Syftet med studien var att se hur pedagoger uppfattar att de använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivutveckling. I den refererade litteraturen kan vi se hur viktigt det är att använda sig av skönlitteratur för att lära eleverna läsa och skriva. Även föräldrarnas roll belystes och hur pedagogerna använde sig av bibliotek för att kunna erbjuda eleverna variation på skönlitteratur. I den kvalitativa intervjun med halvstrukturerade frågor framkom det att pedagogerna använder sig av skönlitteratur men att det inte förekommer i den omfattning som man skulle önska för att eleverna ska utvecklas maximalt. Litteraturen tar upp en mängd olika arbetssätt där man kan använda skönlitteratur för att utveckla elevernas läsning och skrivning.

Syftet med denna studie är att kartlägga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att få bästa möjliga utfall i vår studie har ansatsen därför varit induktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ?SUNDIS?-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag är endast en, av många, möjligheter på hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden. .

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

Den här uppsatsen handlar om smycket som kommunikatör. Dels vad ett smycke berättar om sin bärare men även på vilket sätt fem yrkesverksamma smyckekonstnärer/konsthantverkare förhåller sig till sina smycken som kommunikatörer. Genom att jämföra svar från intervjuerna med litteratur i ämnet belyses likheter och skillnader mellan hur författarna beskriver smycket som kommunikatör och hur smyckekonstnärerna/konsthantverkarna gör det.Empiri till uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem konsthantverkare/smyckekonstnärer. Svaren har sedan tolkats och analyserat.Undersökningen visar en rad olika aspekter på smycket som kommunikatör..

Syftet med studien är att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som är grundkällorna/domänerna till risken. Inom varje källa/domän identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrån lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands län, där lantbrukarna själva får berätta utifrån sina egna perspektiv var de upplever att risken finns på gården och hur de hanterar risken. Även sex påståenden ställs i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun beträffande lantbrukarnas risktagande för att fånga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domäner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella områden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på sitt uppdrag i förhållande till en mångkulturell miljö. Huvudfrågan bryts ner till de didaktiska frågorna vem? vad? och hur? och dessa frågeställningar används också för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa är hermeneutisk, där lärarnas berättelser tolkas utifrån min egen förståelse och utifrån denna förståelse så vidgas perspektivet genom användandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begränsar undersökningsmaterialet och tre lärare intervjuades för denna studie.

Syfte: Genom att genomföra en studie angående vilka råd i marknadsföring som ges av rådgivare och vilka råd i marknadsföring som småföretagare får vill vi ta reda på vilka kommunikationsproblem i informationssyfte som existerar i en dialog kring marknadsföring mellan nystartande rådgivare och småföretagare. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med ostrukturerade personliga intervjuer. Vi har intervjuat fyra rådgivare och sex företagare. Slutsatser: Den skilda synen på marknadsföring mellan rådgivarna och företagarna orsakar kommunikationsproblem mellan de båda aktörerna. Kommunikationsproblemen beror till stor del på de olika kunskapsnivåerna..

Syftet med vår studie var att få syn på hur tidsbegreppet används och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes på två kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för både pedagoger och barn. Pedagogerna använder många olika tidsbegrepp i sin vardag, både verbalt och med stöd av olika verktyg och är duktiga på att anpassa sig till barnens mognad.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, ramsor, sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

 Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen. .

Syftet med denna studie är att belysa förutsättningarna för att använda naturreservat som ett verktyg mot ohälsa utifrån tre viktiga samhällsinstanser: kommun, landsting och länsstyrelse. Som metod har jag använt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder på att de naturreservat som valts ut med omsorg om växter och djur, och där man satsat på tillgänglighet så väl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot såväl fysisk som psykisk ohälsa förutsatt att de tjänstemän som arbetar med samhällsutveckling och folkhälsa får de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de värdesätter ett ökat samarbete..

I denna uppsats undersöktes elevers förståelse för likhetstecknets olika funktioner. Skälet till att undersökningen gjordes var att det förelåg en misstanke om att elever inte har tillräckligt god förståelse för likhetstecknets strukturella såväl som dess operationella funktioner. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer och enkäter och undersökningsgruppen bestod av 79 elever som genomförde enkäten och elva elever som blev intervjuade från skolår nio. Resultatet visade att majoriteten av eleverna har bristande förståelse för de olika roller likhetstecknet har och hur man använder dem. Likhetstecknet uppfattades av eleverna som en symbol vars uppgift var att visa ett svar..

Den här uppsatsen handlar om samverkan. Syftet med studien var att undersöka den samverkan som äger rum inom verksamheten Barnahus i Gävleborgs län. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att samverkan existerar och yttrar sig i olika nivåer beroende på profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belägg för att samverkan är ett komplext fenomen men att en ständig utvecklingsprocess inom verksamheten pågår.