Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation Àr ett nödvÀndigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i vÀrlden. Forskningen kring Àmnet Àr bred men lÄngt i frÄn avslutad.FörelÀggande studie kommer endast att fokusera pÄ de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. DÀrför att det dels Àr de studierna som Àn i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom omrÄdet. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa Àn idag.Studiens syfte Àr att studera arbetsmotivationen pÄ avdelning Y pÄ företag X. Avdelning Y innefattar krÀvande arbetsuppgifter och syftet med förelÀggande studie Àr dÀrför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare.En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom omrÄdet utgÄr frÄn en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Att fĂ„ ett för tidigt fött barn innebĂ€r en stor förĂ€ndring för de nyblivna förĂ€ldrarna. De behöver i den situationen stöd och information i omvĂ„rdnaden för att kunna knyta an till sitt barn. Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrar till för tidigt födda barn upplever övergĂ„ngen mellan neonatalvĂ„rden till barnhĂ€lsovĂ„rden. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys. Åtta förĂ€ldrar som hade vĂ„rdats vid en neonatalavdelning deltog i studien.

I följande studie undersöks hur förÀldrar talar om sitt förÀldraskap i relation till dels sina upplevelser av hur deras förÀldrar har varit som förÀldrar, och dels i vilken grad de influerats av sina förÀldrar i sitt egna förÀldraskap. 32 förÀldrar i Äldern 28-30 Är intervjuades. Svaren analyserades enligt tematisk analys. Könsskillnader i teman och underteman undersöktes. Resultaten pÄvisade att respondenterna ville efterlikna sina förÀldrar i hög utstrÀckning och upplevde sig influerade av sina förÀldrars förÀldraskap pÄ flera sÀtt.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet pÄverkas av att tvÄngsvÄrden, för missbruk ochpsykisk ohÀlsa, i Sverige idag Àr skild. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger pÄ de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbÄde ett missbruk och en psykisk ohÀlsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys anvÀndes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt Ätta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjÀlp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Studien Àr utförd i anslutning till ett pÄgÄende forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nÄ ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper pÄ olika utbildningsnivÄer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. FrÄgestÀllningarna omfattade handledares tankar om mÄl och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvÀgagÄngssÀtt i grupphandledning, gruppens inverkan pÄ handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning pÄ olika utbildningsnivÄer. Nio handledare ingick i studien.

Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..

Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förÀndring gÄr till. Accep-tans beskrivs av tvÄ relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjÀrtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur kan förÀndringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjÀlp av begreppet acceptans? Har patienterna nÄtt en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnÄtt och hur hÀnger det samman med förÀndring? FramtrÀder acceptans i intervjuer-na pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sex vuxna som genomgÄtt lÄngtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Bakgrund och problem: SjÀlvbestÀmmanderÀtt Àr en grundprincip i socialtjÀnstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. SocialtjÀnstlagen gör ingen skillnad pÄ friska eller sjuka mÀnniskor, vilket kan skapa dilemman för bistÄndshandlÀggare vid behovsbedömning.Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att uppnÄ en förstÄelse kring hur bistÄnds-handlÀggare arbetar med sjÀlvbestÀmmanderÀtt och inflytande vid behovsbedömning.Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser bistÄndshandlÀggare pÄ Àldres sjÀlvbestÀmmanderÀtt nÀr det finns en bristande insikt i de egna behoven?Hur hanterar bistÄndshandlÀggare anhörigas inflytande?Metod: Studien Àr influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och bestÄr av en vinjett besvarad av 24 bistÄndshandlÀggare, samtliga arbetande utifrÄn socialtjÀnstlagen inriktat mot Àldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet frÄn bistÄndshandlÀggarna har bearbetats genom en tematisk analys.Resultat och slutsatser: Resultatet visar att bistÄndshandlÀggare menar att den Àldre har sjÀlvbestÀmmanderÀtt trots bristande insikt i sina egna behov. BistÄndshandlÀggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den Àldre vÀger tyngre Àn dennes sjÀlvbestÀmmanderÀtt.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Idag Àr de flesta hÀlsomedvetna och mÄnga företag har börjat uppmÀrksamma vikten av friska och vÀlmÄende medarbetare och vill verka hÀlsofrÀmjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hÀlsofrÀmjande ledarskap och vilka förutsÀttningar chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbÀttra sin hÀlsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med tvÄ konsulter, tre chefer och tre medarbetare pÄ olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet visar att hÀlsofrÀmjande ledarskap bygger pÄ chefers övergripande kunskap om hÀlsans komplexitet och förmÄga att se till bÄde företags och individers behov. För att skapa hÀlsofrÀmjande förutsÀttningar krÀvs genomgripande och lÄngsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att fÄ ledning och medarbetare delaktiga i hÀlsoarbetet..

Rekrytering innebÀr att hitta rÀtt person till rÀtt plats nÀr ny arbetskraft ska tillsÀttas. SvÄrigheten Àr att det inte existerar ett bÀsta sÀtt att utforma en rekryteringsprocess pÄ. Rekryteringsprocesser ser dÀrför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att pÄ ett kvalitativt sÀtt nÄ en djupare förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.