sekundärdata.

Arbetet behandlar Single Sign-On och två-faktorsautentisering inom hälso- och sjukvården. Syftet med rapporten är att undersöka eventuella utmaningar samt de möjligheter som ges vid införandet av Single Sign-On och två-faktorsautentisering i förhållande till nuvarande autentiseringsmetod. För att besvara rapportens forskningsfråga har kvalitativa forskningsintervjuer tillämpats. Även en enkätundersökning har genomförts för att få användarnas åsikter. Resultatet påvisar att en Single Sign-On tillsammans med två-faktorsautentisering uppfyller de säkerhetskrav som ställs mot hälso- och sjukvården samtidigt som det dagliga arbetet underlättas för vårdpersonalen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda på vilken inställning sjuksköterskor har till användandet av modifierad Nortonskala i patientvården samt hur den tillämpas och dokumenteras. Sju sjuksköterskor verksamma vid ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Resultatet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys där två huvudteman och sex underteman utvecklades. De huvudteman som utvecklades var inställningen till modifierad Nortonskala samt dokumentation av modifierad Nortonskala. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att modifierad Nortonskala är ett bra riskbedömningsinstrument, men att den ibland upplevs som en belastning..

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition..

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i bildämnet bedömer och betygsätter sina elevers arbete och vilka attityder och förhållningssätt de har till läroplanen. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin om kunskap och lärande. Studiens empiri består av två kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två bildlärare. Resultatet har analyserats tematiskt enligt bricolagemetoden. Analysen av resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan hur dessa lärare bedömer och betygsätter sina elever samt deras syn på läroplanen.

The subject of this essay is the target audience consisting of males in the ages of 25-40 living inStockholm with academic background. The main subject is to describe the target audience in awider perspective and to look at their social media habits and see if there are any differencesbetween the younger and older half of the target audience and to compare the results with theoryabout generation x and y. The split of the target group is made in the middle of the target age rangeso the two subgroups consists of informants in the age of 25-32 and 33-40. The study will beconducted through semistructured qualitative interviews. The aim of the study is to see if there areany differences in social media habits and some basic values between the two subgroups..

I detta examensarbete presenterar vi vår kvalitativa studie kring fenomenet motivation och motivationsarbete i skolan utifrån ett lärarperspektiv. Fokus i studien är vad verksamma lärare lägger i begreppet motivation samt hur det kan gestaltas i praktiken. Metoden vi har använt oss av är observationer på två olika skolor, i fyra olika klasser och intervjuer av fyra lärare. Resultatet visar att begreppet motivation är diffust och tolkningsbart samt att lärare ofta tar till olika slags artefakter för att skapa motivation och lustfyllda lärandesituationer i klassrummet. .

Kärnkraften har så länge den funnits varit en omdebatterad energikälla. Syftet med denna uppsats är att utreda och få en bild av hur och på vilket sätt natursynen hänger ihop med åsikter om kärnkraft. Jag har redogjort för vad energi är, kärnkraftens historia i Sverige och som energikälla samt beskrivit för- och nackdelarna med kärnkraften. För att kunna ge en bild av kärnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt är insatta i problematiken kring kärnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn är ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbättra miljön..