Det finns olika orsaker till att mÀnniskor vÀljer att begÄ brott och det finns inget enkelt svar pÄ frÄgan varför ungdomar begÄr brott. UtifrÄn att det gÄr att bespara personligt lidande och kostnader för samhÀllet Àr ungdomsbrottslighet ett omrÄde som alltid Àr av vÀrde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gÀllande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och dÀrav ansÄgs det vÀrdefullt att anvÀnda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av Ätta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Utvecklingen av svensk hemsjukvÄrd har gjort det möjligt för alltfler personer att vÄrdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svÄrt sjuka och döende personer i hemmet stÀller krav pÄ sjuksköterskorna som ska delta i vÄrden. Det Àr viktigt att redan frÄn första mötet skapa en relation prÀglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svÄrt sjuka personer med behov av palliativ vÄrd i hemmet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Att drabbats av en stroke har stor inverkan pÄ det dagliga livet. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva personers upplevelser av att hantera dagligt liv efter en stroke. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att strÀva efter att fÄ kontroll över kroppen, att hitta sin roll i relationen till andra, att finna strategier för att bemÀstra tillvaron. Resultatet visar att funktionssnedsÀttningar efter stroken medförde att det blev svÄrare att hantera, de dagliga aktiviteterna blev svÄra att utföra och personer som drabbats av stroke blev mer beroende av andra. För att bemÀstra tillvaron anvÀndes olika strategier.

De nĂ€rstĂ„ende vĂ„rdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohĂ„llbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett Ă€ldreboende. Syftet med studien var att beskriva nĂ€rstĂ„endes upplevelser av att överlĂ€mna omvĂ„rdnad av person med demens till professionella vĂ„rdare. Åtta studier valdes ut frĂ„n databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kĂ€nna skuld, skam och sorg över att överlĂ€mna vĂ„rden till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det Ă€r skrĂ€mmande nĂ€r personen försĂ€mras, att vilja vara sĂ€ker pĂ„ att personen vĂ„rdas bra, samt att vilja vara delaktig i vĂ„rden.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Introduktion: Suicidala patienter Àr en patientgrupp som vÀckte kÀnslomÀssigt engagemang hos vÄrdpersonalen.  För att kedjan av vÄrdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vÄrden skulle fungera optimalt behövdes ett vÀl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonalens upplevelse av att vÄrda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvÄrdsavdelning vid vÄrd av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper dÀr resultatet tolkades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att vÄrdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrÀvande patientgrupp. Resultatet visade Àven att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvÄrden och psykiatrin.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter vĂ€rlden över av vĂ„rdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhĂ€lsoproblem och ett hotmot patientsĂ€kerheten. Enligt WHO mĂ„ste varje land dĂ€rför vidta och fokusera pĂ„ Ă„tgĂ€rder som att förbĂ€ttra hygienrutiner hos vĂ„rdpersonalen, för att minska andelen vĂ„rdrelaterade infektioner.Syfte: Att fĂ„ insyn, förstĂ„else och fördjupad kunskap i hur chefer pĂ„ ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsĂ€kerhet genom följsamhet till hand-, klĂ€d-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svĂ„righeter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?MĂ„let Ă€r att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras pĂ„ det sjukhus dĂ€r studien utförts, Ă€ven som inspiration till andra vĂ„rdgivare.Metod: 41 chefer pĂ„ olika nivĂ„er intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes som analysmetod.Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt Ă€r god, men kan skilja sig Ă„t mellan yrkeskategorier.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Henson, E & Riessen, F. Patientens upplevelse av patientnÀrmre vÄrd. En intervjustudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. PatientnÀrmre VÄrd (PNV) Àr en aktuell vÄrdmodell som anammas pÄ allt fler avdelningar runt om i Sverige.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebÀr att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förÀndras. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vÄrdas inom en öppenvÄrd. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Resultatet visade pÄ fyra faktorer som kan pÄverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd.