Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvård, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvård och (3) svårigheter med gruppbaserad patientutbildning. Många vittnade om att förändringsprocessen startade redan vid diagnostillfället, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhämtning och tillämpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra värdefull kunskap och stärkte och gav stöd åt varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvårade framsteg i egenvård exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper.

Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar.Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet.

Katarakt står för cirka hälften av all världens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner människor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vården. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund:Multisjuklighet är vanligt bland äldre världen över. Andelen äldre i Thailand ökar på grund av en mer avancerad sjukvård och bättre levnadsvillkor. Familjen spelar en stor roll i vårdandet av äldre. På grund av att fler kvinnor idag utbildar sig och arbetar har deras tid för att vårda den äldre minskat vilket lett till ett ökat behov av vårdboenden i Thailand. Det är idag en stor brist på vårdboenden för äldre i Thailand.Syfte:Syftet är att undersöka sjuksköterskors syn på familjens roll i vårdandet av den äldre.Metod:Metoden som användes för intervjuerna var semistrukturerade gruppintervjuerna.

Vårt syfte är att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssätt och metoder som är viktiga för att stimulera barns skriftspråksutveckling i förskoleklass. I vår bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning säger om det utvalda ämnet, skriftspråksutveckling. Vi valde att genomföra en Kvalitativ intervjustudie där frågorna var förutbestämda men där det fanns utrymme för följdfrågor. Vi intervjuade två pedagoger som arbetar i två olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gäller barnens skriftspråksutveckling i förskoleklass.

Titel:Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling, en intervjustudie med elever i årskurssex.Hållbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna,vilket har gjort att hela samhället i dag berörs av hållbarhetsfrågor. Forskningen pekar på viktenav att ge kommande generationer möjligheter att möta hållbarhetsfrågorna på ett effektivt sätt.Syftet med den här studien är att undersöka vad trettonåringar vet om hållbar utveckling. Viintervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fått utnämningen en skola för HUT.Vi delade in vårt material från våra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategoriernahar fått rubriken att bevara jorden som den är för kommande generationer. En annan kategorihar rubricerats, konkreta miljöfrågor.

Med anledning av att många elever hoppar av undervisningen i moderna språk ville vi undersöka vad som motiverar de elever som faktiskt väljer att läsa vidare språk på gymnasiet. Syftet med detta examensarbete var således att undersöka vad som motiverar elever att läsa språk. Vi ville även utforska vad som kan få elever att tappa motivationen för språkstudier, samt vad som eventuellt skulle kunna få dem mer motiverade att lära sig språk än vad de är idag. För att skaffa oss kunskap om detta gjorde vi en Kvalitativ intervjustudie genom att intervjua totalt nio gymnasieelever, indelade i tre grupper. Resultatet av vår analys visar att det finns många saker som verkar motiverande på eleverna.

Syftet med studien är att visa hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att uppmärksamma gråzonsbarn i förskolans verksamhet. De frågeställningar som besvaras i studien är: Hur ser förskollärarens och specialpedagogens arbetsätt ut gällande barn i gråzonen? Hur samarbetar förskollärare och specialpedagoger i förskolan kring gråzonsbarn? Hur påverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i gråzonen?Studien är en Kvalitativ intervjustudie där fem verksamma förskollärare och två verksamma specialpedagoger från olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgår studien från teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollärare gärna samarbetar med specialpedagoger.

Stadsdelen Ringdansen ? belägen söder om Norrköping ? är en av många förorter som byggdes i Sverige åren 1965-1974 i det så kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med många andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mängd problem av olika slag, där de sociala varit ett av de allra främsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt år 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmänna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som länge varit dåligt.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på Elprogrammet förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och på vilket sätt de använder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen är utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lärare på gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsområden: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsområden överlappar varandra mer eller mindre och kan därför inte ses som tre från varandra skilda områden. Kunskap: lärarna ansåg att med hjälp av kunskap kunde hållbar utveckling erövras men även att kunskap var hållbar utveckling i sig.

Övervikt är ett starkt hot mot folkhälsan. Många överviktiga vill minska i vikt, men många lyckas trots det inte med att uppnå den önskade viktnedgången. Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som upplevs motivera till att gå ner i vikt respektive vilka faktorer som upplevdes hindra att lyckas med den önskade viktnedgången. Sex överviktiga personer intervjuades och delgav sina tankar och erfarenheter om problematiken. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.

Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) avhandling "Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhälsovården med uppdraget att bevara och förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhälsoarbetet med bland annat fokus på övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hälsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn från 6 år till och med 16 år. Metoden var en Kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frågor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande.

Team är en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benämningen team. På senare år förekommer även team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmärksammats inom vården. World Health Organization förespråkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrån olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster både för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta då en intervjustudie har genomförts i vården med syftet att undersöka de anställdas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda på teamets betydelse för lärandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar från skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vården.