Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet med den här studien är att granska några musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgänglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallärare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar på skollagens och läroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rätt till utbildning samt ett personligt engagemang i frågan. Eftersom musik- och kulturskolor är en helt frivillig skolform är frågan om vilka elever som deltar mer komplex än i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och använder en Kvalitativ intervjustudie som (informationsinhämtnings-)metod. De intervjuade är instrumentallärare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

Hälso- och sjukvården erbjuder friska personer hälsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer årligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av män över 65 år och ger oftast inga symtom förrän de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att bråcket kan öka i omfång eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm är inte tillräckligt undersökt och syftet med studien var därför att hos 65-åriga män som deltagit i screening, belysa upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.

Bakgrund: Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nästefter hjärtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan även för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara anhörig till en person som för första gången insjuknat i stroke, och är utskriven från sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på olika känslor som intervjupersonerna upplevde den första månaden.

Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

Grundsynen är idag att individer med psykiska funktionsnedsättningar i största möjliga utsträckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. Vården erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin är ett exempel på detta. Dagverksamhet är en vårdform där deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag användes. Intervjuerna genomfördes med åtta personer som har psykiska funktionsnedsättningar och har en pågående kontakt med en dagverksamhet inom närpsykiatrin sedan minst ett år tillbaka.Resultatet i studien visar att deltagarna har fått nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten.

Humant immunbrist virus, HIV, är i dagsläget en obotbar sjukdom. Idag finns det väl fungerande bromsmediciner som kan förlänga livet avsevärt för personer med HIV. Syftet med studien var att beskriva vad personer med HIV upplever som god vård i mötet med sjuksköterskan. En kvalitativ ansats valdes och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. I studien ingick fem personer, diagnostiserade med HIV.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors bedömningssituationer inom prehospital vård. Metod: I studien medverkar fyra män och fyra kvinnor med olika lång arbetslivserfarenhet inom prehospital vård. Alla arbetar i en region i mellan Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehålls analys.

Tidigare forskning gällande skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap är en del av yrket många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på och att det kan vara svårt att ta den arbetsledande rollen på arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fått från utbildning samt vilket stöd de fått från arbetsplatsen för att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Uppsatsen syftar till att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hålla i svåra samtal är en chefsuppgift som författarna anser bör uppmärksammas. Undersökningen som gjorts är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svåra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svåra. Det samtal som respondenterna ansåg var svårast att hålla var det att framföra kritik till medarbetare, därefter kom missbrukarsamtal.

Att bli förälder är en omtumlande upplevelse. För de föräldrar som vill ha stöd ska detta också finnas tillgängligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stärka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift när det gäller att ge stöd till föräldrar med barn i åldrarna 0-6 år. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning:Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen?Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts.

Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget..