Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten.Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella styrdokumenten..

Syfte: Högskolan Väst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lärande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men också en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL är och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL på högskolans hemsida. Syftet var också att undersöka varför AIL används; d.v.s. vilka argument Högskolan Väst använder sig av i sin marknadsföring av AIL.

Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter på Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som präglats av en politisk konflikt i modern tid använder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en Kvalitativ textanalys på fyra utvalda hemsidor på Internet, varav samtliga av dessa aktörer är från Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus på staden Mostar. Uppsatsen har vidare två frågeställningar. Den första lägger vikt på att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

Leasing är en viktig finansieringskälla för företag och därför är det viktigt att redovisning av leasingavtal ger användare av finansiella rapporterna en fullständig och begriplig bild av företagets leasingverksamhet. Under ett flertal år har normgivare och andra intressenter debatterat kring att redovisningen av leasingavtal måste förbättras. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat för dess komplexitet, bristen på jämförbarhet mellan enheter samt att den inte uppfyller användarnas informationsbehov. År 2010 publicerade IASB ett förslag till ersättning av befintlig redovisningsstandard, gällande leasingavtal. Reaktionerna var många och 786 stycken remissvar inkom på förslaget, varav 206 stycken från företag och organisationer inom Europa.Syftet med vår uppsats var att undersöka de huvudsakliga åsikterna och attityderna i de remissvar som inkommit från företag och organisationer inom Europa på det förslag som IASB publicerat.

Den svenska Försvarsmakten (FM) har förändrats och gått ifrån invasionsförsvar till insatsförsvar, detta har lett till att FM fokuserar på insatser utomlands och hotet skiljer sig insatser emellan. De konflikter som är aktuella idag och där de svenska styrkorna bidrar med resurser utspelar sig i länder där urban miljö med lågteknologisk motståndare förekommer. Motståndaren har med tiden lärt sig att hantera strider i urban miljö och uppträder i alla dimensioner. Man anser att strid i denna typ av miljö kommer att öka i framtiden. Stora nationer har stridit i urban miljö med framgång.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en Kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst ? uppdragstaktik.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Under 2011 så utbröt det våldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med många civila offer. FN:s säkerhetsråd utfärdade i mars 2011 en resolution om upprättandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan länge haft en uttalad inställning mot att stater lägger sig i andra länders inre angelägenheter. Ryssland avstod från att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitär insats. Men avseende Syrien så har Ryssland använt sitt veto två gånger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitär insats.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrån realistisk teori inom internationella relationer.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en Kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar på vad deliberativa samtal kan innebära och hur/om de används i praktiken. Ett intresse för frågor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras från demokratifrågor. Frågor om makt och meningsskapande berörs också. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har också stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas är utgivna i Sverige och avgränsade på så sätt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.