Syftet med detta arbete var att beskriva personers upplevelse av att leva som amputerad, med fokus pÄ smÀrta och protesanvÀndning. Studien har baserats pÄ sju vetenskapliga artiklar, som har analyserats med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analyseringsarbetet gjordes utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Upplevelsen av att leva med fantomsmÀrta och Amputerade personers upplevelse av att anvÀnda protes. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar resulterade i vardera tre kategorier: Att vara tvungen att stÄ ut med fantomsmÀrtan och dess variationer, Att begrÀnsas i det dagliga livet efter amputation, Att vilja ha mer information om fantomsmÀrtan av omvÄrdnadspersonal istÀllet för av andra personer som genomgÄtt amputation, Att kÀnna sig osÀker pÄ protesen och vilja pÄverka dess utformning, Att kÀnna en förÀndring och begrÀnsning av protes- anvÀndningen, men med tiden bli medveten om den och anpassa sig samt Att uppleva protesens passform och utseende som viktigt. Studien visar att det Àr en stor förÀndring att genomgÄ en amputation, bÄde fysiskt och psykiskt.

HjÀrtsvikt Àr en allvarlig sjukdom som krÀver livslÄng behandling, mediciner och har en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet. Tidigare forskning visar att mÀn och kvinnor pÄverkas olika av att leva med sjukdomen. Relativt fÄ studier tar upp enbart det kvinnliga perspektivet. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt. Nio artiklar kvalitetsgranskades och analysmetoden som anvÀndes var manifest innehÄllsanalys.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: För patienter med svÄra hjÀrt- och leversjukdomar Àr organtransplantation ofta det enda behandlingsalternativet. Eftersom efterfrÄgan pÄ ett organ Àr betydligt större Àn tillgÄngen, kan vÀntetiden bli mycket lÄng. Denna vÀntan kan upplevas som mycket stressande och pÄfrestande för denna patientgrupp.Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters subjektiva upplevelser av att vÀnta pÄ en hjÀrt- eller levertransplantation, för att kunna vÄrda och möta denna patientgrupp. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, och Àr baserad pÄ fyra sjÀlvbiografier som analyserades utifrÄn en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Informanterna upplevde kÀnslor av ovisshet under vÀntetiden. De beskrev att kroppen kÀndes förÀndrad samt att de hade tankar kring sin egen död.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Varje Är behandlas ungefÀr 8000 personer i slutenvÄrd för malign tumör i bröstkörteln. Bröstcancer Àr idag en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelÄlders kvinnor i Sverige. NÀr kvinnor drabbas av bröstcancer Àr det viktigt att de fÄr den information de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av information i samband med undersökning och behandling hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer med frÄgestÀllningarna ?hur upplever kvinnor att fÄ diagnosen bröstcancer?? Och ?hur upplever kvinnor stöd frÄn familj och vÀnner??. Studien Àr baserad pÄ 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Kvinnors upplevelser av att fÄ diagnosen bröstcancer resulterade i fyra kategorier: att hamna i obalans och bli arg, rÀdd och chockad, att vilja ha förklaring till varför sjukdomen drab-bat en, att kÀnna hot mot livet och vilja att kÀmpa mot döden och att inte vil-ja visa sin smÀrta och bedrövelse för de nÀrstÄende. Kvinnors upplevelser av stöd frÄn familj och vÀnner resulterade i fyra kategorier: att familjen Àr det största och viktigaste stödet, att vÀnner Àr förstÄende och erbjuder hjÀlp Àr underbart och ovÀrderligt, att bli besviken nÀr familj och vÀnner inte förstÄr en och att skydda sig sjÀlv genom att vÀlja sitt umgÀnge.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd ger rÀtt att vÄrda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vÄrd förekommer specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bÀlteslÀggning, tvÄngsmedicinering och avskiljning. Dessa vÀcker mÄnga kÀnslor och krÀver att sjuksköterskan arbetar med hÀnsyn och respekt. Relationen Àr en central del inom psykiatrisk omvÄrdnad och ska baseras pÄ tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvÄngsÄtgÀrders inverkan pÄ omvÄrdnadsrelationen.

Det har under senaste tiden skett en förÀndring till att fler mÀnniskor vill dö i hemmet. Det medför att nÀrstÄende har fÄtt en ökad betydelse nÀr det gÀller vÄrd i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvÄrdare i hemmet till en person i livets slut. Litteraturstudien Àr baserad pÄ 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som hÀnder och kommer att hÀnda: kÀnsla av isolering, rÀdsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: kÀnna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjÀlp av omtanke och stöd.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller smÄ fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt frÄn akutsjukvÄrden till hemmet efter en kort vÄrdtid. VÄrd vid en strokeenhet Àr en effektiv vÄrdform och utgör basen för omhÀndertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.