Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgÄngspunkt i slöjbÀrares egna förhÄllningssÀtt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbÀrande kvinnor bearbetades med hjÀlp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestÀmma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. UtifrÄn social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken pÄ social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhÄllande till den dominerande bilden av slöjan i VÀst..

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

Antalet ensamstÄende har ökat kraftigt i Stockholm under senare Är. Frihet och sjÀlvstÀndighet ses som sÀrskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det Àr Àven socialt eftertraktat att som ensamstÄende framstÄ som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att fÄ en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen pÄ parrelationer för bÄde kvinnor och mÀn. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys dÀr fem huvudteman framkom.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer Àr nÄgot som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. BristfÀlliga sociala relationer pÄ en arbetsplats kan pÄ motsvarande sÀtt tÀnkas leda till problem. En genomgÄng av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mÀta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mÀtinstrument för dessa. BÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer samt en enkÀtundersökning.

Palliativ vÄrd i hemmet Àr en aktiv helhetsvÄrd som ska tillfredsstÀlla den svÄrt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd Àven tillde nÀrstÄende. SÄdan behandling, vÄrd och omsorg för svÄrt sjuka krÀver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvÄrd. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. OmrÄdet dÀr distriktssköterskorna var verksamma omfattade bÄde tÀtortoch landsbygd.

Den amerikanske psykologen James W. Pennebaker introducerade pÄ 1980- talet en ny metod dÀr man skulle hantera sina kÀnslor genom att skriva - att ?skriva sig frisk?. Metoden kallas ?Expressive Writing?.Med hjÀlp av metoden ?Expressive Writing? har jag i en empiristyrd studie fÄtt inblick i psykologistuderandes expressiva material.

Under tonÄrstiden förÀndras relationen mellan förÀlder och tonÄring. För att en sÄdan förÀndring ska kunna ske behöver tonÄringen ha tillgÄng till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förÀndring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras förÀldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i Äldern 15-20 Är och sju förÀldrar.

Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter hundÀgare har upplevt av samvaro med hund. Femton individuella intervjuer genomfördes och alla respondenter var hundÀgare samt medlemmar av en brukshundklubb. Den insamlade datan analyserades med hjÀlp av tematisk analys. Uppsatsen handlar generellt om de olika erfarenheterna hundÀgare har upplevt av att Àga en hund, samt hur detta kan kopplas till tidigare forskning kring hÀlsa. Erfarenheter sÄ som bidragande till bÀttre hÀlsa, kÀrlek till hunden, glÀdje och sÀllskap tas upp vid flera tillfÀllen i uppsatsen.

Den hÀr uppsatsen behandlar temaarbete i moderna sprÄk (tyska, franska och spanska). Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dessa Àmnen pÄ högstadienivÄ uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden Àr kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lÀrare. Uppsatsen bör förstÄs ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat Àr att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt instÀllda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nÀmns i Lgr 11, den nya lÀroplanen för grundskolan, ansÄg alla att Lgr 11 krÀver att man arbetar med teman.

BakgrundMultipel skleros (MS) a?r en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen va?vnad i det centrala nervsystemet. Skador pa? va?vnaden leder till fo?rsa?mrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt sa? ofta som ma?n och sjukdomen fo?rlo?per skovvis.

Det hÀr Àr en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom Àldreomsorgens sÀrskilda vÄrd- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor frÄn ett vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som anvÀnts för datainsamling Àr semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehÄllsanalys dÀr huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjÀlp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrÄn resultat och analys Àr att undersköterskornas arbete Àr prÀglat av en mÀngd etiska val, men ocksÄ av olika aktörers intressen som pÄverkar dessa val och vilka ibland försÀtter undersköterskorna i svÄra lojalitetskonflikter.