Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Trenden att hjÀlpa andra ökar i takt med att samhÀllet blir mer individualiserat. Brottsofferjouren Àr en förening som bygger pÄ frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten Àr att fungera som medmÀnniskor samt informatörer nÀr det gÀller rÀttsprocessen och försÀkringsfrÄgor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och Àven ge en inblick i dessa mÀnniskors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förstÄelse och fördjupning i vad som motiverar dessa mÀnniskor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och Ätta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionÀrer och 2 högskolestuderande lÄg till grund för analysen.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas pÄ det statligt Àgda företaget Svenska Spel. Sverige Àr ett land som har klara riktlinjer för hur jÀmstÀlldhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framtrÀder idag pÄ höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vÄr förstÄelse för hur kvinnligt ledarskap pÄ Svenska Spel uppfattas och fÄ en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrÄn en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan frÄn födseln, bemöts pÄ olika sÀtt beroende av kön och stÀlls inför skilda förvÀntningar. Studier visar pÄ att könsskillnader syns lÄngt ner i Äldrarna nÀr det gÀller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förvÀntas av respektive kön och vilken ordning som gÀller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanstÀlld börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anstÀllningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation frÄn företaget om hur detta Àr som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar vÀxer som en viktig funktion pÄ moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frÄgan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anstÀllda. Fem nyanstÀllda pÄ ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare prÀglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. FrÄn ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgÄs i mindre grupper och samtalar mer Àn mÀn om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var sÄledes att studera samtalets betydelse för kvinnors sÀtt att formera vÀnskapsrelationer och hur det pÄverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes Ätta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys.

Det moderna informationssamhÀllet har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder anvÀnds som ett sÀtt att motverka hög anspÀnning. En relativt ny företeelse utgör floating, dÀr man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har pÄvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vÄr litterÀra kompetens genom att studera ett litterÀrt verk. I vÄr forskning har vi studerat vÄr egen litterÀra kompetens genom att lÀsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjÀlp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jÀmfört vÄr analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jÀmförelsen har vi valt att anvÀnda oss av en teoretisk modell om litterÀr kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi lÀser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent anvÀnder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar nÀr vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebÀr ett bredare förhÄllningssÀtt till mönster och strukturer.

Belöningssystem anvÀnds flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter pÄ anstÀllda ha varit snÄl. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmÀklare samt vilken effekt det kan ha pÄ deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmÀklare frÄn olika lokalkontor i stockholmsomrÄdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgÄr ifrÄn att mÀnniskor bedömer hÀndelser utifrÄn en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

PÄ grund av vÄrt privata intresse för och anvÀndningen av det sociala nÀtverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner nÀrmare; statusuppdateringarna.Vi tror att Facebook Àr pÄ vÀg att bli nÄgot som mÄnga inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att fÄ en stor betydelse för vÀldigt mÄnga mÀnniskor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna Àr en viktig del av detta.Syftet med vÄr undersökning var att studera hur statusuppdateringar pÄ Facebook ser ut. Vidare ville vi Àven undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status pÄ Facebook, samt hur andra anvÀndares statusuppdateringar eventuellt pÄverkar dessa individer. FrÄgestÀllningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehÄll har vÄra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser vÄra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar vÄra informanter andras statusuppdateringar pÄ Facebook?Metoderna vi valde för att uppfylla vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar frÄn Facebook, samt tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera.

Affekten skam Àr en viktig aspekt som tidigare inte uppmÀrksammats i tillrÀckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berÀttade: att skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten skam i behandling, samt hur de pÄverkats av klienters skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gÀllande skam i behandling lyftes fram, dÀr klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade Àven hur skam kan utgöra bÄde ett hinder och ett verktyg i terapin.

 Ingen ledarskapsmodell kan pÄ egen hand representera en fullÀndadledarstil. Olika ledarstilar passar bÀttre, eller sÀmre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, Àr nÄgot som bÄdechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dÄliga egenskaper hosen ledare utifrÄn ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anstÀllda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjÀlp avinduktiv tematisk analys.

Introduktion av nyanstÀllda ? det vill sÀga socialisation ? Àr en viktig strategisk frÄga för företag och organisationer. En annan viktig frÄga Àr företagens förmÄga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning Àr en betydelsefull faktor för hur den nyanstÀllde förhÄller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanstÀllda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanstÀllda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien Àr att undersöka nyanstÀlldas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.