Anorexia nervosa Àr en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrÄn tematisk analys (TA).

Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssÀtt. Ett annat syfte var att fÄ ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma.FrÄgestÀllningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD Àn vid annan problematik? b)Vilka bestÄndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som sÀrskilt verksamma vid PTSD?Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades dÀrefter genom Tematisk Analys.Resultaten visar att bildterapeuterna hÄller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhÄllningssÀttet förÀndras nÀr diagnosen PTSD finns frÄn terapistart.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och frÄn dagens sekulariserade samhÀlle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor frÄn olika kristna församlingar. För arbetet med empirin anvÀnde jag mig av tematisk analys och för att förstÄ och analysera materialet anvÀnde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrÄn ett genusperspektiv. Studien visade att den svÄraste tiden för de kristna kvinnorna var tonÄren, en period som prÀglades av bÄde identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lÀrare som upplevdes som negativt instÀllda till kristendomen och som sÀrskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor stÄr inför sparkrav, nedskÀrningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram medarbetares perspektiv pÄ en organisationsförÀndring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgÄr frÄn Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) FrÄgestÀllningarna Àr: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförÀndringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkats av organisationsförÀndringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förÀndringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförÀndringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkades negativt under organisationsförÀndringen genom att sammanhÄllningen och arbetsglÀdjen pÄ arbetsplatsen försÀmrades.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-Äriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp frÄn tipselit: Att leva med tipselit, trÀnaren, syn pÄ sig sjÀlv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet pÄvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen dÀrav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemÄl om en trÀnare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med.

Introduktion: Produktplacering I TV och datorspel har ökat dramatisk under senare Ären. Detta till stor del för att datorspelutvecklare idag kan Äterge pro-dukter med hög detaljrikedom. En hög Ätergivningsgrad Àr dock ingen förut-sÀttning för att lyckas med en produktplacering.  IstÀllet torde det finnas fler faktorer som pÄverkar spelares attityd emot de produkter som exponeras i spel. Denna studie försöker bidra med kriterier som kan vara viktiga för en spelare vid produktplacering i förstapersonsskjutarspel.ForskningsfrÄga: Vilka kriterier kan vara betydelsefulla för generation Y och Z rörande produktplacering i FPS-spel?Metod: Denna studie behandlar FPS-spel som ett fall.

Högstadieelever kan antas uppleva skolrelaterade prestationskrav och forskningen tyder pÄ att höga krav hos unga kan hÀnga samman med ökad risk för psykisk ohÀlsa (Rose & Perski, 2008). Syftet var att fÄ en bild av upplevda skolrelaterade prestationskrav hos barn i Är 8 samt möjliga uppkomst- och vidmakthÄllandefaktorer avseende dessa krav. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med 20 elever frÄn skolor i omrÄden med hög socioekonomisk status och bearbetades genom omvÀxlande induktiv respektive deduktiv tematisk analys. Analysen resulterade i teman kring barnens egna upplevda prestationskrav samt möjliga uppkomst- och vidmakthÄllandefaktorer, sÄvÀl externa som individrelaterade, till dessa krav. Det faktum att barnen befinner sig i tonÄren uppfattades som en etablerande omstÀndighet.

Psykiska ohÀlsan bland barn ökar, vilket föranledde regeringen att ge FolkhÀlsoinstitutet uppdraget att inventera behovet av förÀldrastöd. Goda familjerelationer Àr hÀlsofrÀmjande och förÀldrars förmÄga tillatt förmedla emotionell vÀrme och tydlig grÀnssÀttning blevprioriteringsomrÄden. Syftet med denna studie var att deskriptivtÄterge förÀldrars tankar och upplevelser kring samvaron med sitt/sinabarn. Halvstrukturerade intervjuer med 6 mödrar och en fader, medvarierande bakgrund, genomfördes. InnehÄllet analyserades enligt s.k.induktiv tematisk analys.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

Syftet med denna studie var att undersöka informanternas berÀttelser om processen av att lÀmnaen kriminell livsstil. Syftet var Àven att belysa hur samhÀllets könsnormer har pÄverkatinformanternas handlingar och förhÄllningssÀtt. Studien grundades i en livsberÀttelse-ansats.Resultat och analys baserades pÄ fyra intervjuer med fyra kvinnor vilka lÀmnat en kriminelllivsstil. Resultatet presenterades i form av fyra enskilda livsberÀttelser med en tematisk narrativanalysmetod. Studiens teoretiska referensram var symbolisk interaktionism och genusperspektiv.Resultatet visade att samhÀllets könsnormer pÄverkade informanternas förhÄllningssÀtt.

Tematisk undervisning och temaarbete innebÀr att olika skolÀmnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lÀrandet har funnitssedan lÄng tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta sÀrskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att mÄnga lÀrare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist pÄ tid för planeringen och genomförande försvÄrar. LikasÄ att det krÀver mycket arbeterunt omkring för att fÄ det att fungera. Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne i skolan somberör mÄnga olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv Àven syns i mÄnga andra avskolans Àmnen.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 7-9 stÀller sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda pÄ detta valde vi att intervjua Ätta lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter pÄ olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men ocksÄ att genomförandet avarbetssÀttet begrÀnsas av olika faktorer dÀribland tid.Slutsatsen av studien Àr att intresset finns men okunskap om andra Àmnens innehÄll och tid tillplanering gör att detta sÀllan genomförs trots att mÄnga lÀrare har en ambition om attundervisa i tema..

En planering av sin framtida karriÀr utifrÄn sina inre personliga förutsÀttningar kan vara vÀrdefull i en förÀndrad arbetssituation, till exempel efter en förÀldraledighet. Att öka förstÄelsen för individens egna upplevelser av karriÀrplanering kan underlÀtta för organisationer att utforma sÄdana program pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriÀrplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin förÀldraledighet. Studien baserades pÄ fem intervjuer dÀr resultatet tolkades utifrÄn tillvÀgagÄngssÀttet för induktiv tematisk analys. NÄgra framtrÀdande psykologiska effekter av programmet var en ökad sjÀlvkÀnnedom, att kunna se sin arbetssituation frÄn ett nytt perspektiv, fÄ bekrÀftelse pÄ sina vÀrderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriÀrmÄl.

Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tÀvlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgÄngspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, MÄlsÀttningens betydelse för tÀvlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet pÄvisade en spridning i informanternas tal vad gÀller motivation.