Inom intensivvÄrdssjuksköterskans profession ingÄr omvÄrdnad av patienter i olika Äldrar med skiftande karaktÀr pÄ sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning för alla Äldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vÄrdtillfÀllen i Sverige Är 2008. Att vÄrda barn stÀller höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet av att vÄrda svÄrt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

 Krav pĂ„ flexibilitet har bidragit till att tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste Ă„ren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anstĂ€llda nĂ€r inte lĂ€ngre anstĂ€llningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda pĂ„ heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

Äldre kvinnor med kronisk smĂ€rta Ă€r en stor och underskattad grupp i dagens samhĂ€lle. Den kroniska smĂ€rtan begrĂ€nsar deras vardag och pĂ„verkar deras relation till andra mĂ€nniskor. Syftet med studien Ă€r att belysa Ă€ldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smĂ€rta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta Ă€ldre kvinnor frĂ„n norra Sverige över 65 Ă„r deltog i studien.

Hela samhÀllet tjÀnar pÄ en sÀker och lÀttframkomlig trafik bÄde ur ett samhÀllsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas pÄ vÀgarna gör sÄ pÄ ett sÄ sÀkert sÀtt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett vÀxande behov av att kunna utvÀrdera trafikledningens funktionalitet dÀrav har ett utvÀrderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer pÄ Trafikverkets trafikledningscentraler för vÀgtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgÄngsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke pÄ drygt tre Är. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, dÄ kan hon nog vara med, din syster, vilket Àr ett exempel som innehÄller bÄde en initial och en final dislokation. SÄdana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns sprÄk tidigare.Undersökningen Àr en fallstudie. Materialet bestÄr av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende pÄ sekvenser som innehÄller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av bÄda.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganstÀlldas upplevelser av en gemensamt antagen vÀrdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mÄl samt vilka faktorer som pÄverkade deras möjligheter att tillÀmpa vÀrdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anstÀllda frÄn en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att vÀrdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna sÄg inte vÀrdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, dÄ de i huvudsak agerade utifrÄn erfarenhet och sin egen etik och moral för samhÀllet och medborgarnas bÀsta.

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan mÄnga Är tillbaka, Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade pÄ högre nivÄer inom organisationer och nÀringsliv. Kvinnor Àr lika högutbildade som mÀn och nÄr ÀndÄ inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta pÄ i deras strÀvan att göra karriÀr inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

I dagens samhÀlle Àr kunskap och kompetens kritiska framgÄngsfaktorer för företag och organisationer. I och med detta Àr det av stor vikt att kompetens tillvaratas, sÀrskilt nÀr det kommer till rekrytering av chefer. För att göra detta anser vi att man behöver undanröja alla de irrationella faktorer som hindrar att kompetenta mÀnniskor söker sig till chefstjÀnster. I ett könssegregerat Sverige behöver sÀrskilt de hinder som gör att kvinnor inte nÄr ledande positioner identifieras och undanröjas. UtifrÄn detta konstaterande formades syftet med denna studie; att fÄ ökad förstÄelse och insikt i vad som kan upplevas som hinder för att söka chefstjÀnster pÄ en statlig myndighet.

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen pÄ Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansÄgs mest lÀmpliga i Organisationens kommunikationsÀrenden. TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera dÀr fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsÀrenden diskuterades. Analysmetoden som anvÀndes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvÄrade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Flertalet av patienterna inom den rÀttspsykiatriska vÄrden har mÄngfacetterad problematik med allvarlig psykisk störning, vilket oftast innebÀr ett livslÄngt behov av stöd och behandling. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och skötares erfarenheter av att arbeta med mÄl för omvÄrdnad i den rÀttspsykiatriska vÄrden. Tretton sjuksköterskor och skötare som arbetar inom den rÀttspsykiatriska vÄrden deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes i form av diskussion i fokusgrupper. Studien utfördes med kvalitativ ansats och materialet analyserades med tematisk innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie var att fÄ mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har pÄverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att fÄ mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna anvÀnder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrÄn deduktivt och induktiv tematisk analys.