Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

FastighetsmĂ€klare arbetar med en provisionsbaserad lön dĂ€r den som presterar bĂ€st Ă€ven tjĂ€nar mest. Det Ă€r ett yrke med hĂ„rd konkurrens och lĂ„nga arbetsdagar. ÄndĂ„ finns det 6000 registrerade fastighetsmĂ€klare i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vad som leder till motivation och arbetstillfredsstĂ€llelse bland fastighetsmĂ€klare.  Den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r baserad pĂ„ semistrukturerade intervjuer med Ă„tta fastighetsmĂ€klare frĂ„n fastighetsmĂ€klarbyrĂ„er i Stockholm med omnejd.

FörmÄgan till sjÀlvkÀrlek grundlÀggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra mÀnniskor. Steget in i vuxenvÀrlden kan dock innebÀra en sÀrskild utmaning. SjÀlvbilden anses ocksÄ bÄde kunna pÄverkas genom och pÄverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevÀrt försÀmrad sjÀlvbild i SASB efter terapi. Statistiska berÀkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv sjÀlvbild Àn övriga patienter, att de förbÀttrats i andra utfallsmÄtt och att deras sjÀlvbild hade förbÀttrats vid uppföljning.

MÄnga företag Àr idag flexibla gÀllande antalet anstÀllda för att hantera det globaliserade samhÀllets högre krav pÄ konkurrenskraft. För att undvika de negativa effekterna av personalomsÀttning Àr viljan att avsluta sin anstÀllning intressant. Psykologiska kontrakt handlar om förvÀntningar som finns mellan de olika parterna och som kan pÄverka viljan att sluta. Ledarskap, arbetstillfredsstÀllelse och engagemang Àr andra saker som sÀgs pÄverka viljan att sluta. Syftet var att öka förstÄelsen för personalomsÀttningen inom bevakningsbranschen, genom att finna faktorer som pÄverkar individens vilja att lÀmna sin organisation.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara pÄ detta har vi valt att utgÄ frÄn vedertagna teorier om Àmnet. Dessa Àr en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillÀgg av socialt stöd, KASAM (kÀnsla av sammanhang) och anstrÀngnings- och belöningsmodellen. Vi har Àven tagit med teorier om flexibilitet och tillgÀnglighet. För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

AbstractFörfattare: Maria Carlsson och Hanna EliassonHandledare: Lars PalmExaminator: Ingegerd RydinTitel: Webb-tv, nĂ€sta generations kommunikationskanalÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poĂ€ng.År: HT 2007Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur varumĂ€rkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nĂ€sta generation.Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriskamaterialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumĂ€rkesarbete pĂ„ medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering ochreklam via webb-tv pĂ„ olika hemsidor,samt sekundĂ€rmateria, det vill sĂ€ga olika tidningsurklipp och artiklar dĂ€r forskningsĂ€mnet har tagits upp.Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idĂ©er och tankar om framtida varumĂ€rkeskanaler kretsade kring lĂ€tttillgĂ€nglighet, det vill sĂ€ga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utstrĂ€ckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansĂ„gatt internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nĂ€sta generation, tack vare tillgĂ€ngligheten. Majoriteten av de tillfrĂ„gade Ă€r medvetna om att webb-tv Ă€r en kanal som Ă€r mycket aktuell mot nĂ€sta generation.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Projektiv identifikation Àr enligt den psykoanalytiska teorin grundlÀggande vid mellanmÀnskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och anvÀndningsomrÄde Àr omdiskuterade finns förvÄnansvÀrt fÄ empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgÄr ifrÄn Ingmar Bergmans manus Scener ur ett Àktenskap för att utforska begreppets anvÀndbarhet pÄ en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrÄn hur projektiv identifikation kan förstÄs genom karaktÀrerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett Ätertagande av projektioner via tre olika tillstÄnd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gÄ i egenterapi och hur de pÄverkas av att det Àr ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande pÄ psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning pÄ utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervÀgande upplevs som positiv och betydelsefull bÄde ur en personlig och en professionell synvinkel.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Inledning: Att vara tonÄring och leva med en svÄrt sjuk och döende förÀlder Àr pÄfrestade och det finns en ökad risk att detta pÄ lÄng sikt pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonÄringar och förebygga risk för framtida psykisk ohÀlsa behöver vi ta reda pÄ mer om deras upplevelser.FrÄgestÀllningar: Hur upplever tonÄringar att ha en svÄrt sjuk och döende förÀlder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonÄringar som förlorat en förÀlder, som erhÄllit palliativ vÄrd, inom ett Är efter förlusten. Kvalitativ analys anvÀndes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonÄringar upplever ett ökat ansvar.

Det finns uppenbara könsskillnader i samhÀllet, inte minst nÀr det gÀller förÀldraledighet. Svenska mÀn tar endast ut cirka 20 procent av förÀldradagarna. Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för hur mÀn upplever sin förÀldraledighet, eventuella förÀndringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever pÄverkar uttaget av förÀldraledighet. Nio mÀn som hade varit förÀldralediga frÄn ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjÀlp av tematisk analys.