Syfte: Att undersöka hur kvinnor med diabetes typ-1 upplever informationen före och i samband med graviditet samt omvÄrdnaden i samband med graviditet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor genomfördes och innehÄllet analyserades med tematisk analysmetod för att fÄ fram kategorier och subkategorier. Resultat: Majoriteten av kvinnorna fick information gÀllande graviditet i samband med behandlingen av sin diabetessjukdom av hÀlsovÄrden innan de blev gravida. MÄnga av kvinnorna upplevde att fokus under graviditeten lÄg pÄ blodsockerkontrollerna och att barnmorskorna pÄ specialistmödravÄrden fokuserade pÄ diabetessjukdomen och glömde mödravÄrden. Informationen pÄ specialistmödravÄrden upplevdes som bristande eller saknades helt och kvinnorna valde att söka information sjÀlva.

Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter hundÀgare har upplevt av samvaro med hund. Femton individuella intervjuer genomfördes och alla respondenter var hundÀgare samt medlemmar av en brukshundklubb. Den insamlade datan analyserades med hjÀlp av tematisk analys. Uppsatsen handlar generellt om de olika erfarenheterna hundÀgare har upplevt av att Àga en hund, samt hur detta kan kopplas till tidigare forskning kring hÀlsa. Erfarenheter sÄ som bidragande till bÀttre hÀlsa, kÀrlek till hunden, glÀdje och sÀllskap tas upp vid flera tillfÀllen i uppsatsen.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Sociala medier pÄ har det senaste decenniet exploderat pÄ internet. Idag kan lÀsaren interagera med producenten till informationen pÄ ett helt annat sÀtt Àn tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lÀgga upp egna videos prÀglar numera vÄrt sÀtt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess anvÀndare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att pÄverka och förÀndra sidans prÀgel och vad den stÄr för. Den övergripande problemstÀllningen Àr följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vÄrd samverkar olika sorters team dÀr sjuksköterskors ledarskap pÄverkas/pÄverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vÄrd har ett ansvar medan sjuksköterskor pÄ grundnivÄ utför ledarskapet utifrÄn deras vilja och förmÄga. Kunskapsbrist rÄder vilka aspekter som pÄverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vÄrd.Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt Àr att beskriva aspekter som pÄverkar sjuksköterskors ledarskap som Àr verksamma inom psykiatrisk vÄrd.Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design anvÀndes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick frÄn kvalitativa- och kvantitativa metoder.Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. VÄrdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap.

Denna uppsats Àr en upptÀcktsstyrd fallstudie av jÀmförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet Àr att studera kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens visuella pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄerna. Arbetet har genomförts med hjÀlp av en fallstudie dÀr de tre utvalda kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄn har analyserats för att sedan jÀmföras med varandra. Analysen har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrÄn energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

Det allmÀnna trycket pÄ förÀndringar ökar stÀndigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt Àr förÀndringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förÀndringsprojekt kan involvera bÄde projektledning och förÀndringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger pÄ den tekniska lösningen medan förÀndringsledningen riktar energin mot att skapa förstÄelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förÀndringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur blivande gymnasielÀrare i samhÀllskunskap ser pÄ sitt kommande uppdrag som lÀrare. Syftet Àr vidare att titta pÄ vad styrdokumenten sÀger om lÀrarens uppdrag. Undersökningen bygger pÄ fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger ocksÄ pÄ en analys av lÀroplan och kursplan för samhÀllskunskap. Den tidigare forskningen visar att lÀrarens uppdrag har förÀndrats de senaste 20-30 Ären till att innefatta alltfler uppgifter. LÀrarens uppdrag i dagens skola fokuserar sÀrskilt pÄ sociala uppdrag vilket innebÀr nya och stora krav pÄ lÀrarna.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Alaraj, M & Andréasson, E. Information och stöd till vuxna med gliom och deras anhöriga. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fa-kulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. Gliom Àr en allvarlig tumörsjukdom dÀr möjligheten till tillfrisknande Àr be-grÀnsad. Sjukdomen har en djup inverkan bÄde pÄ patient och anhöriga i var-dagen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjÀnster respektive Danmarks mer tillÄtande instÀllning, upplevs av kvinnor som sÀljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera pÄ de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rÀttigheter - och skyldigheter, rÄdande attityder i samhÀllet samt hur dessa kan tÀnkas pÄverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsÀljande kvinnor och sex professionella pÄ omrÄdet framkommer det en tydlig distinktion mellan de som sÀljer sex pÄ gatan och de som sÀljer sex inomhus. Med hjÀlp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsÀtt pÄ sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. UtifrÄn en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende pÄ risk- och skyddsfaktorer.

Övervikt Ă€r ett snabbt vĂ€xande folkhĂ€lsoproblemen och för att personer med ett tvĂ„ngsmĂ€ssigt Ă€tbeteende ska Ă„terfĂ„ hĂ€lsa krĂ€vs livsstilsförĂ€ndringar. Motivation Ă€r viktig vid en livsstilsförĂ€ndring och vĂ„rdgivaren har en viktig funktion nĂ€r det gĂ€ller att hjĂ€lpa och stötta dessa mĂ€nniskor i sitt tillfrisknande. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att bryta ett tvĂ„ngsmĂ€ssigt Ă€tbeteende bland medlemmar i Overeaters Anonymous (OA). Sju personer med tvĂ„ngsmĂ€ssigt Ă€tande och som regelbundet gick pĂ„ OA-möten intervjuades och de transkriberade texterna analyserades utifrĂ„n en tematisk innehĂ„llsanalys. Resultatet beskriver hur motivationen till att bryta ett tvĂ„ngsmĂ€ssigt Ă€tande vĂ€cks och stimuleras, men Ă€ven hur den bibehĂ„lls eller bryts i en stĂ€ndig förĂ€nderlig process i samspel med omgivningen.

I samtida nyhetsrapportering framkommer nÀst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhÀllet blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sÀllan kritiskt ifrÄgasÀtts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken Àr det dÀrför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att genom en tematisk analys undersöka vilka som Àr de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgÄr frÄn van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att ÄskÄdliggöra sprÄklig diskriminering i nyhetsrapportering. JÀmte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumÀnsk press bestÄr de teoretiska utgÄngspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och sprÄklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet Àr en debatt som fÄtt stort utrymme och dÀr romer ofta nÀmns samt att diskriminering av romer Àr uppmÀrksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.